Mer än hälften av finländarna tror att pensionerna kommer att skäras ner - LokalTapiolas ekonom förutspår hur nedskärningarna kommer att göras

21.3.2019 - Talous

LähiTapiola LokalTapiola

Finländarnas tro på stabila pensioner är förvånansvärt svag. Mer än hälften av finländarna misstänker att pensionerna måste skäras ner i framtiden. LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro tror att pensionsnedskärningarna kan bli verklighet.

Enligt finländarna ser framtiden för pensionerna svag ut. Enligt enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra tror till och med 63 procent av finländarna att pensionerna måste skäras ner i framtiden. Färre än var femte litar på att pensionsnivåerna bibehålls.

Åsikterna om pensionsnedskärningar är ganska enhetliga i olika åldersklasser. De mest pessimistiska är 35-44 åringar av vilka 71 procent tror på pensionsnedskärningar.

Pensionsskyddscentralen publicerade på tisdagen nya kalkyler över utsikterna för finansieringen av finländarnas pensioner. Enligt Pensionsskyddscentralen kan arbetspensionsavgiften hållas under 25 procent ända till 2050-talet. Därefter uppstår ett kraftigt tryck på att höja arbetspensionsavgifterna. Trycket att höja avgiften beror bland annat på att antalet pensionsbetalare sjunker till följd av den låga nativiteten och den ringa invandringen.

Även utan Pensionsskyddscentralens senaste kalkyler har finländarnas tro på pensionernas stabilitet minskat. LokalTapiolas enkät har verkställts före de nyaste kalkylerna och före befolkningsprognoserna i slutet av fjolåret. Trots kalkylerna och prognoserna kan finländarna inte släppa tanken på att pensioner inte kan betalas enligt de nuvarande nivåerna i framtiden.

- Det är mycket sannolikt att det blir pensionsnedskärningar. Anpassningsmetoderna i pensionssystemet är att höja pensionsavgifterna eller att skära ner pensionerna. Systemet bygger på att pensionsavgifterna vid behov höjs så mycket att pengarna räcker till. Så har man kunnat göra hittills men knappast i fortsättningen säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

Nummiaro misstänker att speciellt företagen och den offentliga ekonomin orsakar ett tryck som förhindrar att pensionsavgifterna höjs. Pensionsavgifterna är till sin natur en likadan kostnad som skatterna och därmed försvagar avgifterna företagens lönsamhet och konkurrensförmåga. Företagen vill inte höja pensionsavgifterna när de kämpar för att klara sig i den internationella konkurrensen. Det finns även annars en lång lista på dem som behöver skattepengarna. Ett är hållbarhetsgapet för vilket också behövs gemensamma tillgångar.

- Pensionerna har redan beskurits i samband med de regelbundna pensionsreformerna. Ändringarna har dock gjorts med blicken framåt, inte retroaktivt. Livslängdskoefficienten är på det sättet en bra anpassningsmetod eftersom den automatiskt skär ned pensionsutgiften när livslängden blir längre. Men inte ens den reagerar på andra riskfaktorer i systemet såsom på låg nativitet eller svaga placeringsintäkter. Jag tror att systemet ännu borde utvecklas mot en riktning där anpassningstrycket ska upplösas genom nedskärningar i pensionsutgifter, troligtvis genom uteblivna årliga indexhöjningar.

Finländarnas tro på pensionssystemet är inte hög. Även om systemet har fungerat bra redan under flera årtionden misstänker hela 71 % av dem som svarade på enkäten att vårt pensionssystem inte längre är samma om 20 år. Kvinnorna är överraskande lite mera pessimistiska än männen.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning genomfördes av Kantar TNS. Totalt 1 052 finländare svarade på enkäten. Enkäten har genomförts under september. Felmarginalen för undersökningsresultaten är +/- 3,1 procentenheter.

Det är viktigt att förbereda sig frivilligt

Trots finländarnas dystra pensionsutsikter anser bara 49 procent att var och en själv borde ta mera ansvar för pensionsfrågorna. Fler än var tredje skulle fortsättningsvis låta samhället ta ansvaret för pensionerna.

Hannu Nummiaro påminner om att pensionernas hållbarhetskalkyler är trendkalkyler som antar att den nuvarande nativiteten och invandringen förblir oförändrad i framtiden. Genom politik kan man påverka befolkningsstrukturen och då kunde anpassningen som pensionssystemet kräver påverka pensionerna mindre, säger Nummiaro.

- Klimatförändringen har väckt människorna till annat än eget navelskåderi. Pensionssystemet samlar också risker på ungdomarnas axlar dvs. riskfördelningen är inte rejäl nu. Frivilligt förberedande inför pensionsåldern är en viktig ekonomisk kunskap i framtiden som föräldrarna kan dela med sig av till sina barn.

Tutustu säästämisen ja sijoittamisen palveluihimme

Asiakkaanamme pääset sijoittamaan rahasi kohteisiin, joihin uskomme ja itsekin sijoitamme. Kansainvälinen rahastoluokittaja Lipper valitsi meidät vuonna 2019 Pohjoismaiden parhaaksi varainhoitajaksi pienten yhtiöiden sarjassa.