Finländarna vill fördela sitt arv inom familjekretsen

Enligt enkäten LokalTapiola beställt är det viktigt för finländare att det egna arvet antingen går till barnen eller barnbarnen. Arven ha blivit större men samlas allt tydligare i händerna på ett fåtal.

Finländarna lämnar gärna arv men helst till familjekretsen. Enligt enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt vill man främst lämna arv till sina barn och barnbarn.

Förmögenheten ha allt mer koncentrerats till de äldre åldersklasserna. Således finns det även mera att ärva än tidigare. LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro uppskattar att arvsskiften kommer att öka med cirka 20 procent under de kommande 23 åren. Läs mer här.

- Arvens betydelse för levnadsstandarden för den mottagande generationen har ökat märkbart när förmögenheten har koncentrerats till de äldre åldersklasserna. År 2018 var arven i genomsnitt 120 000 euro per arvlåtare och arvet fördelades mellan tre arvtagare. Arvsskatten var cirka tio procent av de lämnade arven. Nyland var den stora nettovinnaren inom arvsströmmarna. År 2018 fick 59 procent av arvtagarna mindre än 20 000 euro och då uppbärs ingen arvsskatt. Arvsskatten koncentreras starkt till de större arven: 3,1 procent av arvtagarna betalade 56 procent av arvsskatterna, berättar Nummiaro.

Även om de egna barnen är primära arvtagare för finländarna, är det inte en omöjlig tanke för arvlåtare att låta arvet hoppa över en generation. På basis av enkäten skulle många arvlåtare önska att åtminstone något skulle lämnas till de båda närmaste generationerna.

- Ju äldre man är desto viktigare är det att förmögenheten kvarstår i den egna blodlinjen. Av över 65 åringar skulle 79 procent vilja lämna arvet till sina barn och 43 procent till sina barnbarn. Resultaten kan sammanfattas så att i genomsnitt skulle varannan representant av de stora åldersklasserna utöver sina egna barn lämna arv också till sina barnbarn, säger Nummiaro.

Nummiaro påminner att arvet som lämnas till barnbarnen kan ha en mycket större betydelse för deras liv och ekonomiska ställning än arvet som lämnas till barnen. Detta för att barnen oftast ärver först i äldre ålder då de redan har hunnit bygga upp sin egen förmögenhetsställning.

- Det är stor skillnad om en 80-åring lämnar sitt arv till nästa generation i 55 års ålder eller till den följande generationen som är i 30 års ålder. På detta sätt skulle ungdomarna som haft det tyngts under det gångna årtiondet få mera förmögenhet och stabilitet i sin ekonomi.

Däremot är det bara ett fåtal arvlåtare som funderar på släktingar och välgörenhet. Enligt enkäten skulle 18 procent kunna tänka sig att även lämna arv till sina andra nära anhöriga och 13 procent skulle även kunna tänka sig att ge till välgörenhet. Åtta procent skulle inte vilja lämna arv till någon alls.

- De yngre åldersklasserna skulle lämna arv till andra släktingar eller till välgörenhet. De är också ännu osäkra om hur de skulle vilja fördela sitt arv. Det finns skillnader också mellan inkomstklasserna när man funderar på arvskifte. Ju mera förmögen arvlåtaren är desto viktigare är det för hen att förmögenheten kvarstår i den egna blodlinjen. Småinkomsttagare skulle oftare lämna från det lilla de har till välgörenhet, analyserar Nummiaro resultaten.

Läs mer om vad finländarna anser om arvsskatten: Vilken skulle vara bättre, arvsskatt eller skatt på överlåtelsevinst? Svaret är klart för merparten av finländarna

LokalTapiolas enkät genomfördes av Kantar TNS. Frågorna besvarades 5-10.3.2022 av totalt 1 063 finländare i åldrarna 15-79 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,0 procentenheter.