Många försträckningar, bett och sår under valpboomen – veterinären ger fem råd för att få hunden att bete sig väl
Finländarnas iver att skaffa sällskapsdjur, och då särskilt hundar, syns även i försäkringsbolagen. Valpboomen har lett till att särskilt antalet olika olycksfall ökat. Enligt veterinär Eva Kaisti syns det i gatubilden att de finländska hundägarna är positiva mot sina hundar och visar dem kärlek men samtidigt kan för mycket positivitet orsaka beteendeproblem hos hunden.
Många finländska familjer har fått en ny familjemedlem under coronapandemin. Enligt Kennelklubben registerarades förra året över åtta procent fler hundar i Finland än året innan.
Valpboomen har även märkts i försäkringsbolagen. Utöver att bolagen sålt fler djurförsäkringar än tidigare så har boomen även påverkat olycksfallsersättningarna. Enligt specialist Sari Laakso vid LokalTapiolas ersättningstjänst har antalet ersättningsbara olycksfall i samband med att människorna rastar sina hundar eller leker med dem ökat avsevärt.
- Ofta är olyckan framme när man rastar hunden eftersom det då finns fler utomstående stimuli som påverkar hundens beteende. Vanliga skadesituationer är till exempel när hunden springer på någon rakt framifrån, rycker i kopplet, plötsligt börjar springa och fäller personen i andra ändan av kopplet eller när någon försöker skilja åt stridande hundar och blir biten, säger Laakso.
- Skadorna i sådana situationer har i allmänhet inte varit så allvarliga utan det rör sig främst om försträckningar, kontusioner, skador på senor, små frakturer eller sår.
Enligt Laakso kan man söka ersättning för skador hunden orsakat ägaren eller den som sköter hunden med stöd av sin personliga olycksfallsförsäkring. Om hunden däremot, till exempel när man rastar den, hoppar upp mot en mötande person som faller och skadar sig så att hen behöver läkarvård, ska ersättningsbarheten i första hand utredas utifrån ansvarsförsäkringen som ingår i hund- eller hemförsäkringen.
-För att minska antalet olycksfall är det viktigt att hunden redan som valp får handledd träning i hur den ska bete sig i olika situationer och hurudant beteende som är lämpligt och olämpligt, säger Laakso.
Brister i koppelbeteendet och socialisering
Hundarnas beteendeproblem har än så länge inte synts som någon större rusning på veterinärmottagningarna. Däremot ser man ganska mycket problembeteende i gatubilden, säger veterinär Eva Kaisti. Enligt Kaisti finns det brister i koppelbeteendet och socialiseringen.
-Jag ser ofta skygga hundar som är rädda för andra hundar och det är ganska vanligt att sådana hundar senare blir aggressiva på grund av sin rädsla. Ägarna har förstås läst hundböcker som råder att hunden inte ska hälsa på andra hundar när den är kopplad. Samtidigt vågar de inte besöka en hundpark med sin hund eller kan eller ids inte ordna möten där valpen får träffa andra hundar. Många låter inte heller valpen hälsa på andra hundar om den inte ännu är vaccinerad. Ägarna tänker att världen är en extremt smutsig plats för ovaccinerade hundar och att socialiseringen kan påbörjas först när hunden blivit vaccinerad. Jag tycker det är synd och hoppas att socialiseringen kunde börja tidigare och göras på ett mycket bättre sätt, säger Kaisti.
De finländska hundägarna har lärt sig att hundträningen ska vara positiv och att hunden lär sig bäst med positiv förstärkning. Enligt Kaisti betyder dock träning via positiv förstärkning för vissa hundägare att man inte alls får kommendera eller förbjuda hunden.
- Man ska inte straffa hunden eftersom den i allmänhet inte förstår det. Att straffa hunden kan till och med förvärra situationen. Men samtidigt kan det vara orättvist mot hunden om man inte alls sätter gränser eller ställer krav, till exempel att den ska bete sig lugnt, klara av att vänta eller stå ut med skötsel och vård. Det är trevligt att tron på positivitet och kärleken till djuren syns i gatubilden. Ofta ser man dock att människorna inte kan förverkliga positiviteten i praktiken och att hunden får godis helt i fel ögonblick. Till exempel när man borde få bort ett negativt beteende hunden är i färd med att påbörja så belönar man hunden med godis för ett problembeteende som redan börjat.
Hotfullt beteende, bitande eller nafsande måste fås bort.
- Nog är det fortfarande tillåtet att ta tag i nosen eller vid behov i nacken om hunden nafsar eller biter och det inte går att hindra med andra metoder. Våld är aldrig och under inga omständigheter acceptabelt men positivitet är inte alltid den rätta vägen. Ibland får man lite känslan av att många inte vågar vara tillräckligt stränga när de uppfostrar sin hund eller sina barn, vilket är orättvist mot dem. Att visa kärlek och konsekvens är att sätta gränser och att kräva saker är att vara rättvis.
Veterinärens fem råd för att få hunden att bete sig väl
Börja genast vänja hunden vid skötsel och vård. Börja genast vänja valpen vid daglig skötsel. Vänj valpen med att du granskar den mellan tårna, böjer på tår och ben, klipper naglarna, rengör och undersöker ögonen, granskar och rengör öronen, granskar könsorganen, granskar munnen och borstar tänderna och vid behov sköter, plockar och borstar pälsen. De här sakerna ska tränas dagligen åtminstone de första 6 månaderna. Anvisningar på YouTube i kanalen Veteva.
Låt vaccinera din hund tidigt. Du kan låta vaccinera hunden tidigt, redan vid 8 veckors ålder. Då kan du försiktigt börja socialisera hunden redan vid 10 veckors ålder och med tanke på vad antalet hundmöten är i Finland så har den ett tillräckligt vaccinationsskydd vid 14 veckors ålder och fullt skydd vid 16 veckor. Den bästa socialiseringsperioden för hunden är vid 8-16 veckors ålder. Om valpen vaccineras först vid 12 och 16 veckors ålder och du utgår från att vaccinet nått full effekt efter 4 veckor från den sista vaccineringen, det vill säga när hunden är 20 veckor gammal, är den bästa socialiseringsperioden ohjälpligt förbi. En extra vaccinering kostar 40-50 € men det betalar sig mångfaldigt i form av en social och öppen valp.
Börja hundskolan tidigt. När du låtit vaccinera hunden tidigt lönar det sig att föra den till en valpskola snarast möjligt, till exempel redan vid 12 veckors ålder. I valpskolan lär sig valpen att iaktta andra valpar på tryggt avstånd och ägaren och valpen kan tillsammans skapa ett förhållande som bygger på förtroende och tillförlitlighet även vid störande situationer. Under de första 6-8 månaderna är det bra att delta i flera valp- och fortsättningskurser med hunden så att hunden genom handledd träning säkert lär sig grunderna till ett bra beteende och samarbetet mellan dig och hunden förbättras. Att träna i skolan är något helt annat än att träna hemma eller medan du rastar hunden och i skolan sammansvetsas du och hunden till ett bra team. Det lönar sig att satsa tillräckligt med tid och pengar på kurserna eftersom de är ett förmånligt sätt för dig och hunden att få en bra gemensam framtid. Man har ordnat kurser på ett tryggt sätt under hela coronapandemin och därmed är pandemin ingen ursäkt att skippa dem.
Låt hunden bekanta sig med olika hundar av olika storlek. Det lönar sig att låta hunden bekanta sig med andra hundar när du rastar den eller helst på en avtalad träff. I olika grupper i sociala medier kan du höra dig för efter valpträffar eller snälla vuxna hundar som valpen tryggt kan bekanta sig med i smågrupper på 1-4 hundar. Givetvis måste alla hundar vara friska och helst vaccinerade.
Kontakta genast en hundtränare om hunden har beteendeproblem. På webbplatsen för Suomen Eläintenkouluttajat hittar du behöriga tränare. En problemhund kan ha problem som beror på själva hunden men ofta ligger problemet i kommunikationen mellan hunden och människan och i många fall är det människan som orsakar problemet. Människan ser sällan sina egna fel och om hon gör det klarar hon sällan av att avhjälpa dem. Vid problem är det därför bra att genast kontakta en tränare så att en neutral person kan hjälpa innan problemet blir värre.