Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euroFinländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.

Finländarna tänker använda i genomsnitt 420 euro per hushåll för julfirandet i år. Summan framgår av LokalTapiolas nyaste enkät Vardagsgranskning och den omfattar alla utgifter under jultiden allt från gåvor till mat, julpynt, resor och andra julförberedelser. * Finländarnas julbudget är i år cirka 40 euro lägre än för två år sedan, då LokalTapiola förra gången frågade om ärendet. För barnfamiljer är julbudgeten i genomsnitt 470 euro och för hushåll utan barn 290 euro dvs. i genomsnitt 180 euro mindre.– Löntagarnas köpkraft har stigit under mer än ett och ett halvt år och även konsumenternas förtroende har stärkts efter elpaniken för några jular tillbaka. Jag väntade mig att ökningen även skulle synas i julbudgetarna men allt annat, förundrar sig LokalTapiolas ekonom för Kapitalförvaltning, Hannu Nummiaro.Nummiaro tror att även rädslan för arbetslöshet och mervärdesskattehöjningarna påverkar julstämningen.– Den ekonomiska utvecklingen har förbättrats en aning sedan början av året men ökningen i arbetslösheten, som pågått i två och ett halvt år, ser inte ut att vända. Även höjningen av mervärdesskatten sker besvärligt nog just inför julen. Själva skattehöjningen har inte en så stor inverkan på priset på julinköp men den kan dämpa konsumenternas julstämning mer än förväntat. Konsumtion är alltid delvis psykologi och det kan hända att till exempel den allmänna inflationen som beror på de högre energipriserna är lättare att godta än prishöjningarna till följd av tilläggsbeskattningen. Detta kan göra ett större hack i konsumtionen än vad man har trott i de finanspolitiska värderingarna, bedömer Nummiaro.Julens konsumtionsfest har avtagit sedan 90-taletAv LokalTapiolas tidigare enkäter framgår att finländarnas julbudgetar var som störst år 2021, då hushållens inkomster låg på topp. Till julen användes då i genomsnitt cirka 500 euro men julbudgetarna har därefter sjunkit med nästan en femtedel (med cirka 17 procent).– Budgetarna har på tre år minskat med 17 procent och priserna har stigit med 13 procent mätt med det harmoniserade prisindexet. Med en julbudget på 420 euro får man i år cirka en fjärdedel mindre varor och tjänster än vad man för tre år sedan fick med en budget på 500 euro. Inverkan av inflationen på julinköpen för vart och ett hushåll beror mycket på deras innehåll och kan även variera mycket, säger Nummiaro.Enligt ekonomen förklaras de lägre julbudgetarna inte enbart med den strama ekonomiska situationen utan är en del av en långvarigare ändring i konsumtionsbeteendet.– Detaljförsäljningen har alltid starkt brukat koncentrera sig till julen, men säsongens betydelse har avtagit från år till år. Ännu i slutet av 1990-talet var detaljförsäljningen i december 30 procent högre än den genomsnittliga månadsförsäljningen under året. I fjol var den ännu bara cirka 12 procent högre. Till exempel har data- och kommunikationstekniska anordningar, som ofta finns i julklappssäckens hårda paket, redan under de två senaste åren köpts allt oftare i november än i december. Ifall de minskade julbudgetarna beror på att konsumtionen fördelas jämnare under året, kan detta även vara en bra sak. Då undviker man köpmissar som man i all hast kan göra i julbrådskan.Enligt den nya enkäten ska var fjärde finländare (25,5 procent av de som berättade sin åsikt) använda högst 100 euro för julfirandet. Andelen är större än under de tidigare åren då var femte (19,5-21,7 procent av dem som berättade sin åsikt åren 2019–2022) hade en julbudget på hundra euro.– De minsta julbudgetarna har de yngsta som svarat på enkäten samt de med allra lägsta inkomster. I dessa grupper påverkas penninganvändningen under julen bland annat av nedskärningarna i socialskyddet och det minskade bostadsstödet. Genom att strama åt socialskyddet strävar regeringen efter att göra arbete mera lockande. Om arbetsmarknaderna ändå inte lockar tillräckligt, förblir inkomstminskningen den enda påverkan, konstaterar Nummiaro.

*) LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 047 finländare under perioden 24.10–1.11.2024. Enkäten genomfördes av forskningsbyrån Verian (tidigare Kantar TNS).Respondenterna representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (exkl. de som bor i landskapet Åland). Intervjuerna samlades på Forum som är Verians svararpanel där internet används för dataöverföringen. Den statistiska felmarginalen för resultaten är cirka + 3,1 procentenheter.

Aktuell

Lant- och skogsbruk14.3.2025Så här säkerställer du att lantbruket kan fortsätta i krissituation – äktenskapsförord kan rädda dig från många besvärGå igenom de praktiska sakerna med dina närstående i god tid. Ett äktenskapsförord skyddar vid skilsmässa och en livförsäkring tryggar de efterlevande om företagaren går bort.Lant- och skogsbruk11.3.2025Arealen för LokalTapiola Samfälld skog 3,5 faldigades på tre år - ”Allt fler väljer samfälld skog vid generationsväxling”LokalTapiola Samfälld skog fortsatte sin starka tillväxt under det tredje verksamhetsåret och är en av Finlands snabbast växande samfällda skogar. Lättheten med samfälld skog och generationsväxlingar förklarar populariteten, bedömer Marika Makkonen som är chefspecialist inom skogsbruksaffärsverksamheten i LokalTapiola.Lant- och skogsbruk2.3.2025Lantbruksföretagaren Tuomo Pesonen skadade sig under den värsta tiden – stora kostnader för fyra veckors sjukledighetLantbruksföretagaren Tuomo Pesonen från Rantasalmi skadade sin axel under vårarbetet. Man blev tvungen att anställa många utomstående för att utföra husbondens arbete och lönekostnaderna blev höga. Från personavbrottsförsäkringen ersattes de extra kostnaderna, vilket tryggade uppehället.

Se fler aktuella ärenden