Nytt skadefenomen: Tröskeln att söka ersättning vid halkolyckor har blivit lägre – antalet ersättningsansökningar har fördubblats men inte ersättningsbeloppen

Det är brådskande tider för de som ansvarar för underhållet i bostadsaktiebolag och andra fastigheter då snön ska skottas, isen hackas samt trappor och gångar sandas. Om företaget försummar att underhålla området det ansvarar för måste det eventuellt ersätta olyckor som sker på området, till exempel om någon halkar.

LokalTapiolas skadestatistik över företag visar att antalet halkolyckor på gårdar, gångar och andra områden fördubblats under de senaste tio åren. Utvecklingen av ersättningssummorna för skadorna är däremot den motsatta: den genomsnittliga ersättningssumman per skada har minskat med cirka tusen euro.

Statistiktoppar är vanliga särskilt under vintermånaderna. Vädret, till exempel snörika vintrar och köld, leder till en uppgång i statistiken. Av de som ansvarar för offentliga lokaler inomhus eller gårdsplaner krävs framhävd omsorgsplikt, vilket betyder att lokalerna och gårdsplanerna ska underhållas så att användarnas säkerhet inte äventyras.

– Människorna har blivit mer medvetna om sina rättigheter och nuförtiden är det vanligt att man söker ersättning av parten som ansvarar för underhållet av platsen, säger Markus Kääriäinen som ansvarar för LokalTapiolas egendoms- och verksamhetsersättningar till företag.

Stukningar, försträckningar och andra små skador

Vid halkolyckor är det vanligt med skador i handleden, axeln eller vristen och då är det ofta frågan om stukningar, dislokationer eller frakturer. Tidigare sökte människorna hjälp på hälsocentralen efter att de fallit, nuförtiden allt oftare hos en privat läkare, varefter de söker ersättning för kostnaderna av den ersättningsskyldiga. Försäkringsbolagen har märkt att människorna nuförtiden söker ersättning även för mindre kostnader, då de tidigare sökte ersättning endast för vårdkostnader orsakade av större olycksfall.

– Ersättningarna vid halkolyckor är vanligtvis relativt små, det kan handla om till exempel läkar- eller operationskostnader. Genomsnittet för en skada är kring några tusen euro. De kostnaderna måste den ersättningsskyldiga parten stå för om parten inte har en försäkring som ersätter dem. Befrielse från ersättningsskyldigheten är möjlig om näringsidkaren eller fastighetsägaren vidtagit nödvändiga underhålls- och säkerhetsåtgärder enligt förhållandena.

– Det är de allvarliga och bestående menen orsakade av olycksfall som har en höjande effekt på de genomsnittliga ersättningssummorna i vår statistik. I sådana fall kan det till exempel vara frågan om att den skadelidandes arbetsförmåga blivit bestående nedsatt och att det orsakar inkomstbortfall som ska ersättas. Lyckligtvis sker sådana olyckor sällan och oftast är det fråga om mindre skador vid halkolyckor, säger Kääriäinen.

Du kan också halka inomhus

Även om vintermånaderna är högsäsong för halkolyckor så sker alla halkolyckor inte utomhus på gårdar eller vägar. I skadestatistiken finns även halkolyckor som skett till exempel i butiken eller på någon annan plats inomhus för vars säkerhet någon är ansvarig.

– Om en person till exempel halkar på en frukt som fallit på golvet i butiken och skadar sig, kan hen söka ersättning för vårdkostnaderna eftersom området är butikens ansvar. I vår skadestatistik registreras de här halkolyckorna på samma sätt, säger Kääriäinen.

När ersättningsansökan anländer till försäkringsbolaget påbörjas utredningsarbetet för att bedöma om det finns skyldighet att ersätta skadan. Om det konstateras att ingen försummelse skett på området, det vill säga att exempelvis gården i ett bostadsaktiebolag plogats och sandats på ett tillbörligt sätt eller att det varnats för fallande snö från taket med hjälp av bommar, uppstår ingen ersättningsskyldighet, och då täcker försäkringen inte kostnaderna.

– Även om det i många bostadsaktiebolag är ett utomstående företag som underhåller gårdsplanerna så är det fastighetsägaren som ansvarar för dem. Ofta utreder man alltså i efterhand avtalstekniska frågor och eventuella avtalsbrott. Frågor om vem som är den ansvariga parten enligt avtalet kan vara invecklade när det gäller underentreprenader. Grundtanken i finsk skadeståndsrätt är ju att alla lider sina egna skador, viket ofta glöms bort. Skadeståndsansvaret kan överföras på en annan part i regel endast om skadevållaren har agerat med oaktsamhet eller uppsåtligen eller om någon ansvarar för skadan enligt avtal, påminner Kääriäinen.

Åtminstone följande saker bör beaktas vad gäller underhåll:

• Morgonrunda för att kontrollera om det finns behov av underhåll. Kontroll oftare om förhållandena förutsätter det.
• Särskild uppmärksamhet ska fästas vid områden framför ytterdörrar eftersom de vid kallt väder kan bli mycket hala på grund av värmen som kommer inifrån.
• Inomhus, såsom i dagligvarubutiker, ska renhållningen vara effektivt organiserad och omfatta till exempel regelbundna kontrollrundor, en person som ansvarar för renhållningen eller andra effektiva metoder vid utgångar, kassor och avdelningar där risken för oreda och därigenom farliga situationer är störst.
• Det lönar sig att noggrant bokföra underhållsarbetet så att det vid behov går att bedöma om underhållet varit tillräckligt.