Kursfluktuationen oroar finländare men aktiefonder ännu på popularitetstoppen - LokalTapiolas ekonom tror att placeringsmiljön ändrar år 2022

Är nu en bra tid att placera? Något fler än två av fem (42 %) finländare anser att placeringsutsikterna är goda och att det lönar sig att ge sig ut på marknaderna.  Nästan lika många (41 %) kan inte säga. Däremot anser 17 procent att det inte är en bra tid att placera. Uppgifterna framgår av enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt.

År 2021 var till och med överraskande bra för placerare, speciellt för aktieplacerare.  På aktiemarknaderna orkade kurserna stiga på alla de centrala marknaderna med undantag av Kina.  För ränteplacerare var året svårare på grund av att räntorna steg.  Å andra sidan har de som placerat i inflationsbundna masslån fått njuta av hyggliga avkastningar.

- Coronaguldtiden för placerande är tyvärr förbi.  Efter den första pandemichocken har den kraftiga återhämtningen av ekonomin och den mycket stimulerande finans- och penningpolitiken stött placeringsavkastningar.  Under år 2022 övergår vi till en ny placeringsmiljö eftersom återhämtningen redan har framskridit långt och åtstramningen av penningpolitiken till följd av inflationsoron gör avkastningsutsikterna måttligare, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

-Räntorna stiger varvid värderingsförlusterna försvagar avkastningarna på ränteplaceringar.  Utsikterna för aktierna är bättre men de högre värderingarna utsätter för korrigerande rörelser.  Man ska ändå komma ihåg att inflationen bibehålls på en högre nivå än vanligt åtminstone år 2022, då kontot innebär en säkrare och större köpkraftsförlust än tidigare.  Det är alltid en bra tid att placera eftersom ingen vet den exakta tajmingen.  Det väsentliga är att välja den egna risknivån rätt, att diversifiera tillräckligt i olika objekt och att förvalta placeringsrisken genom månadssparande.

Enligt finländarna borde de extra tillgångarna nu placeras i aktiefonder.  Många skulle också som placeringsobjekt välja direkta aktieplaceringar eller en blandfond som placerar i räntor och aktier.  Finländarna som är kända som ett kontofolk föredrar även kontosparande som ökar i popularitet när osäkerheten ökar.

-En aktivt förvaltad aktiefond (27 % av respondenter) är folkets favorit.  Aktierna tar dubbelvinst eftersom direkta aktieplaceringar (21 %) är det andra populäraste.  Passivt förvaltade aktieindexfonder (13 %) skulle användas mera sällan.  Med alla dessa kan man bärga hem sk. aktieriskpremie dvs. överavkastning på lång sikt i förhållande till ränteplaceringar med liten risk.  Nackdelen är den ökade risken dvs. placeringarnas värde fluktuerar månatligen i praktiken mera och det kan ta länge före eventuella nedgångsmånader korrigeras.  Populariteten för aktieplaceringar kan ha ökat till följd av de goda avkastningarna under den senaste tiden samt av risken för en ökad långvarig inflation eftersom aktierna på lång sikt också fungerar som ett bra inflationsskydd.

Det är också ganska populärt att som placeringsobjekt välja fastighet eller skog men bara ett fåtal vågar lägga sina pengar på den mycket uppmärksammade kryptovalutan bitcoin.

-4 procent skulle placera i bitcoin eller andra kryptovalutor vilket är samma antal som i vårens enkät sade att de äger dem.  Det verkar som om intresset inte skulle ha ökat bland de 14 procent som i våras övervägde kryptoplaceringar.

Utvecklingen av coronapandemin och de stabiliserade ekonomiska tillväxtutsikterna ökar osäkerheten bland placerare.  Även om finländarna fortsättningsvis föredrar aktier som placeringsobjekt, är man ändå oroad över den kraftiga fluktuationen i kurserna och de högre värderingsnivåerna.

Även de kraftigt ökade konsumentpriserna oroar placerarna. I USA är inflationen kraftigast på över 30 år.  Inflationen har ökat även i Europa men takten ligger klart efter siffrorna i USA.

De flesta ekonomerna och övriga sakkunniga som aktivt följer finansieringsmarknaderna uppskattar fortsättningsvis att den stigande inflationen kommer att vara tillfällig.  Men skuggan av en misstanke tär på placerarna.

-Enkäten gjordes i september då man på placeringsmarknaderna talade mycket om att flaskhalsarna i produktionskedjorna, uppgången i energipriserna och bristen på arbetskraften eventuellt kommer att orsaka inflationstryck under en längre tid.  Å andra sidan befarade man under hösten också att återhämtningen i ekonomin skulle bli kortvarig när förtroendeindexen vände mot en svagare riktning och fastighetskrisen i Kina hotade. Trots dessa orosmoment inom makroekonomin ökade aktiemarknaderna ändå i praktiken, analyserar Nummiaro.

Enligt Nummiaro har två risker höjts till en alldeles ny nivå efter enkäten.  Pandemin syns nu på alla placerares radar i och med omicron varianten. Trots vaccinationer ser vinterperioden ut att bli svår och att man inte kan undvika restriktioner i rörelsefriheten och konsumtionen.  Därtill är åtstramningen av penningpolitiken snabbare än tidigare.  Nummiaro anser att den behövs för att förhindra överhettning men åtstramningen medför också ökad risk för recession.

-Det lönar sig dock att komma ihåg att det alltid ingår risk i placerande. Ibland förstår man bra vad risken beror på och ibland vet man inte ens efteråt exakt varför man idag säljer på marknaderna.  Det väsentliga med risk är att man får ersättning för den dvs. bättre avkastning än på konto.  Detta innebär att ett konto som på kort sikt verkar vara riskfritt är i köpkraftsgranskningen på lång sikt det mest riskfyllda och aktieplaceringar som fluktuerar på kort sikt är den minst riskfyllda placeringen på lång sikt.  Riskfriheten är den största risken.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar TNS. Intervjuerna i enkäten har samlats via Gallup Kanava 17-23 september. Enkäten besvarades av sammanlagt 1013 personer i åldrarna 15-74 år. Felmarginalen i enkäten är +/- 3,1 procentenheter.