Arealen för LokalTapiola Samfälld skog ökade med 250 procent under ett år: "Allt fler mindre samfällda skogar överväger att ansluta sig till en större"
Populariteten för samfällda skogar har ökat. LokalTapiola Samfälld skog är en av de snabbast växande samfällda skogarna i Finland. Under andra verksamhetsåret uppgick totalavkastningen till 8,4 procent och arealen ökade med två och en halv gång från förra året.
År 2023 har varit ett år av kraftig ökning för LokalTapiola Samfälld skog. Totalarealen ökade till 7 356 hektar*, varav 6 495 hektar är produktiv skogsmark. I slutet av räkenskapsperioden 2022 var totalarealen 2 103 hektar. Delägarfastigheterna var 103 stycken i slutet av år 2023, när de året innan var 37 stycken.
– Vi har nu två räkenskapsperioder bakom oss och vi är en av Finlands snabbast växande samfällda skogar. För andra året i rad har vi gjort ett starkt resultat. Totalavkastningen för den senaste räkenskapsperioden var 8,4 % och till delägarna betalades ett överskott på 3,6 procent, precis som föregående år, säger Marika Makkonen som är LokalTapiolas chefspecialist inom lant- och skogsbruksverksamhet.
På delägarlagets stämma 6.3 fattades beslut om betalning av avkastning. Avkastningen bildas av virkesförsäljning och skyddsersättningar samt av annat än försäljning av skogsfastigheter. Tillväxten har skett både genom investeringsinsatser dvs. till den som vill bli delägare förvärvas en skog, som ansluts till samfälld skog, och genom anslutningar dvs. skogsägaren ansluter sin skog.
Makkonen tror att det finns lika många orsaker till de samfällda skogarnas ökande popularitet som det finns delägare i samfälld skog, men en betydande faktor är enkelheten med samfälld skog.
− Om man inte själv klarar av att sköta skogen, men inte vill avstå från den, så är samfälld skog ett enkelt sätt att behålla den egna skogslägenheten som en obruten, välskött och produktiv helhet. Vi är en samfälld skog som verkar i hela Finland, så naturskade- och marknadsriskerna är väldiversifierade. Även för i år ser det bra ut avseende tillväxtförväntningarna och de förväntade avkastningarna. Vi kartlägger aktivt även projekt inom förnybar energi.
Vad är skillnaden jämfört med skogsfonder?
I början av januari fanns det totalt 636 samfällda skogar i Finland. Populariteten för samfällda skogar har ökat stadigt och populariteten för fusioner av samfällda skogar ökar också.
– Det finns egentligen bara ett tiotal riktigt stora samfällda skogar. I små samfällda skogar har man märkt att det är lönsamt att ansluta sig till en större. I små samfällda skogar kan de obligatoriska förvaltningskostnaderna bli orimligt stora och det är bra att ha minst en skogsentusiast i delägarlaget, säger Marika Makkonen.
Enligt Makkonen har kännedomen om LokalTapiola Samfälld skog ökat bra under två års tid. Ändå blandas den fortfarande ihop med skogsfonder.
Samfälld skog är en särskild juridisk person vars verksamhet styrs av lagen om samfällda skogar. Tillsynsmyndigheten är Finlands skogscentral. All skogsegendom finns i Finland och den samfällda skogen betalar sina skatter till Finland.
– I samfälld skog säljs inte skogar och skogshelheter splittras inte. Lösgörande från samfälld skog sker genom att sälja andelar. Vi har en långsiktig investeringshorisont eftersom samfälld skog inte har ett slutdatum, förtydligar Makkonen.
Skogen vårdas som ett arv för kommande generationer
Enligt LokalTapiolas enkät vårdar nästan hälften av skogsägarna (44 %) skogen för att ge den som arv till kommande generationer. Enkäten besvarades av 1 092 finländare, varav 16 % var skogsägare. Enkäten genomfördes av bolaget Verian**.
− 44 procent av skogsägarna uppger att de vårdar skogen för att ge den som arv till kommande generationer och anser det viktigare än avkastningen från skogen eller känslovärdet.
Allt fler familjer eller släkter väljer samfälld skog som ägarform i samband med generationsskifte.
– I samband med arvskifte finns det risk för att skogsfastigheten splittras i små delar och lämnas oskött. Skogar som inte har skötts på länge avkastar inte och är i värsta fall en kostnadspost, säger Makkonen.
Var tredje (34 %) äger en skog för att skydda miljövärden. För en fjärdedel (26 %) av skogsägarna betyder skogen en reserv för överraskande utgifter eller en sporadisk inkomstkälla. Minoriteten (24%) anser att den egna skogen är en stabil inkomstkälla för vilken de vill ha den bästa möjliga avkastningen.
Enligt enkäten litar majoriteten (55 %) av skogsägarna på att skogsbrukets verksamhetsmiljö förblir konkurrenskraftig i Finland.
– Många olika belastningar åläggs skogarna och det är bra att beakta att finländarna tror på ett lönsamt skogsägande även i framtiden. Det är möjligt att uppnå många mål samtidigt, allt från ökad biologisk mångfald till bindning av kol och till att snabbare överge den fossilbaserade ekonomin. Detta skapar även nya inkomstflöden för skogsägarna vid sidan av virkesproduktionen.
* Skogarna som är med har vunnit laga kraft och tecknat avtal.
**Respondenterna representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (exklusive de som bor i landskapet Åland). Enkäten besvarades av 1 092 personer under perioden 12–19.1.2024. Att det finns så få skogsägare i materialet gör att det inte ger ett tillräckligt stabilt underlag för analys per befolkningsgrupp. Intervjuerna samlades på Kantar Forum. Felmarginalen för resultaten är cirka + 3,0 procentenheter.