<link rel="stylesheet" href="/cs/chat/stylesheets/lahitapiola-chat.css"/>
Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten
Arbetsliv 31.8.2023

Hälften av finländarna har en negativ ton när de talar om arbetslivet med unga eller berättar inget alls – LokalTapiolas HR-direktör: ”Här borde vi vuxna ta oss en funderare”

Enligt LokalTapiolas enkät har hälften av vuxna finländare en negativ ton när de talar om arbetslivet med minderåriga eller så berättar de inget alls. Susa Nikula som är direktör med ansvar för människor och kultur vid LokalTapiola-gruppen efterlyser positivt prat om arbetet för att lindra ungas rädsla för arbetslivet.

Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning anser 60 procent av vuxna finländare att arbetet är eller har varit för belastande. Lite fler kvinnor (67 %) än män (53 %) har känt att arbetslivet varit belastande.

Av respondenterna berättar 45 procent att de talat om arbetslivet med minderåriga i en positiv ton. Det har fler än medeltalet av direktörer (59 %) och högre tjänstepersoner gjort (58 %).

Fjorton procent berättar att de talat med minderåriga om att arbetet känns belastande. Av direktörerna har 29 prosenttia gjort det. En femtedel berättar att de talat med minderåriga om de negativa sidorna av arbetslivet. Nästan en tredjedel (28 %) har inte alls talat om arbetslivet med minderåriga.

– Barnen bildar sin uppfattning om arbetslivet främst via föräldrarna och andra vuxna. Vi som är i arbetslivet har, oberoende av titel, en möjlighet och renttav skyldighet att påverka en hurudan bild unga får av arbetslivet. Det är tydligt att det för närvarande finns ett ordentligt underskott på positivt prat om arbetslivet, säger direktör Susa Nikula med ansvar för människor och kultur vid LokalTapiola.

Hon påpekar att arbetslivet är en betydande del av det vuxna livet och att tala om arbetslivets goda sidor med barnen stärker deras känsla av trygghet, hopp och positiva förväntningar.

– Visst hör utmaningar, stress och övriga tråkigheter till arbetslivet men man måste kunna tala om dem med barnen på ett konstruktivt och utvecklande sätt.

Nikula vill särskilt att arbetsgivarna ska ta ansvar.

– Att tala om arbetslivet på ett positivt sätt kräver att det finns tillräckliga förutsättningar för det. Det kan man inte lägga ut till arbetstagarna eftersom det i första hand är arbetsgivarens uppgift. Då betonas särskilt betydelsen av ett bra ledarskap.

Lönen, chefen och stress – de här sakerna får minderåriga höra om

Av vastaaja i LokalTapiolas enkät berättar sammanlagt 30 prosenttia att de talat om kolleger och 12 prosenttia om chefen i positivt ton.
Även lönen (19 %), belastningen i arbetslivet (9 %), problematiska kolleger (7 %) ja chefer som inte förstår respondentens arbete eller belastar hen för mycket (4 %) har varit samtalsämnen.

– Vuxna som står barnen och unga nära är förebilder av vilka barnen och unga lär sig om arbetslivet. Enligt NYT Ungas framtidsrapport tycker en stor del av unga till exempel att föräldrarnas arbete verkar tungt och att de inte vill uppleva samma sak själv. Jag har dock svårt att tro att föräldrarna vill ge det budskapet till sina barn, säger Jenni Järvelä som är verkställande direktör vid Ung företagsamhet och ekonomi NYT.

Enligt NYT:s utredningar vill majoriteten av unga ha mer information om arbetslivet.

– Det är viktigt att alla vuxna är beredda att diskutera sina upplevelser och öppet berätta om arbetslivets olika sidor, även de positiva, säger Järvelä.

Distansarbete har lett till att barnen får höra mer om arbetslivet hemma
Det framkommer inte i LokalTapiolas enkät i vilka situationer det talas om arbetslivet. Efter coronapandemin har dock distansarbetet blivit vanligare, vilket lett till att många tagit arbetet och pratet om arbetslivet med sig hem från arbetsplatsen även i barnfamiljer.

– Enkäten berättar endast om det vi gör medvetet. Många finländska barn exponeras varje dag ofrivilligt för positivt eller negativt prat om arbetslivet och kanske utan att de vuxna märker det. Här borde vi vuxna som är i arbetslivet ta oss en funderare, säger Nikula.

– Jag gror att negativt prat om arbetslivet är omedvetet och att det ökade distansarbetet har gjort att arbetet är mer närvarande även i barnens och ungdomarnas vardag, säger Järvelä.

Ungas rädsla för arbetslivet oroar även vuxna

Ungas ökade rädsla för arbetslivet diskuterades på SuomiAreena i juni. Enligt enkäten som Ung företagsamhet och ekonomi NYT gjort i samarbete med LokalTapiola är en tredjedel av eleverna i högstadiet och i andra stadiet rädda för att arbetslivet kommer att vara för tungt.

Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning är två tredjedelar (67 %) av vuxna finländare oroade över ungas rädsla för arbetslivet. Lite fler kvinnor (72 %) än män (62 %) är oroliga och av direktörerna är 80 prosenttia oroliga.

– Det är mycket viktigt att vi likvärdigt stärker barnens och ungas känsla av att de är kunniga. Som vuxna kan vi stärka barnens och ungas tro på att de har förmågan att med eget agerande påverka viktiga saker och händelser i livet, även när det gäller val som har att göra med arbetslivet, säger Nikula.

– Låt oss tala gott om arbetet, uppmuntra och ge de unga positiva erfarenheter. Exempelvis sättet på hur unga tas emot på prao-eller sommarjobbsplatser kan vara avgörande för vilken syn de får på arbetslivet, säger Järvelä.

Från och med i år understöder LokalTapiola Ung företagsamhet och ekonomi NYT (tidigare Ekonomi och ungdom TAT) vars lärandehelhet Företagsbyn, som riktar sig till låg- och högstadieskolor, har försning bästadieskolor Som en del av det omfattande samarbetet gjorde LokalTapiola tillsammans med NYT Ungas framtidsrapport för att kartlägga ungas förväntningar på arbetslivet och studier. Resultatet från kartläggningen publicerades i slutet av elokuuta.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 2 129 finländare under tiden 19.–25.5.2023. De representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år, med undantag av Åland. Enkäten genomfördes av Kantar Public. Felmarginalen för resultaten är cirka 2,1 prosenttia.