Många frågor är nu aktuella för företagen: arbetstagarnas välmående, den växande vårdskulden och företagshälsovårdsavtalen

Coronan har haft en stor inverkan på mångas arbete. Hemmakontor, distansmöten och virtuella evenemang gör att många kontor står tomma. Arbetet sker i många fall inte på samma sätt som tidigare. Situationen är ny även för företagen. För närvarande är personalens ork en av de viktigaste sakerna som inte får förbises. Enligt experten börjar vårdskulden coronan orsakat redan märkas som frånvaro i företagen.

Det är inte endast personalen som stått inför en ny situation på grund av coronan utan även beslutsfattarna i företagen. Samtidigt som arbetstagarna varit tvungna att anpassa sig till den nya situationen så måste ledningen nu fundera på frågor som nya de nya arbetsmetoderna och den nya arbetskulturen väcker.

Kundrelationschef Jussi Mäkelä vid LokalTapiola Huvudstadsregionen arbetar dagligen med personallösningar i företag. Han har märkt att samma frågor är aktuella i många företag. Enligt Mäkelä är det största frågetecknet just nu personalens välmående. Då många arbetar på distans kan det vara svårt för cheferna att få en bild av personalens välbefinnande och hälsa.

- I en tid av distansmöten måste man ofta försöka gissa sig fram till hur personalen mår. Många arbetsgivare beklagar sig över att de inte är helt säkra på hur arbetstagarna mår. Att tolka kroppsspråket är svårt då man inte träffar arbetstagarna ansikte mot ansikte utan endast virtuellt. På distansmöten är det liksom lätt att gömma sig om man har kameran avstängd, säger Jussi Mäkelä.

Enligt Pensionsskyddscentralen berodde en tredjedel (33 %) av nya sjukpensioner år 2020 på problem med den mentala hälsan. Det är första gången problem med mentala hälsan är fler än sjukdomar i stöd- och rörelseorganen i sjukpensionsstatistiken (31 %).

- Har man inte tidigare tänkt på att problem med den mentala hälsan är vanligt lär man nog göra det när man läst statistiken ovan, säger Mäkelä.

Sjukdomar där vården dröjer orsakar frånvaro

En stor utmaning vad gäller personalen är vårdskulden inom den offentliga sektorn vilken redan nu märks i företagen. Coronan binder den offentliga sektorns resurser och vården av icke-brådskande sjukdomar har skjutits upp, vilket lett till att arbetstagarnas dolda sjukdomar nu börjat visa sig i form av många korta perioder av frånvaro och sämre arbetsprestationer.

- Till exempel många som har icke-brådskande skador som kräver operation väntar fortfarande på att få vård. En person som står i vårdkö kan eventuellt arbeta men behöver kanske regelbundet smärtstillande mediciner och arbetar mindre effektivt. Om situationen pågår i flera månader kan det hända att personen är ofta sjukledig kortare tidsperioder.

Mäkelä berättar att företagen funderar mycket på inom vilka områden det är smart att spara i en situation där det krävs kostnadsnedskärningar inom många områden. Många kanske tänker när de ingår till exempel företagshälsovårdsavtal att det är onödigt att betala för specialsjukvård och att det lönar sig att lämna åtminstone specialsjukvården till den offentliga sektorn.

- Nu när vårdskulden är stor är det dock just med hjälp av specialistsjukvården många skulle kunna få snabbt vård och återgå till arbetet, men företagen måste så klart noggrant överväga fördelarna och nackdelarna med olika alternativ och lösningar.

Får man valuta för pengarna?

Just nu är det ett bra läge för företagen att gå igenom personalens hälsovårdsskydd och då särskilt ur ett effektperspektiv. Under coronatiden har många företag snabbt gjort ändringar i försäkringsskyddet och det kan hända att ingen har en ordentlig bild av vad försäkringarna egentligen täcker. Då och då lönar det sig för företagen att även fundera på vilken bild de vill ge av sig som arbetsgivare med hjälp av olika personalförmåner.

- För närvarande satsar många företag på arbetstagarnas välmående med hjälp av olika försäkringar och även arbetstagarna har börjat uppskatta till exempel en omfattande företagshälsovård. Företagshälsovård är en betydande förmån även mätt i pengar och många uppskattar en bra företagshälsovård om de till exempel planerar att byta arbetsplats, säger Mäkelä.

Flexibilitet har även nackdelar

Många organisationer har valt att erbjuda arbetstagarna flexibel och lättillgänglig företagshälsovård genom att låta personalen vända sig till vilken som helst privat läkare. Tanken är då att arbetstagarna säkert får vård på en plats som lämpar sig för dem vilket ju är smidigt. En så flexibel lösning har dock nackdelar man kanske inte alltid tänker på.

- Om arbetstagarna vårdas på flera olika platser har ingen kanske en helhetsbild av hur bra personalen egentligen mår. Då är det inte så lätt att satsa på förebyggande företagshälsovård, vilket är mycket viktigt i dagens läge. Betydelsen av förebyggande företagshälsovård beaktas till exempel i FPA:s ersättningar.

Många företag betalar företagshälsovårdsavgifter men vet inte alltid vilken effekt tjänsterna har. I en ideal situation fungerar förebyggande hälsovård så att det går att ingripa på förhand före läkaren ordinerar en lång sjukledighet.

- Om en arbetstagare besöker en läkare ofta men aldrig ordineras sjukledighet kommer personen inte fram i sjukfrånvarorapporterna och då går det inte att hjälpa personen på ett förebyggande sätt. I värsta fall kommer personen fram först när läkaren ordinerar en lång sjukledighet, säger Mäkelä.