Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Ytterst få finländare är nöjda med en löneförhöjning på under hundra euro - ekonomen ”Önsketänkande i fråga om löneanspråk”

22.11.2019 - Talous

Över 40 procent av finländarna anser att en löneförhöjning på 101-300 euro efter skatter är en kännbar höjning. Merparten av de som svarade på LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning säger att de skulle spara höjningen på konto.

En höjning på mindre än hundra euro värmer bara ett fåtal finländare även om höjningen skulle vara en månadshöjning som fås i handen. En stor del av finländarna anser först en höjning på flera hundra euro som en kännbar höjning.

LokalTapiola frågade av över tusen finländare om deras åsikt om en kännbar löneförhöjning. Enligt enkäten Vardagsgranskning som genomfördes av Kantar TNS är åsikterna mycket spridda bland finländarna. Av de som svarade på enkäten ansåg över 43 procent att en höjning av nettolönen med 101-300 euro är kännbar.

Var femte ansåg att en nettolönehöjning skulle vara kännbar om förhöjningen var 201-300 euro. För en arbetsgivare skulle månadshöjningen innebära ett klart högre belopp. Den önskade höjningen av nettolönen skulle för arbetsgivaren lätt innebära en tilläggsutgift på över 500 euro i lönekostnader.

- I löneanspråken ingår många rörliga faktorer. När det gäller mindre inkomster är även ett mindre eurobelopp en kännbar förbättring. När man tänker på förhöjningen i procent vill man överskrida inflationen så att köpkraften ökar. När lönen är ersättning för förlorad fritid avgör även arbetstiden. Under arbetsmarknadsrundan som inletts förhandlar man även om ödet för arbetstidsförlängningen enligt

konkurrenskraftsavtalet. Och ännu viktigare är vad man åstadkommer under arbetstiden dvs. hur produktivitetsutvecklingen påverkar löneanspråken, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

- Det mest allmänna svaret om en kännbar löneförhöjning skulle innebära tilläggsinkomster på cirka 10 procent för den som har en månatlig nettoinkomst på 2 500 euro. Detta skulle motsvara en fyrfaldig förhöjning jämfört med den senaste tillväxttakten för löntagarnas inkomstnivåindex så svaren tycks innehålla mycket önsketänkande.

Nummiaro påpekar att människorna upplever inkomstökningarna och förlusterna osymmetriskt. Förra hösten frågade LokalTapiola i enkäten Vardagsgranskning hur stor inkomstminskning per månad som skulle innebära problem för deras ekonomi. Närmare 31 procent svarade att hundra euro eller en mindre inkomstförlust redan skulle innebära problem. I enkäten under hösten svarade bara 10 procent att de upplever en inkomstökning på högst hundra euro per månad som en tillräcklig ökning.

- Det är euron som avgör när man budgeterar den egna ekonomin dvs. balanserar inkomsterna och utgifterna. Det är svårt att pruta på lönenivån man uppnått. Det är känt att lönerna rör sig trögt neråt även om man önskar smidighet uppåt när den ekonomiska utvecklingen och produktivitetsutvecklingen ger utrymme för löneutbetalning. Å andra sidan verkar vardagsekonomin för många vara så stram att även mindre inkomstsänkningar innebär problem. En likadan osymmetri har även märkts i förhållandet till placeringsvinster och -förluster, säger Nummiaro.

Det egna uppehället påverkar tydligt människornas uppfattning om en kännbar löneförhöjning. Av dem med mindre inkomster, som förtjänar mindre än 20 000 euro per år, skulle hela 65 procent vara nöjda med en löneförhöjning på högst 300 euro. Av höginkomsttagarna som förtjänar över 85 000 per år, var cirka var tredje av den åsikten.

Även om det handlar om lönen som fås i handen, räcker inte ens en förhöjning på 300 euro för många. Hela 11 procent skulle vilja ha en förhöjning på 400-500 euro. Nio procent skulle först vara nöjd med en förhöjning på 500-1 000 euro.

Förhöjningen ska sparas, inte konsumeras

Finländarna är ändå ganska eniga om att en kännbar löneförhöjning ska sparas. Till och med 45 procent skulle spara förhöjningen på konto. Var tredje skulle fundera på att placera i aktier, en fond eller något motsvarande.

Däremot är det främmande för de flesta att konsumera hela löneförhöjningen. Bara mindre än en av tio skulle kunna tänka sig att köpa en ny bil eller en ny bostad. Åtta procent av de som svarade på enkäten skulle kunna tänka sig att satsa på dyrare mat än tidigare.

- Arbetsmarknaderna genomgår på många sätt en brytningstid. Digitaliseringen och automatiseringen bryter de gamla verksamhetssätten och skapar nya tjänster och arbetsformer. Om snuttjobben och företagandet ökar kan inkomstströmmarna för många hushåll bli mera oregelbundna och buffertarna som dimensionerats enligt inkomsterna skapar då en bro över perioderna med mindre inkomster, säger Nummiaro.

- Den teknologiska utvecklingen leder också till enormt stora skillnader i produktivitet i de uppgifter som kräver annorlunda kompetens vilket drar lönerna åt olika håll. Arbetskarriärerna är så pass långa att utvecklingen hinner ändra yrket för många, så det lönar sig att ta hand om sin kompetens och sitt värde på arbetsmarknaden.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning genomfördes av Kantar TNS. För enkäten intervjuades 1 034 finländare i åldern 15-74 år. Enkäten verkställdes i september 2019. Felmarginalen för resultaten för enkäten är +/3,1 procentenheter.

Tutustu säästämisen ja sijoittamisen palveluihimme

Asiakkaanamme pääset sijoittamaan rahasi kohteisiin, joihin uskomme ja itsekin sijoitamme. Kansainvälinen rahastoluokittaja Lipper valitsi meidät vuonna 2020 Pohjoismaiden parhaaksi varainhoitajaksi pienten yhtiöiden sarjassa.