Räntesänkningar redan före sommaren? Ekonomen bedömer vilka faktorer som styr ECB:s beslutsfattande
Av Europeiska centralbanken förväntas räntesänkningar under nästa år, kanske till och med före sommaren. De senaste inflationssiffrorna stödjer förväntningarna. LokalTapiolas finansmarknadsekonom Jyri Kinnunen bedömer, vilka faktorer som ännu kan fördröja en vändning i styrräntorna.
Hur ser det kommande året ut på investeringsmarknaden? Enligt grundscenariot helt bra, mycket beror förstås i slutändan på den kommande ekonomiska utvecklingen och ränteutvecklingen, säger LokalTapiolas finansmarknadsekonom Jyri Kinnunen.
– För närvarande är investeringsmarknaderna allmänt ganska räntekänsliga. De ekonomiska nyheterna bevakas noggrant och även lite för varma eller kalla data ger stora svängningar när ränteförväntningarna prissätts på nytt. Denna känslighet kommer sannolikt att fortsätta, bedömer Kinnunen.
Under det senaste året har aktiemarknaderna uppnått avkastningar på klart över tio procent i flera industriländer – på tillväxtaktiemarknaderna har totalavkastningen förblivit måttligare. Kinnunen summerade investeringsåret på LokalTapiolas årliga evenemang Kapitalförvaltningens Summit den 15 november.
– Innevarande år har tydligt varit ett år för tillväxtaktiemarknader.
Räntesänkningar redan före sommaren?
I euroområdet är den värsta inflationen över och ekonomin håller på att svalna, säger Kinnunen. Inflationen har sjunkit från en topp på över tio procent till under tre procent, och den underliggande inflationen exklusive energi- och livsmedelspriserna har också sjunkit till under fyra procent.
– Under innevarande år har inflationen sjunkit snabbt, men i framtiden planar avtagningen ut och kan till och med vända tillfälligt. En anledning är jämförelseperioderna: i år har till exempel prisutvecklingen på energi minskat inflationen, men i framtiden kommer inverkan att plana ut, förutspår Kinnunen.
Ekonomen bedömer att räntehöjningarna är över både i euroområdet och i USA.
– För närvarande förväntar sig marknaderna räntesänkningar av ECB under nästa år, möjligen redan före sommaren. Centralbanken vill dock dämpa marknadsförväntningarna och först säkerställa att inflationsmålet inte äventyras, men senast runt sommaren kan lättnaderna i penningpolitiken påbörjas.
Inflationens avtagande kan ännu fördröjas
De svaga ekonomiska utsikterna i euroområdet och de senaste inflationstalen gynnar förväntningarna om lägre räntor. Men enligt Kinnunen måste Europeiska centralbanken särskilt se upp med två faktorer som kan försena nedgången i inflationen.
– En faktor är lönehöjningarna. Lönetrycket påverkar fortfarande serviceinflationen.
Kinnunen ser dock inga tecken på en bestående löne-prisspiral. De svaga ekonomiska utsikterna i euroområdet dämpar också pristrycket.
Ett annat "skräckscenario" gäller energipriset: till exempel om krisen i Mellanöstern skulle sprida sig och olja och naturgas blir dyrare.
– Hittills har inverkan av händelserna i Mellanöstern varit små. Energipriset borde också förbli på en klart högre nivå under en längre tid för att det skulle ha en betydande inverkan på centralbankernas beslutsfattande, bedömer ekonomen.
Enligt Kinnunen dröjde centralbankerna med att sätta igång räntehöjningar. Samma utmaning kan också upprepa sig när man ska åt andra hållet.
– Det ansluter sig alltid osäkerhet avseende förändringar i räntepolitikens riktning. När det gäller räntehöjningarna agerade centralbankerna trovärdigt efter den första trögheten och inflationsförväntningarna på lång sikt har hela tiden varit måttliga. När räntan faller måste ECB ha i åtanke att räntorna påverkar olika medlemsländer med olik hastighet. På ett håll börjar den högra räntenivån först bita, när den på ett annat håll redan har svalnat. Den framtida ränteutvecklingen är en av de viktigaste frågorna nästa år när man bedömer utsikterna på investeringsmarknaderna.
"Om räntenivå stannar nära nuvarande nivå blir det problem"
Evenemanget Kapitalförvaltningens Summit avslutades med en paneldiskussion, där LokalTapiolas investeringsdirektör Juha Malm, chefsekonom Jari Järvinen och direktör Tero Pesonen bedömde år 2024 ur en investerares perspektiv. Det innevarande året har överraskat paneldeltagarna positivt.
– den största överraskningen är hur resilient ekonomin har varit – och den enskilda konsumenten. Om mina föräldrars generation skulle ha spenderat nu, hade de stängt penningkranen redan för ett år sedan. Men den här generationen orkar ännu konsumera, vilket har hållit igång ekonomin, bedömer Pesonen.
På marknaden har vinsterna inte fördelats jämnt.
– I år har jag blivit överraskad av de enormt stora skillnaderna inom marknaderna, sa chefsekonom Järvinen och syftade på USA där värdet på aktierna har stigit med i genomsnitt 16 procent under året.
– Det finns över 60 procents avkastningar i ETF:er i anslutning till big data och artificiell intelligens och över 40 procents avkastningar i ETF:er som investerar i stora teknologibolag. De som investerar i småbolag har mer eller mindre fått noll avkastning i år och om man sedan granskar equally weighted -indexen, där varje bolag får lika stor vikt, så är man redan på minus.
Aktiemarknaderna väntar febrilt på räntesänkningar. Särskilt fastighetsbranschen och byggandet är i knipa.
– All affärsverksamhet där avkastningen på eget kapital effektiverades genom stor skuldsättning har riktigt stora problem. Det är orosmomentet nummer ett, säger investeringsdirektör Malm.
– Om räntenivån stannar nära nuvarande nivå blir det problem. Anteckningar om betalningsstörningar kommer att vara på en högre nivå och längre än under de senaste femton åren, varnade Pesonen.
Mörka moln målas också av den internationella politiken och nästa års presidentval i USA.
– Ett scenario där Trump återvänder till Vita huset och startar en ny våg av protektionism är fullt möjligt. Det pratas mycket om splittring och deglobalisering – det skulle vara en riktigt dålig utvecklingsgång för oss alla. Jag tror dock att förnuftet segrar och att globaliseringen fortsätter men som lite annorlunda, bedömer Järvinen.
Under det kommande året ser Järvinen möjligheter på tillväxtmarknaderna och litar på investerarnas långvariga favorit USA. Europas konkurrenskraft övertygar inte chefsekonomen.
– Europa är ett evigt löfte, om inget sker på den politiska fronten. En bra sak är Mario Draghis arbetsgrupp,där man funderar på vad som är följande skede för Europa: integration eller diversifiering. Jag skulle slå vad om att det är integration, men i väntan på det är Europa ett frågetecken.