Enkät: Många har varit tvungna att skjuta upp veterinärbesök eller vårdåtgärder för sitt sällskapsdjur på grund av priser – en distansveterinär sänker kostnader
I bakgrunden till de ökade veterinärkostnaderna finns bland annat inflationen och att behandlingarna har utvecklats. Förebyggande åtgärder och användning av distansveterinärtjänster kan i bästa fall medföra betydande besparingar i vårdkostnaderna för ett sällskapsdjur.
De ökade veterinärkostnaderna påverkar beslut om vården av många sällskapsdjur, framgår av enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra.
15 procent av respondenterna berättade att de hade låtit bli att genomgå icke nödvändiga vårdåtgärder. Likaså berättade 15 procent att de hade skjutit upp ett veterinärbesök. En femtedel (19 procent) sa att de hade valt en förmånligare veterinär eller veterinärklinik för sitt sällskapsdjur. 7 procent hade valt det billigaste möjliga vårdåtgärdsalternativet och 5 procent hade fattat beslut om eutanasi istället för en dyr vård.
Enkäten genomfördes av forskningsbyrån Verian och besvarades av 351 sällskapsdjurägare*.
– För icke akuta ärenden är det i allmänhet inte till skada att skjuta upp vård till en nära framtid, men det finns förstås också situationer där djuret behöver akutvård. Med hjälp av distansveterinärtjänsterna är det möjligt att snabbt och förmånligt få hjälp och råd vid flera sjukdomar eller olycksfall utan självrisk, när sällskapsdjuret har en försäkring som ersätter veterinärkostnader, säger LokalTapiolas ersättningsspecialist Anu Kostamo.
I LokalTapiolas
När besväret kan skötas eller bedömas via distansanvisningar och symptomen inte kräver ett akut klinikbesök, undviker sällskapsdjuret och ägaren både resor och extra kostnader.
Det är i regel alltid billigare att besöka en distansveterinär än att besöka en veterinärklinik.
I bakgrunden till de ökade veterinärkostnaderna finns bland annat inflationen och att behandlingarna har utvecklats. Kostnadsökningen syns också hos LokalTapiola: Ersättningarna som betalas från djurförsäkringar har ökat med cirka tio procent årligen. Åren 2019–2023 ökade ersättningsbeloppet med cirka 60 procent.
Ökningen i veterinärutgifterna syns i plånböckerna för hundratusentals finländare.
– Veterinärklinikernas diagnostik- och vårdmöjligheter har utvecklats och nuförtiden kan veterinärer erbjuda vårdalternativ som inte tidigare var möjliga. När det finns fler möjligheter för undersökningar görs sådana också mer. Nya undersöknings- och vårdalternativ kan dock bli dyra. Det är förståeligt att sällskapsdjurägare i vissa genomtänkta fall, med beaktande av helheten, beslutar att avliva djuret istället för omfattande eller krävande vårdåtgärder, säger Kostamo.
En dryg femtedel (21 procent) av sällskapsdjurägarna som svarade på enkäten berättade att de har skaffat en djurförsäkring på grund av de stigande kostnaderna. Även försäljningen av LokalTapiolas djurförsäkringar ökade förra året.
– Stigande kostnader och även sällskapsdjurens vårdbeslut väcker oro och en försäkring är ett sätt för allt fler att förbereda sig på överraskande olycksfall och sjukdomar för sitt sällskapsdjur. En försäkring ger ekonomisk trygghet, eftersom du med den på förhand kan budgetera ett visst belopp för sällskapsdjurets hälsovårdsutgifter, säger Tiina Ala-Outinen som är LokalTapiolas utvecklingschef för djurförsäkring.
Vissa skador kan förebyggas
13 procent av respondenterna berättade att de på grund av de ökade kostnaderna satsar ännu mera på förebyggande åtgärder, såsom att borsta tänderna på sällskapsdjuret.
– Mera omfattade tandvård kan bli riktigt dyrt för sällskapsdjurägaren. Inte ens tusen euro räcker nödvändigtvis vid vård av en tandsjukdom. Du kan försöka spara på sällskapsdjurets tandvårdskostnader genom att förebyggande ta bort tandsten och plack samt att borsta tänderna hemma. En veterinärvårdsförsäkring omfattar vård av bristning eller spricka på tand till följd av olycksfall vilken ju är svårare att förebygga, säger Kostamo.
I fall av överraskande situationer ska du se till att ha
– Det lönar sig att vaccinera i tid och livsmedel och mediciner som är farliga för sällskapsdjur ska förvaras säkert utom räckhåll för sällskapsdjuret. Och om hunden till exempel får kennelhosta ska man inte låta den röra sig på platser där sjukdomen kan spridas till andra hundar.
*De som svarade på enkäten representera befolkningen över 18 år i Finland (exklusive de som bor i landskapet Åland). Enkäten besvarades av 1 092 personer under perioden 12–19.1.2024. Vi frågade 351 sällskapsdjurägare om kostnadernas inverkan på sällskapsdjurets vårdbeslut. Intervjuerna samlades på Kantar Forum. Den statistiska felmarginalen är cirka +3,0 procentenheter.