Flest byggnadsbränder i Borgå, Kervo och Tusby - brandvarnaren fungerar nödvändigtvis inte i många hem
Matlagning, elapparater, maskiner och eldstäder är de vanligaste orsakerna till bostadsbränder. Enligt en enkät som LokalTapiola låtit göra har bara cirka hälften av hushållen bytt batterier i sina brandvarnare. I ett bostadsaktiebolag skulle det vara möjligt att öka tryggheten för de boende genom att ta över anskaffningen och underhållet av bostädernas brandvarnare som en gemensam uppgift.
Till räddningsväsendet anmäls årligen cirka 3 000 bränder eller brandincidenter i bostads- och fritidsbyggnader i Finland. Ungefär var tredje av dessa utvecklas till en byggnadsbrand som förstör fastighet eller lösegendom mer omfattande.
Brandkåren i kommunerna på LokalTapiola Nylands verksamhetsområde har de senaste åren fått larm om bränder i bostads- och fritidshusbyggnader oftast i Sjundå, Sibbo och Lovisa. I dessa kommuner inträffade enligt räddningsväsendets statistik cirka 70-110 bränder eller brandincidenter under åren 2016-2020. Under de senaste fem åren har det inträffat mer än trehundra bränder i bostadshus i de 16 kommuner som ingår i verksamhetsområdet.
– Om elden eller röken gör skada, kommer man sällan undan med blotta förskräckelsen. Lyckligtvis är de flesta av brandskadorna som vi ersätter relativt små, dvs. de är begränsade till någon del av fastigheten eller lösegendomen. Tyvärr inträffar det då och då även stora byggnadsbränder, där det krävs större reparationer eller uppstår problem med boende och i värsta fall personskador, säger ersättningsdirektör Göran Ahlgren från LokalTapiola Nyland
Från LokalTapiolas hemförsäkring ersätts varje år brandskador till ett värde av tiotals miljoner euro vilka orsakats av eld, rök och sot. Enligt räddningsväsendet är matlagning och bränder från elanordningar, maskiner och eldstäder de vanligaste antändningsorsakerna i bostadshusen.
– Om en brand orsakar omfattande skador går det inte alltid att utreda den exakta brandorsaken. Men i situationer där invånarna har upptäckt brandtillbudet i tid, har de också ofta hunnit ta itu med primärsläckningen och begränsa branden, berättar Ahlgren.
En brandvarnare kan rädda – många har inte kommit ihåg att byta batterier
Om det börjar brinna hemma är det ofta brandvarnaren, handbrandsläckningsutrustningen och kunskaperna i handbrandsläckning som är avgörande med tanke på följderna. I LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning* tillfrågades, vilka brandsäkerhets- och handbrandsläckningsutrustningar som finns i de finländska hushållen.
Majoriteten (85 %) av invånarna inom LokalTapiola Nylands verksamhetsområde berättar att hushållet har en fungerande brandvarnare och var femte (21 %) har en brandvarnare som är ansluten till elnätet. Utöver bostaden kan i hushållet till exempel även ingå en stuga. Majoriteten (73 %) av regionens invånare har en brandfilt och mer än en tredje del (40 %) har även en handbrandsläckare i hushållet.
Det kan dock ha gått lång tid sedan batteriet till brandvarnaren byttes. Det rekommenderas att man byter batteriet i en batteridriven brandvarnare varje år så att apparaten säkert fungerar vid en eldsvåda.
Ungefär hälften av invånarna på LokalTapiola Nylands verksamhetsområde (57 %) berättar att de har bytt batterierna i brandvarnaren under det senaste året och för cirka 40 procent har det gått minst ett år eller längre sedan batteriet byttes.
– Man tänker inte ofta på den lilla apparaten uppe vid taket, men vid ett brandtillbud kan den ge just den extra tid som kan vara avgörande för primärsläckning eller räddningsåtgärder. Larmet kan även väcka de som sover eller grannarna i ett höghus. Det är bra att komma ihåg att brandvarnaren också är en apparat vars funktion kan försämras med tiden, så det lönar sig att ta hand om dess skick, säger Ahlgren.
Säkerhets- och kemikalieverkets undersökningar har visat att brandvarnarnas rökkänslighet och ljudvolym kan försvagas med åren. Rekommendationen är att apparaten förnyas med minst tio års mellanrum och testas regelbundet.
I bostadsaktiebolag skulle man tillsammans kunna öka allas trygghet
Enligt lag ska det i varje bostad finnas en fungerande brandvarnare per varje begynnande 60 kvadratmeter. I bostadshus, som byggts cirka efter 2010, finns brandvarnare som är anslutna till elnätet, för vars anskaffning och underhåll bostadsaktiebolaget ansvarar. I hög- och radhus som är äldre än detta, är brandvarnarna alltså i allmänhet helt på den boendes ansvar. Den boende ska också alltid testa och säkerställa brandvarnarens funktion.
- Det kan också finns en granne som inte kan serva brandvarnaren i sin bostad, till exempel på grund av ålder, sjukdom eller nedsatt rörlighet. Vem som helst av oss kan också glömma att köpa en brandvarnare eller så kan det kännas besvärligt att installera den uppe i taket. Eftersom en brand i en av lägenheterna är en risk för alla boende i bostadsaktiebolaget skulle man kunna överväga att skaffa och montera brandvarnare i alla lägenheter. Det kan öka tryggheten för alla, säger Ahlgren.
- Man kan också till exempel erbjuda invånarna hjälp med att byta batterierna, säger Ahlgren.
Brandvarnaren hjälper att upptäcka en brand – information till bostadsaktiebolag
• Enligt räddningslagen ska det finnas tillräckligt med brandvarnare i bostaden för att man ska upptäcka en begynnande brand så tidigt som möjligt. Minimikravet i lagen är en brandvarnare per varje begynnande 60 kvadratmeter på varje bostadsvåning. Brandvarnare som är anslutna till elnätet ska finnas i bostadshus som har beviljats bygglov efter 1.2.2009.
• Enligt räddningsväsendets statistik fungerade inte brandvarnaren eller saknades batteriet i brandvarnaren i cirka hälften av de bostadsbränder som inträffade i bostadsaktiebolagen under åren 2016–2020. Statistiken omfattar byggnadsbränder, där man har uppgifter om brandvarnarens funktion och hus med två eller flera bostäder.
• En brand som startar i en lägenhet kan sprida sig i byggnaden till exempel via trapphuset. Förutom elden så kan även röken och släckvattnet skada de andra bostäderna.
• Bekanta dig med den nya webbplatsen för Brandsäkert bostadsbolag. Där finns praktisk information och råd om brandvarnare för boende och aktieägare i bostadsaktiebolag. Webbplatsen har publicerats gemensamt av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, LokalTapiola, Finlands fastighetsförbund och Finlands disponentförbund.
*LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades sammanlagt av 5 539 personer 4–26.1.2021. Inom LokalTapiola Nylands verksamhetsområde svarade 319 personer. Enkäten genomfördes av Kantar TNS. Felmarginalen för hela landet är cirka +/- 1,3 procentenheter och för LokalTapiola Itäs område cirka +/- 5,5 procentenheter.
Tilläggsuppgifter:
Göran Ahlgren, ersättningsdirektör, LokalTapiola Nyland, 0400-711 562, goran.ahlgren@lahitapiola.fi
Christoffer Wickholm, marknadsföringschef, LokalTapiola Nyland, 040-500 6030, christoffer.wickholm@lahitapiola.fi