Extrema väderhändelser orsakar allt fler risker för lantbruken – nya typer av försäkringsprodukter behövs för att hantera klimatriskerna

I Finland råder för närvarande en exceptionell torka och läget har blivit bättre endast lokalt tack vare åskskurar. Finland är inte ensamt om att lida av extrema väderhändelser. År 2023 var det varmaste året någonsin på jorden och under de tre första månaderna år 2024 var det globalt sett över 1,5 grader varmare än under den förindustriella tiden.

– April 2024 var den varmaste aprilmånaden någonsin på vårt jordklot så länge temperaturen mätts. I Finland regnade det exceptionellt lite i maj och antalet dagar med högsommarvärme var 16, vilket är ett nytt rekord. Det tidigare rekordet var 14 dagar. I Helsingfors var medeltemperaturen i maj cirka 1,8 grader högre än vad den skulle ha varit utan klimatförändringens inverkan, säger forskningsprofessor Hilppa Gregow vid Meteorologiska institutet.

Enligt LokalTapiolas enkät anser tre av fyra finländska lantbrukare att det blivit allt vanligare med extrema väderhändelser. Enkäten är en del av undersökningsprojektet PIISA, i vilket LokalTapiola deltar tillsammans med 11 andra europeiska organisationer. Projektet koordineras av Meteorologiska institutet. Enkäten besvarades av över 600 finländska lantbrukare.

Målet med undersökningen var att utreda finländska lantbrukares intresse för väderförsäkringar. I många europeiska länder blir det snabbt allt vanligare med väderförsäkringar eller så kallade parametriska försäkringar. Sådana försäkringar finns dock inte ännu på den finländska marknaden. – Extrema väderförhållanden utgör ett allt större hot mot lantbruken, vilket betyder att vi i rollen av ett försäkringsbolag måste utveckla metoder för att hjälpa lantbrukarna och odlarna att anpassa sig till de förändrade väderförhållandena. Majoriteten (72 %) av lantbrukarna anser att det behövs nya och innovativa försäkringsprodukter för att hantera väderriskerna i lantbruket, säger chefspecialist för lantbruksaffärsverksamheten Sami Myyrä vid LokalTapiola.

– Vi måste motverka klimatförändringar med alla medel och bli bättre på att förbereda oss på dem både ekonomiskt, samhälleligt och tillsammans, säger Gregow.

Lantbrukarna har många metoder för att hantera risker som vädret orsakar. En av den mest traditionella är dikning för att motverka att åkrarna blir för våta. Odlingskulturen omfattar även att välja rätt växtplatser för växtarterna och växtsorterna samt olika produktionsinsatser såsom användning av växtskyddsområden och gödslingsmedel. – De traditionella metoderna är dock inte längre tillräckliga för att hantera riskerna orsakade av extrema väderhändelser. Hela 85 procent av lantbrukarna anser att det finns väderrisker i lantbruket som de inte kan skydda sig mot för närvarande. Förutom att det krävs nya verktyg måste försäkringsbolagens och statens roller förtydligas, säger Myyrä.

Dagens lantbruksförsäkringar grundar sig på ersättningar för skador som redan skett.

– Den nya typen av väderförsäkring skulle erbjuda på förhand bestämda försäkringsersättningar när fenomenet eller händelsen som ingår i avtalet inträffar. Om det till exempel från den första dagen i maj inte regnar på sextio dagar, får försäkringstagaren en ersättning för skada orsakad av torka. Då inspekteras skadan inte skilt för sig på gården. Konstaterandet av meteorologiska fenomen kan grunda sig på Meteorologiska institutets mätningar eller uppgifter från lantbrukets egen väderstation.

Finland har en lång tradition inom skadeförsäkringskulturen. På grund av klimatförändringen ändrar dock riskerna i samhället snabbt och därför behövs nya innovativa försäkringsprodukter av de finländska försäkringsbolagen.

– Alla finländare betalar för klimatförändringen och genom att nu vidta förebyggande åtgärder kan vi minska framtida ekonomiska skador. Det är en förutsättning för att det även i framtiden ska finnas lantbruksproduktion i Finland och för att säkerställa försörjningsberedskapen, säger Gregow och Myyrä.

Sami Myyrä ger ett exempel från Centraleuropa.

– I Österrike ändrade staten för en tid sedan sin inställning till hanteringen av väderrisker inom lantbruket. Man konstaterade att hanteringen av skörderisker inte kan vara en verksamhet som sker i efterhand. I Österrike kan man nu teckna både väderförsäkringar och traditionella skadeförsäkringar.