Unga oroar sig för hur pengarna ska räcka till – stor skillnad mellan landsbygden och städerna
Unga upplever att det ekonomiska välbefinnandet har blivit sämre under de senaste två åren. Läget har försämrats särskilt bland unga som bor på landsbygden. Det här framgår ur NYT Ungas framtidsrapport som besvarades av cirka 5 000 högstadieelever och elever på andra stadiet runtom i Finland.
Enligt NYT Ungas framtidsrapport upplever unga att det ekonomiska välbefinnandet har försämrats under de två senaste åren. I rapporten från år 2022 ansåg mer än hälften av alla svarande (53 %) att de har pengar till allt de behöver, i den senaste rapporten gjorde under hälften det (49 %). År 2022 ansåg 63 % av de unga att de har tillräckligt med pengar för att njuta av livet. I årets enkät har även den här siffra sjunkit då endast lite över hälften ansåg det (57 %).
NYT Ungas beställde enkäten i samarbete med LokalTapiola. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus på våren 2024.
– Resultaten visar att de unga är medvetna om att det ekonomiska läget är utmanande. Det här märks inte endast i hur de ser på den personliga ekonomiska situationen utan även i konsumtionsvalen. Genom att förbättra kunskaperna om arbetslivet och ekonomin kan vi jämna ut skillnaderna som beror på hurudana hem de unga kommer ifrån samt öka de ungas tro på framtiden, säger Mari Hannola-Antikainen som är sakkunnig på ekonomikunnande vid NYT Ungas.
Unga som bor på landsbygden upplever att det ekonomiska välbefinnandet blivit klart sämre medan läget är nästan samma som tidigare hos de som bor i städer. I glesbefolkade landsbygdsområden har andelen unga som är nöjda med sin ekonomiska situation minskat hela 15 procentenheter (64 % år 2022, 49 % år 2024). I städer har andelen minskat med högst en procentenhet. Förändringen märks särskilt i de ungas syn på hur bra pengarna räcker till.
– Högre priser och konjunkturnedgången har drabbat unga hårt och många säger att den ekonomiska situationen försämrat orken och måendet. Situationen är särskilt svår på landsbygden där köpkraften under de senaste åren har utvecklats sämre än i resten av landet. På vissa områden är det även troligt att den minskade turismen från Ryssland påverkar de ekonomiska utsikterna. Landsbygden behöver fler förutsättningar för tillväxt, men även positivt prat och framtidstro. Vi har alla en viktig roll i det arbetet, säger LokalTapiola Livbolags verkställande direktör Pasi Haarala.
Hemmet och studieframgången påverkar ungas syn på det ekonomiska välbefinnandet
Det finns många faktorer som påverkar synen på det ekonomiska välbefinnandet. NYT framtidsrapporten visar att ungas ekonomiska välbefinnande är starkt kopplat till förhållandena i hemmet, särskilt föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning. Unga vars föräldrar är nöjda med sina arbeten och har en högre utbildning har en mer positiv syn på deras ekonomiska välbefinnande än övriga svaranden.
De unga som hade den mest positiva synen på deras ekonomiska välbefinnande var unga vars båda föräldrar är i arbetslivet. Jämfört med den tidigare situationen hade andelen positiva svar dock även minskat hos de här ungdomarna (2024: 56 %, 2022: 59 %). Nöjdast var de unga vars föräldrar har universitetsutbildning.
Utöver föräldrarnas situation påverkade även ungdomarnas skolframgång svaren. Unga som hade ett medeltal på nio eller mer i läsämnen var nöjdast med sin ekonomiska situation.
NYT Ungas framtidsrapport besvarades av 4 970 unga i högstadier och på andra stadiet. 72 procent var från högstadier, 19 procent från gymnasier och 9 procent från yrkesskolor.