Den ökande köpkraften kan komma av sig – situationen på arbetsmarknaden kan skrämma människorna till att spara

Även i år sparar finländarna mindre än genomsnittet. Det framkommer i LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning, enligt vilken 42 procent av respondenterna tror att de i år sparar ungefär lika mycket som år 2023. Enkäten genomfördes av undersökningsföretaget Verian.*

– Sparandet har varit mindre än genomsnittet i nästan ett par år och det verkar fortsätta så. Finländarna tror inte att sparandet kommer att öka i år och de mest pessimistiska är låginkomsttagarna, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro om resultatet från enkäten.

Enligt enkäten Vardagsgranskning sade cirka en fjärdedel av finländarna (23 %) att de sparar mer i år än förra året och cirka en fjärdedel (26 %) sade att de sparar mindre. De som tror sig spara mindre är främst personer med lägre inkomst, det vill säga hushåll som tjänar mindre än 20 000 euro per år, av vilka 37 procent sade att de i år klarar av att spara mindre än året innan.

– Låginkomsttagare behöver oftare än andra social trygghet, vilket betyder att de planerade nedsäkringarna säkert påverkar resultatet från enkäten, säger Nummiaro.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan ett sparande som är mindre än genomsnittet vara en bra nyhet, om den ökande köpkraften går till konsumtion.

– Under det värsta pristrycket avstod många från att göra stora inköp såsom köp av vitvaror, men inte heller de här köpen går att skjuta upp i all evighet. Enligt statistiken har konsumenterna redan ett lite större förtroende för att det här året är gynnsammare än det förra året när det gäller köp av konsumentkapitalvaror.

Enligt Statistikcentralen ökade hushållens sparkvot under sista kvartalet år 2023 så att den var knappt positiv. I helhet var dock sparkvoten negativ under året.

– Den ökande köpkraften gör det lättare att spara i år och många strävar säkert efter att spara för att återställa buffertar som minskat samt för att förbereda sig på eventuella framtida överraskningar. För dem med bra inkomster, kan den lägre sparivern under de senaste åren även delvis bero på att de avsiktligt använt besparingarna som coronapandemin gav till konsumtion, säger Nummiaro.

Enligt prognoserna stiger finländarnas löner snabbare än den allmänna prisnivån i år och även räntorna förväntas sjunka. I kombination med dämpade besparingsplaner kan den ökande köpkraften innebära ökad konsumtion och fungera som en ordentlig vitaminspruta för den stagnerande ekonomin. Situationen på arbetsmarknaden kan dock leda till att finländarna drar åt svångremmen.

– Strejkerna gör att ekonomin kommer långsammare ur recessionen, vilket kan öka rädslan för arbetslöshet. Dessutom kan tvisten fortsätta under höstens löneförhandlingar. Hushållen kan svara på strejknyheter genom att spara mera om de anser att buffertarna för sämre tider inte räcker till.

Enligt ekonomen minskar även den fortsatta nedgången i byggbranschen hushållens förtroende.

– När förtroendet tar slut, ökar försiktigheten och sparandet.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 092 finländare 12–19.1.2024. Enkäten genomfördes av undersökningsbolaget Verian (tidigare Kantar Public). Respondenterna representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (med undantag av de som är bosatta i landskapet Åland). Intervjuerna gjordes i Kantar Forum. Felmarginalen för resultaten är cirka + 3,0 procentenheter.

Sparar betydligt mer än under år 2023 7
Sparar lite mer än under år 2023 16
Sparar ungefär lika mycket som under år 2023 42
Sparar lite mindre än under år 2023 13
Sparar avsevärt mindre än under år 2023 13
Jag vet inte/jag vill inte berätta 9