Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Ekonomi20.9.2024

Klimatriskerna blir dyra för fastigheter – i bostadshöghus krävs investeringar på hundratusentals euro

LokalTapiolas fastighetsaffärsverksamhet har låtit göra en klimatriskbedömning för alla 150 fastigheter som enheten förvaltar. Enligt rapporterna ökar särskilt behovet av kylning i bostadsfastigheter. Anpassning till högre temperaturer kräver investeringar på 7,4 miljoner euro och förberedelser på grund av kad nederbörd och översvämningsrisker kräver investeringar på 2,6 miljoner euro, varav största delen måste göras före 2030.

Saderintama lähestyy Tampereen keskustaa.

Juli år 2024 var den näst varmaste månaden någonsin på jorden så länge temperaturen mätts och klimatet blir snabbt varmare även i Finland. Samtidigt ökar den stigande havsnivån risken för översvämningar i kustområdena och störtregn ökar risken för översvämningar i övriga delar av landet. Om klimatet på jorden blir två grader varmare, är det sannolikt att antalet dagar av högsommarvärme i Finland är 4–10 fler per år än i slutet av 1900-talet. I slutet av århundradet förväntas risken för översvämning vara två eller tre gånger större än vad den är nu.

Klimatförändringar har en grundläggande inverkan på var och på vilket sätt nya fastigheter byggs men det krävs även ändringar i det existerande byggnadsbeståndet.

– När det talas om klimatförändringar och fastigheter kretsar diskussionerna vanligtvis kring utsläppsminskningar. Det är dock viktigt att även tala om anpassning: klimatet har redan blivit varmare och orsakar risker för fastigheterna vilka vi måste anpassa oss till. Behovet av investeringar ökar, vilket förstås kräver pengar, men priset blir ännu högre om vi inte anpassar oss. En stor vattenskada, till exempel en översvämning i en källare, kan kosta tiotusentals euro, säger hållbarhetschef Anniina Peltonen vid LokalTapiola Fastighetskapitalförvaltning.

LokalTapiolas fastighetsaffärsverksamhet förvaltar ett fastighetsbestånd på cirka en miljon kvadratmeter i Finland. Antalet fastigheter är sammanlagt 150 och deras värde är cirka tre miljarder euro. Åttio fastigheter är bostadsaktiebolag och resten kontorsfastigheter, främst i tillväxtcentra.

Fastighets- och specialistkoncernen Granlund gick igenom varje fastighet i bolagets bestånd och utredde vilka åtgärder som krävs i fastigheterna för att anpassa sig till klimatförändringar. Enligt utredningen kräver fastighetsbeståndet investeringar på 10 miljoner euro för att undvika de största riskerna klimatförändringarna medför. Investeringarna måste göras huvudsakligen före 2030. Vissa av investeringarna är nya och vissa ingår i de långsiktiga planerna för fastigheterna som uppgjorts tidigare och som inkluderar en lista på kommande underhålls- och renoveringsbehov i fastigheterna.

– Utredningen visade främst små och medelstora klimatrisker i fastigheterna men även vissa betydande risker. Investeringsbehovet på tio miljoner euro omfattar endast de betydande riskerna och de mindre riskerna är klart fler, säger specialist Hanna Launonen vid Granlund.

Kostnaderna varierar från några tusen euro för en utredning till en halv miljon euro för en renovering

Enligt utredningen krävs det att LokalTapiolas fastighetsaffärsverksamhet investerar cirka 7,4 miljoner euro för att förbereda sig på betydande värmerisker. De betydande värmeriskerna har särskilt att göra med kontrollen av inomhustemperaturer i bostadsfastigheter.

– Det finns en risk att inomhustemperaturerna stiger för mycket under långa värmeböljor och då krävs det att man installerar kylsystem. Utöver aktiv temperaturkontroll kan man använda sig av passiva metoder, till exempel genom att montera solfilm på fönster, säger hållbarhetschef Peltonen. Vad gäller risker som har att göra med nederbörd och översvämningar är investeringsbehovet cirka 2,6 miljoner euro. Till exempel slagregn kan orsaka fukt i konstruktionerna och en bristfällig hantering av dagvatten översvämningar i källaren.

– Det viktigaste är att underhålla regnvattensystemen, att ha en tillräcklig kapacitet och att bromsa upp vattenströmmarna. Rännor som dimensionerats för nederbördsmängden förr i tiden räcker till exempel inte längre till för nederbördsmängden som uppstår när störtregn blir vanligare. Då krävs flera takbrunnar eller rännor så att vattnet inte rinner över takskägget och in i byggnadernas stomme. Ett annat orosmoment är fasadernas täthet. När hårda vindar och kraftiga slagregn blir vanligare finns det en risk att vattnet tränger igenom fogarna in i konstruktionerna och orsakar fuktproblem, säger Peltonen.

Investeringsbehoven varierar från fall till fall, från utredningar av översvämningsrisker som kostar några tusen euro till renoveringar som kostar upp till en halv miljon euro.

– En del saker som måste göras vet vi sedan tidigare men det är klart att klimatförändringen innebär tilläggskostnader. Genom att förbereda oss kan vi dock påverka prislappen så att den inte kommer som en överraskning, säger Peltonen.