Ekonomi2.5.2025Skuldhävstången vände mot hushållen och förmögenhetsskillnaderna ökade – vändpunkten är nu, säger ekonomenI Statistikcentralens nya förmögenhetsstatistik blev hela Finland fattigare, men de rikaste finländarna påverkades mindre, vilket är anledningen till att förmögenhetsskillnaderna ökade. Nu vänder vinden, uppskattar ekonomen Hannu Nummiaro. Redan i år kan förmögenhetsskillnaderna minska.

I mars publicerade Statistikcentralen nya uppgifter om hushållens förmögenhet i slutet av 2023. I den nya statistiken hade ett medianhushåll 96 000 euro i nettoförmögenhet, det vill säga förmögenhet minskad med skulder. Realvärdet för medianhushållets nettoförmögenhet minskade med 21 procent sedan den förra statistikuppdateringen och föll till sin lägsta nivå på 20 år. Hushållens förmögenhet -statistik uppdaterades senast år 2021 med data för 2019.– Värdet på bostäder sjönk och skuldhävstången vände sig mot oss. Detta är kort sagt orsaken till att finländarna blir fattigare, sammanfattar LokalTapiola Kapitalförvaltnings ekonom Hannu Nummiaro.60 procent av hushållens förmögenhet är i genomsnitt bostäder, andra hem, investeringsfastigheter och stugor. Under undersökningsperioden, det vill säga åren 2019–2023, sjönk prisindexet för bostäder reellt med 17 procent i hela landet. Hushållens skulder minskade dock inte i samma förhållande, vilket är orsaken till att finländarnas nettoförmögenhet minskade ännu mer.– Om värdet på en bostad är 100 000 euro och det finns en skuld på 50 000 euro, är även nettoförmögenheten 50 000 euro. Men om priset på bostaden sjunker med tio procent till 90 000 euro, sjunker nettoförmögenheten till 40 000. På grund av skuldhävstången innebär en tio procents minskning i tillgångarnas värde att nettoförmögenheten minskar med 20 procent, förklarar Nummiaro.Eftersom hushåll med låga inkomster har de högsta skulderna i förhållande till tillgångarna, drabbade skuldhävstången hårdast de lägsta tillgångsklasserna. I Statistikcentralens nya förmögenhetsstatistik minskade nettoförmögenhetens realvärde för de fyra fattigaste tiondelarna med hela 40 procent sedan den förra statistikuppdateringen: från 9 800 euro till 5 800 per hushåll. Minskningen för de mest förmögna hushållen i statistiken var däremot lite under fem procent. I den nya statistiken ägde den förmögnaste tiondelen för första gången mer än hälften av nettoförmögenheten för alla hushåll.– På grund av inflationschocken minskade realvärdet på förmögenheten i alla nettoförmögenhetsklasser. I det här avseendet blev alla fattigare, men de mest förmögna finländarna påverkades mindre. Därför ökade deras andel av kakan. Nominellt ökade den genomsnittliga nettoförmögenheten för alla hushåll med 6,5 procent under undersökningsperioden, men samtidigt steg priserna med 17 procent, säger Nummiaro.Ekonomen påminner oss om att de mest förmögna finländarna i statistiken alltid har en högre förväntad avkastning på sina tillgångar, eftersom en större del av deras förmögenhet består av investeringar, såsom fonder och börsnoterade aktier. Den skillnad som är mest iögonfallande är dock skuldbeloppet.– Den fattigaste 40 procenten av finländarna har 850 euro i skulder mot tillgångar på tusen euro. För den mest förmögna tiondelen är skulderna cirka 60 euro per tusen. Därför försämrades inte deras skuldhävstång.Redan i år kan förmögenhetsklyftorna minska – skuldhävstången fungerar också i motsatt riktningNummiaro uppskattar att förmögenhetsklyftorna också har ökat sedan undersökningen. Bostadspriserna sjönk med cirka två procent år 2024, medan värdet på finländska börsaktier steg med upp till tio procent före handelskrigets stormar slog till på marknaden.– Fram till handelskriget var marknadsmiljön i stort sett densamma som under undersökningsperioden och därför kan man anta att förmögenhetskoncentrationen troligtvis fortsatte.Nu vänder vinden, uppskattar Nummiaro: förmögenhetsklyftorna kan minska redan i år.– Räntesänkningen och de lättnader i regleringen som beslutades om i halvtidsöversynen kommer att öka efterfrågan på bostäder, vilket också stöds av flyttrörelsen. Samtidigt byggs lite nya bostäder, dvs. utbudet minskar. Bostadspriserna har redan fallit till historiskt låga nivåer i förhållande till inkomster och hyror. Förmodligen kommer de att vända från detta till en flerårig ökning.Eftersom de rikaste finländarnas förmögenhet avkastar mer, kan förmögenhetsskillnaderna förväntas öka även om bostadspriserna skulle stiga. Så är det inte nödvändigtvis, säger ekonomen. Skuldhävstången som straffar de mindre bemedlade fungerar nämligen också i motsatt riktning. När värdet på tillgångarna ökar, ökar nettoförmögenheten ju mer skulder ett hushåll har. Nummiaro beskriver förändringen med ett exempel:– För enkelhetens skull antar vi att hushållens förmögenhet endast består av bostäder, investeringar och skulder. Låt oss också anta att Statistikcentralens nästa förmögenhetsrapport granskar situationen i slutet av 2027 och att de reala bostadspriserna då kommer att ha stigit med 11 procent, dvs. med hälften av vad de sjönk under åren 2019–2024. Investeringar ger på lång sikt mer avkastning än bostadsförmögenhet, så vi antar att deras värde kommer att öka med 15 procent fram till slutet av 2027. En sådan utveckling skulle betyda att realvärdet på medianhushållets nettoförmögenhet skulle öka med 18 procent och den rikaste tiondelens nettoförmögenhet skulle öka med 13 procent från nuvarande nivåer. Detta visar den positiva sidan av skulder: när bostadspriserna stiger ökar skuldhävstången snabbt nettoförmögenheten för de mest skuldsatta hushållen, även om de rikaste hushållens förmögenhet skulle avkasta mer i euro. För den fattigaste 40 procenten av finländarna är inverkan ännu större. Nummiaro tar jämförelsen från båtlivet.– De rika blir stadigt rikare, även om marknaderna ibland är turbulenta. De har en tung last, dvs. mycket tillgångar, men ett starkt segel, vilket betyder en bra förväntad avkastning. Istället har de mindre bemedlade en ranglig jolle som lätt kommer på drift i en storm. Men när vinden vänder och fångar seglet, alltså skulden, förs den lilla skutan snabbt framåt.Medvind blåser inte i hela landet – seglet på förmögenhetsbåten kan bristaI Nummiaros jämförelse har båda båtarna utöver två åror ett segel: sparande och placerande. En liten båt rör sig smidigt även med muskelkraft – en stor last rör sig långsammare.– Många finländare har så lite förmögenhet att redan ett måttligt sparande skulle öka deras nettoförmögenhet betydligt. Om den fattigare 40 procenten av hushållen sparade 50 euro i månaden i fyra år, skulle deras nettoförmögenhet öka med 41 procent, dvs. med lika mycket som den minskade i Statistikcentralens nya statistik, säger Nummiaro.Förmögenhetsklyftorna minskar också av att fond- och aktieinvesteringar blivit vanligare, som sker inom alla förmögenhetsklasser. För närvarande äger cirka 48 procent av finländarna fonder eller börsaktier. Andelen är två och en halv gång större än år 1994. Under samma period har fond- och aktieinvesteringarna ökat från 51 procent till 84 procent bland de mest förmögna hushållen. – Insättningarnas andel av hushållens förmögenhet har förblivit vid 7–10 procent sedan 1994. Under samma tid har andelen fonder och börsaktier ökat från tre till fjorton procent. Detta är en mycket välkommen förändring med tanke på finländarnas förmögenhet. Inflationen äter upp besparingarnas värde inom insättningar, medan tillgångarnas köpkraft bevaras bättre inom investeringarBetydelsen av långsiktiga och planmässiga investeringar betonas särskilt om du inte kan lita på värdeökningen på din bostad.– Även om bostadsmarknaden skulle piggna till, skulle medvinden inte blåsa över hela landet. Områden blir mer segregerade och på många orter fortsätter bostadsvärdena att sjunka. Det betyder att seglet på förmögenhetsbåten slits sönder. Och då senast lönar det sig att ha båda årorna i vattnet, säger Nummiaro.

Aktuell

Livstrygghet13.5.2025Pekka Antikainen har valts till ordförande för bolagsgruppens ledningsgrupp i LokalTapiola-gruppen – fortsätter även som verkställande direktör för LokalTapiola Tjänster AbStyrelsen för LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag har valt magister i samhällsvetenskaper Pekka Antikainen till ordförande för bolagsgruppens ledningsgrupp i LokalTapiola-gruppen. Antikainen fortsätter även som verkställande direktör för LokalTapiola Tjänster Ab.Livstrygghet13.5.2025Antti Pulkkanen elected Managing Director of LocalTapiola General Mutual Insurance CompanyAntti Pulkkanen (MSc (Tech)) has been appointed as Managing Director of LocalTapiola General Mutual Insurance Company, the parent company of LocalTapiola Group. He will start in his new position on 1 August 2025. Mr Pulkkanen (46) will move to head the company from his current role as Managing Director of LocalTapiola Savo, which he has occupied for the past five years. Before his career at LocalTapiola, Antti Pulkkanen worked for nearly 10 years in international roles at Danske Bank in Copenhagen and Finland.Livstrygghet13.5.2025Antti Pulkkanen har utnämnts till verkställande direktör för LokalTapiola Ömsesidigt FörsäkringsbolagDiplomingenjör Antti Pulkkanen har utnämnts till verkställande direktör för LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag som är moderbolag i LokalTapiola-gruppen. Han tillträder sin nya tjänst den 1 augusti 2025. Pulkkanen (46) tillträder tjänsten efter fem år som verkställande direktör för LokalTapiola Savo. Före sin karriär i LokalTapiola arbetade Antti Pulkkanen nästan 10 år med internationella uppgifter i Danske Bank i Köpenhamn och i Finland.

Se fler aktuella ärenden