<link rel="stylesheet" href="/cs/chat/stylesheets/lahitapiola-chat.css"/>
Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten
Ekonomi 10.7.2023

Finländarnas förmögenhet avkastar allt mindre – klyftan mellan huvudstadsregionen och övriga Finland ökar

Av LokalTapiola Kapitalförvaltnings beräkningar framgår att finländarnas förmögenhet minskade under årets första kvartal. Enligt LokalTapiolas ekonom Hannu Nummiaro minskar förmögenhetsutvecklingen till följd av att värdet för den egna bostaden minskar.

Avkastningen på finländarnas förmögenhet minskade under årets första kvartal. Enligt beräkningar som gjorts av LokalTapiola Kapitalförvaltnings ekonom Hannu Nummiaro visar förmögenhetsindexet att avkastningen på finländarnas genomsnittliga kumulativa förmögenhet minskade till 13 600 euro per hushåll, när avkastningen var över 15 000 euro under föregående kvartal.

Avkastningsminskningen förklaras av att värdet för den egna bostaden har minskat. Ännu under coronatiden gick avkastningen på den egna bostaden upp nästan hand i hand med finansieringstillgångarna, dvs. med insättningar, fondandelar och börsaktier. Avkastningen på bostadsförmögenheten har klart vänt neråt i och med den allt stramare finanspolitiken och kriget i Ukraina.

När det gäller finansieringstillgångar är coronatidens uppgångsrally nu förbi. Men för finansieringstillgångarna slutade nedgångsperioden under hösten ifjol och avkastningarna har sedan dess gått uppåt nästan oavbrutet.

- Hushållens förmögenhetsindex lyfter tydligt fram de tre förmögenhetsperioderna under det senaste årtiondet. Före coronatiden rådde en tid av regional differentiering, då priserna på aktielägenheter (hög- och radhus) steg kraftigt i huvudstadsregionen medan de föll något i övriga Finland. Under denna period sjönk priserna på egnahemshus i hela landet, men kraftigare i de mer avlägsna regionerna och särskilt i östra Finland. Flyttrörelsen och de divergerande utsikterna för regionalekonomin delade in bostadsägarna i olika grupper. För vissa ökade värdet på bostaden, vilket skapade välstånd och alternativ för livsstilsförändringar allt eftersom livscykeln fortskred, och för andra minskade förmögenheten, om det inte fanns tillräckligt med balanserande fonder och aktier, förklarar Nummiaro.

Enligt Nummiaro minskade förmögenheten kortvarigt under coronaperioden i och med den första förskräckelsen men med stöd av en stimulerande penning- och finanspolitik började ett mycket gynnsamt förmögenhetsrally på cirka två år. Coronatiden ledde till en omvärdering av bostadsbehoven och till ökad förmögenhet till följd av värdeökningen för egnahemshusen i hela Finland. Trots detta fortsatte förmögenheten att koncentreras till huvudstadsregionen, där förmögenhetsökningen var kraftigast tack vare både bostäder och större investeringsportföljer.

-Den tredje fasen inleddes i och med kriget, inflationen och den historiskt snabba åtstramningen av finanspolitiken. Värdena på investeringarna och bostäderna rörde sig i olika rytmer, vilket talade om skillnader i investeringsklasser. Aktier prissattes snabbt och eventuellt genom att överreagera på den nya världen, när bostadsköparnas förmåga att köpa bostäder i den nya räntevärlden började klarna aningen senare. Under det senaste halvåret har cirkeln slutits och finansieringstillgångarna balanserar igen den svaga bostadsmarknaden.

Förmögenhetsklyftan ökar mellan huvudstadsregionen och övriga Finland

Finländarnas förmögenhet har ökat sedan sista kvartalet år 2016. Enligt Nummiaros beräkningar har förmögenheten ökat med i genomsnitt 181 euro per månad. Beräkningen beaktar inte tilläggsbesparingar eller förvärvad ny förmögenhet.

Det oroväckande är att de regionala skillnaderna i förmögenhetsökningen är så stora och att skillnaderna mellan invånarna i huvudstadsregionen och övriga Finland bara ökar.

Under årets första kvartal avkastade förmögenheten svagast i östra Finland, där värdeminskningen speciellt på den egna bostaden har varit betydande. I östra Finland minskar hushållens förmögenhet från år till år. Avkastningsökningen i finansieringstillgångar kan inte lappa de totala tillgångarna, eftersom den egna bostadens andel av öst finländarnas förmögenhet är betydande.

- Östra Finlands förmögenhetssituation är påfallande dålig. Det coronatiden gav tog krigstiden. Förmodligen kommer trenden även i fortsättningen att gå mot det sämre, eftersom bostadskomponenten i förmögenhetsindexet kommer att synas med en liten fördröjning i stora svängningar, eftersom den har fastställts som ett glidande medelvärde för året, så att systematiska säsongfluktuationer inte skulle försvåra tolkningen. Priserna på egnahemshus i östra Finland har varit i fritt fall under ett år och i och med detta har man återvänt till den trend som rådde före krisåren. Dessutom har mindre finansieringstillgångar än genomsnittet samlats till östra Finland, så inte ens goda avkastningar på investeringsmarknaderna kan kompensera nivån för de totala tillgångarna. I andra delar av Finland är avkastningsutvecklingen på förmögenheten inte så svag som i östra Finland, men skillnaden jämfört med huvudstadsregionen ökar även på andra håll.

Även i huvudstadsregionen har den genomsnittliga avkastningen på den egna bostaden sjunkit, men nedgången är fortfarande liten jämfört med övriga Finland. Beloppet för finansieringstillgångar per hushåll är så stort i huvudstadsregionen att dess avkastningsutveckling mycket bra kan kompensera den något minskade avkastningen från bostadsförmögenheten.

-Hushållens förmögenhet består främst av den egna bostaden, vars vikt är 48 procent för alla hushåll enligt Statistikcentralens förmögenhetsundersökning 2019. När man lägger till övriga bostäder (andra hem och investeringsbostäder 10 %) och fritidsbostäder (6 %), uppgår andelen fastighetstillgångar till totalt 64 procent. Av medelklasshushållens förmögenhet utgörs till och med 70 procent av den egna bostaden och 79 procent av alla bostäder. Denna koncentrationsrisk kan lösas genom att spara i andra investeringsobjekt och samtidigt förhindra att de totala tillgångarna minskar. I coronakrisen lyfte den finanspolitiska vågen upp alla fartyg, men nu har man återgått till djupa tvärströmmar, där en god diversifiering av tillgångsklasser minskar svängningen.

Avkastningsindexet för förmögenheten för LokalTapiolas Hushåll

  • Avkastningsindexet för hushållens förmögenhet som presenteras i rapporten följer värdeförändringarnas inverkan på hushållens förmögenhet. Indexet innehåller inte inverkan av sparande, investeringstransaktioner eller bostadsbyggande på förmögenhetsbeloppet. Indexet innehåller inte hushållens skulder.

  • Indexet består av hushållens egna bostäder, insättningar, fonder och börsaktier. Vikterna för dessa fyra förmögenhetsposter har fastställts på basis av Statistikcentralens undersökning Hushållens förmögenhet 2016. Indexet baserar sig på marknadsvärdet.

  • För bostäder beaktas endast prisavkastningen, eftersom den del som motsvarar hyresavkastningen konsumeras genom själva boendet. Avkastningen på insättningar beräknas utifrån Finlands Banks statistik för inlåningsränta. Avkastningen på aktieinvesteringar beräknas utifrån totalavkastningsindexen. I den uppskattade avkastningen på fonder används fondstatistik från Finlands Bank.