Vet du att varningsblinkrar nu också kan användas när fordonet är i rörelse? Gör såhär vid en djurkollision

Säkerhet14.10.2020

På hösten ökar trafikriskerna på grund av mörker och sämre körförhållanden. I morgon- och kvällsskymningen inträffar kollisioner till exempel med hjortdjur. Vi samlade anvisningar om agerande på olycksplatsen. I höst kan man varna andra trafikanter med varningsblinkrar även om bilen är i rörelse.Köp bilförsäkring

Den nya vägtrafiklagen som trädde ikraft i juni medförde små ändringar i användningen av billyktorna. Varningsblinkrar får nu också användas i ett fordon som är i rörelse, om man med dem varnar andra vägtrafikanter om en omedelbar fara.

Tidigare talade man i lagen om användning av varningsblinkrar bara när fordonet hade stannats, när det till exempel stannats på grund av en kollision eller ett fel. Numera kan varningsblinkrarna även användas i rörelse.

- Varningsblinkrarna för ett fordon i rörelse kan användas för att varna andra vägtrafikanter till exempel i situationer där en olycka har inträffat och trafiken börjar stocka sig. På hösten kan det vara bra att varna andra också om hjortdjur på vägen eller vid vägkanten. Med varningsblinkrarna är det möjligt att i god tid varna andra om fara och därmed undvika både första kollisionen och efterföljande kollisioner, säger chefspecialist Jussi Pohjonen på Traficom.

I många moderna bilar tänds varningsblinkrarna också automatiskt vid panikbromsning. Billyktorna är ofta inte det första föraren tänker på när en olycka inträffar.

- En olycka är alltid en förvirrande situation, särskilt om du själv kolliderar eller plötsligt måste väja för något. Det viktigaste är att först försöka lugna ner sig och sedan göra en bedömning av läget: hur andra i bilen mår, hur kan jag varna den övriga trafiken, hur gick det för det eventuella djuret? Bilen måste stannas eller flyttas till en sådan plats att den inte medför ytterligare fara, säger Markus Nieminen som är LokalTapiolas chefspecialist inom trafiksäkerhet.

Vi samlade anvisningar om agerande när en djurolycka inträffat och även tips om användning av varningsblinkrar.

1. Man kan försöka att förebygga följderna av en kollision redan på förhand. Flest hjortdjurskollisioner sker i oktober-november. På områden där det råder älg-, hjort- eller renfara lönar det sig alltid att vara mera uppmärksam och att sänka farten. Detta ger mer tid att reagera om du själv råkar ut för eller kommer till en olycksplats. När en kollision inträffar återspeglar skadornas allvarlighet vanligtvis körhastigheten.

Läs mer: Var tredje bilist har varit i en risksituation med älg eller hjort – ändå är det bara ett fåtal som sänker farten i varningsområden

2. Varna övriga trafikanter och förebygg ytterligare olyckor. Om en kollision har inträffat eller något annat avvikande finns på vägen, varna andra vägtrafikanter med varningsblinkrarna eller blinka med helljusen. Placera varningstriangeln tillräckligt långt från olycksplatsen på den sidan av vägen där olyckan inträffat. Flytta om möjligt ditt fordon till vägkanten. Kom ihåg din egen säkerhet: använd reflex, reflexväst eller ficklampa, så att andra ser dig.

3. Sköt om de skadade enligt din kunskap och förmåga. Flytta de skadade i säkerhet vid behov. Börja livräddande första hjälpen genom att säkerställa dig om patientens andning och blodcirkulation.

4. Ring 112, följ anvisningarna. En viltkollision, där andra parten är ett hjortdjur, vildsvin eller stort rovdjur (björn, varg, lodjur eller järv) ska alltid polisanmälas. Genom att ringa allmänna nödnumret får du mera anvisningar. Om du ringer via appen 112 Suomi ser jourhavande på nödcentralen direkt var olyckan skett.

5. Skadat djur. Kontrollera alltid hur det gick för djuret, om det är tryggt. Om ett villebråd har lämnat skadat på kollisionsplatsen är det tillåtet att avliva det. Den som avlivar djuret måste kunna avliva djuret korrekt för att inte öka djurets lidande. Om du inte själv kan avliva djuret, kan polisen eller Storviltsassistans (SRVA) som polisen kallat till platsen göra det. En SRVA-person kan också spåra upp djuret, om det skadade djuret har fortsatt sin färd.

6. Märk ut olycksplatsen. Om djuret har dött eller fortsatt sin färd, märk ut olycksplatsen. Det kan göras med ett märke för viltolycka eller till exempel med en plastkasse, som du knyter fast vid ett räcke, ett plogmärke eller en trädgren.

Källor: Statistikcentralen, Finlands viltcentral, Trafikskyddet

Användningen av varningsblinkrar styrs av 51 paragrafen i vägtrafiklagen. Enligt den får varningsblinkrar användas i fordon som stannats eller parkerats, om det på grund av en olycka, ett fel eller någon annan tvingande omständighet varit nödvändigt att stanna fordonet på en plats där det kan medföra särskild fara för den övriga trafiken. Varningsblinkrar får också användas i ett fordon i rörelse för att varna andra vägtrafikanter om en omedelbar fara.
Varningsblinkrar kan till exempel användas för att varna bakomkörande, för en bilkö som framför rör sig sakta, för en olycksplats eller för djur som finns på vägen. Varningsblinkrar kan också användas för att meddela mötande trafik att det finns någon fara framför.
Med varningsblinkrarna på är det inte möjligt att använda vanliga blinkrar till exempel att visa att man ska vika av eller byta körfält. Detta ska du komma ihåg om du använder varningsblinkrar när fordonet är i rörelse.
I en parkerad bil är rekommendationen att man utöver varningsblinkrar också har på parkeringsljusen. På det här viset döljer inte lysande körljus varningsblinkrarna i frampartiet. Det är också lättare för en vägtrafikant som närmar sig att se att det gäller en bil och inte till exempel andra varningsljus.

Källor: Finlex, Traficom, Automobilförbundet

Välj Finlands populäraste bilförsäkringVertaile, mikä kaskovakuutus sopisi autollesi parhaiten ja osta vakuutus helposti verkosta.

Köp bilförsäkring

Aktuell

Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euro

Finländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.

Hälsa28.11.2024Två av fem är oroliga för sitt eller en närståendes drogbruk – ”ett svårt ämne på arbetsplatserna”

Hälften av dem som utsatts för drogproblem säger att användningen av rusmedel ibland har påverkat orken i arbetet eller i vardagslivet. Enligt LokalTapiolas iakttagelser tas problemen oftast upp för sent på arbetsplatserna. Ju tidigare en person får hjälp, desto bättre är möjligheterna att återhämta sig, säger specialisten.

Arbetsliv26.11.2024Undersökning: Belöningarna till personalen får ett dåligt vitsord av finländarna

En tredjedel av finländarna anser att belöningarna till personalen är orättvisa. Finländarna är mest nöjda med arbetsmiljön och minst nöjda med ekonomiska belöningar. Alla åldersgrupper vill ha personligare resultatlön men främst generation Z.

Se fler aktuella ärenden