Gå rakt till innehållGå rakt till sidfoten
Ekonomi15.11.2023

Arbetsoförmåga vid 40-års ålder kan betyda inkomstförluster på över en tredjedels miljon euro – endast en tredjedel av finländarna har förberett sig

Enligt LokalTapiolas enkät anser var tredje finländare att det i första hand är samhället som ska ansvara för den ekonomiska beredskapen när det gäller risken för arbetsoförmåga. Endast 33 av finländarna har förberett sig ekonomiskt på arbetsoförmåga.

– Nog är det ju ganska otroligt att 59 procent av finländarna inte alls har förberett sig på en eventuell arbetsoförmåga, säger direktör Veera Lammi vid LokalTapiola Livbolag.

Nästan 17 900 finländare gick i sjukpension år 2022. Medelåldern på de som gick i pension var nästan 53 år. Den vanligaste orsaken till pensionering var sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Sjukpensionen är i genomsnitt 1 171 euro per månad.

– Alla borde försäkra sig om att en eventuell arbetsoförmåga inte kommer som en överraskning för ekonomin. Ofta är problemet att utgifterna ökar på grund av skadan eller sjukdomen samtidigt som inkomsterna minskar bestående eftersom lönen uteblir, säger Lammi.

Arbetsoförmåga blir dyrt – lån är det största orosmomentet

Vid arbetsoförmåga måste du ändra dina framtidsplaner. Det vanligaste orosmomentet är vanligtvis hur du ska klara av att betala lånen. Förra året hade till exempel finländska hushåll lån på i genomsnitt 110 000 euro.

– Om arbetsoförmågan är bestående, måste du även fundera på vad det betyder för ditt liv framöver. För unga människor kan förlusten vara hundratusentals euro när du beaktar hela arbetskarriären, säger Lammi.

LokalTapiola Livbolags beräkning visar att en stor del av inkomsterna går förlorade vid arbetsoförmåga. I beräkningen granskade bolaget vad en sjukpensionering skulle betyda för en medelinkomsttagare vars bruttolön är cirka 3 800 euro per månad.1 Vid sjukpensionering skulle nettoinkomsterna minska med cirka tusen euro per månad och vara under 1 700 euro. Om en sådan person skulle bli arbetsoförmögen vid 40 års ålder, skulle hens inkomstförlust fram till pensionsåldern vara över en tredjedels miljon euro (cirka 360 000 €).

– Att spara en tredjedels miljon euro är i praktiken omöjligt för många och därför lönar det sig att i god tid fundera på olika alternativ, rekommenderar Lammi.

Beredskap är både individens och samhällets ansvar

En tredjedel av de som svarat på LokalTapiolas enkät ansåg att det i första hand är samhället som ska ansvara för den ekonomiska beredskapen vid arbetsoförmåga. Fjorton procent ansåg att det är individens ansvar och 45 procent att både individen och samhället ska ta ansvar.

Lammis tolkning av resultaten från enkäten är att finländarna inte längre förväntar sig att samhället ska ta hela ansvaret samtidigt som de funderar vad det krävs för att trygga den egna ekonomin.

Av de respondenter som förberett sig för en eventuell arbetsoförmåga berättade 51 % att de gjort det med en försäkring. Nästan hälften (49 %) berättade att de förberett sig genom att spara på konto och investera.

– Arbetsoförmåga påverkar till exempel den kommande pensionen och således lönar det sig att fundera på om du kan kompensera inkomstförlusten enbart genom att spara och investera.

– I försäkringen för bestående arbetsoförmåga väljer du ett försäkringsskydd där engångsersättningen räcker till för att betala till exempel bostadslånet, säger Lammi.

Sammanlagt 2 129 finländare svarade i maj på enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt. Enkäten genomfördes av företaget Kantar.

1) Statistikcentralens beräkning av heltidslöntagarnas medelinkomst för regelbunden arbetstid inklusive resultatpremier som betalats under kalenderåret fördelade per månad.