Inflationen äter upp besparingar i madrassen – skulle en tidsbunden insättning vara ett alternativ?
Köpkraften för besparingar i madrassen minskar i snabb takt. Köpkraften för en besparing på 10 000 euro som gömts i skokartongen har på två år minskat med mer än tusen euro. Enligt experten börjar det redan även vara idé med investeringsobjekt med de allra lägsta riskerna.
De kraftigt ökade konsumentpriserna är ett gift för besparingar i madrassen. Enligt beräkningar som gjorts av Hannu Nummiaro som är privathushållsekonom i LokalTapiola har köpkraften för en besparing i kontanter minskat med 1 250 euro under de senaste två åren.
De senaste två åren har priserna stigit med över 14 procent. Förra gången takten på en tvåårig inflationshöjning var kraftigare än idag var år 1985. För besparingar som lagts i skokartongen eller madrassen betyder de stigande priserna att du idag får färre produkter och tjänster med dina besparingar än när du började spara.
På lång sikt är inflationens inverkan på kontantbesparingar ännu kraftigare. På tio år har köpkraften för en besparing på tiotusen euro minskat med mer än 1 800 euro och på 30 år med mer än 4 100 euro. Om du hade satt pengarna i en skokartong i början av 60-talet, skulle den kvarvarande köpkraften bara vara 655 euro.
-Beräkningen baserar sig på att besparingarna förvaras som sedlar eller mynt och därmed intjänas ingen ränta eller annan avkastning på dem, via vilket sparandet skulle kunna öka i samma takt som priserna i konsumtionskorgen stiger. På så sätt minskar den reala köpkraften dvs. du får en mindre konsumtionskorg med besparingarna eller så måste du pruta på innehållet i konsumtionskorgen tills pengarna räcker. I en värld där räntorna är noll får man knappt någon ränta på bankkonton, så köpkraften bibehålls inte heller med hjälp av dem, men nu när räntorna stiger börjar det dyka upp nya möjligheter att få ränta med låg risk, säger Nummiaro.
Köpkraften för de kontanter som finns på bankkontot har bibehållits aningen bättre än för kontanter, eftersom en liten ränta har betalats på tillgångar på brukskonto under åren. Köpkraften för en insättning på 10 000 euro på brukskonto som gjordes i början av 2000-talet har sjunkit till cirka 7 000 euro, men den är fortfarande mer än 600 euro bättre än köpkraften för kontanterna.
Tidsbundna insättningar blir mera lockande
Finländare har traditionellt varit ett kontofolk, men den kraftiga inflationen har vänt den finländska spararens blickar mot andra alternativ. Enligt Finlands Banks statistik minskade insättningsbeloppen på finländarnas brukskonto i april jämfört med året innan, medan beloppen på de tidsbundna insättningarna ökade klart.
Enligt banken hade finländarna knappt 100 miljarder euro i inlåningar över natten, dvs. på brukskonton. Däremot hade de tidsbundna insättningarna stigit till över sex miljarder euro. På nya tidsbundna insättningar var den genomsnittliga räntan 2,52 procent. Enligt offentligt tillgänglig information är den inlåningsränta som bankerna erbjuder som bäst klart över tre procent.
Enligt Nummiaros beräkningar har de tidsbundna insättningarna klarat sig någorlunda bra mot inflationen, förutom under de senaste åren. Köpkraften för en tidsbunden insättning på 10 000 euro för ett år med genomsnittsränta har dock försvagats under 2000-talet, men minskningen är dryga 500 euro.
- Nu kan man redan få minst tre procents ränta på en insättning på tiotusen euro för ett eller två år hos flera banker. När det gäller att behålla köpkraften har situationen ändrats på ett avgörande sätt till förmån för hushållen, eftersom det är mycket möjligt att helt täcka prishöjningarna med denna avkastning under det följande året eller de följande två åren. Marknaderna uppskattar t.ex. att priserna i euroområdet kommer att stiga med 2,9 procent under det kommande året och med 2,6 procent per år under de kommande två åren. När man överväger saken lönar det sig att fästa uppmärksamhet på ett par saker, påminner Nummiaro.
Ekonomen ger tre råd:
1. Inflationstalen publiceras månadsvis. I Finland steg priserna med 6,8 procent i maj jämfört med året innan. Inflationstalen beskriver prisökningen det senaste året, men räntan på en tidsbunden insättning för ett år är en ersättning för att pengarna överlåts i bankens besittning för det kommande året. Ersättningen på tre procent ersätter förstås inte den nedgång i köpkraften som redan har skett, men det är onödigt att titta i backspegeln. Med de beslut som idag fattas kan man dock få stopp på kommande nedgång i köpkraften.
2. Hur säkert är det att köpkraften bibehålls i framtiden? Till en tidsbunden insättning ansluter sig få risker, eftersom räntan har avtalats på förhand och insättningsgarantin skyddar pengarna vid en bankkonkurs. När det gäller köpkraft är det bara den framtida inflationen som är okänd, så det är möjligt att realavkastningen från insättningstiden till sist förblir negativ om inflationen är kraftigare än de nuvarande marknadsförväntningarna. Å andra sidan kan inflationen också överraska med sin låga nivå, varvid den reala avkastningen blir högre.
3. Precis som namnet säger returneras en tidsbunden insättning först vid utgången av lånetiden. Pengarna är därför inte alltid tillgängliga ifall av kärvare tider, till skillnad från besparingar på brukskonto. Det lönar sig att fundera på, hur mycket flexibilitet du verkligen behöver och resten lägger du att växa med ränta.
Det finns redan alternativ för att undvika risk
En sparare som söker alternativ med mycket låg risk behöver inte nöja sig med en tidsbunden insättning. I och med räntehöjningen erbjuds även andra alternativ.
– För spararen finns även ett bättre alternativ än en tidsbunden insättning, nämligen fonder med korta ränteinvesteringar, där förväntad avkastning är klart bättre, men risknivån fortfarande är mycket måttlig.
Tänk såhär kring korta ränteinvesteringar:
Räntehöjningarnas inverkan. I och med räntehöjningen har priset på kortfristig finansiering för ett år stigit kraftigt, t.ex. har 12 månaders Euribor, som är den vanligaste referensräntan för bostadslån, stigit till fyra procent. Detta är priset på pengar på grossistmarknaden för den stora finansiella handeln utan säkerheter.
Risktillägg ökar förväntad avkastning. Hushållen är bekanta med att en bolånemarginal läggs på Euribor referensräntan. Marginalen är ett risktillägg, som banken kräver för att täcka risken i de fallen att bolånetagaren hamnar i svårigheter med skuldskötseln. På motsvarande sätt blir företag och mindre finansmarknadsaktörer tvungna att betala ett risktillägg för att få finansiering. Genom att investera i en korträntefond med hög kreditvärdighet (Investment Grade, IG) kan man till exempel med än en finansiering på ett år få 1,3 procentenheter högre avkastning än med Euribor. Även efter kostnader är den förväntade avkastningen fem procent. (12 månaders Euribor 4,0% + Riskpremie 1,3% - fondens kostnader 0,3% = förväntad avkastning 5,0%).
Vad är skillnaden mellan en korträntefond och en tidsbunden insättning?
Fondens ränteinvesteringar prissätts dagligen på marknaderna. Till skillnad från insättningar lever fondens värde dagligen. Kortfristiga ränteinvesteringar är dock den allra minst riskfyllda investeringen. Till exempel är nyckeltalet för volatilitet som mäter risk bara cirka en procent, när till exempel aktieindexet för volatiliteten på lång sikt kan vara 15-20 procent. I praktiken kan man genom att titta på den historiska värdeutvecklingen för fonderna få en bra bild av hur mycket värdet till exempel kan ändras på ett år.
De dagliga värdeförändringarna på ränteinvesteringar beror på ändringarna i marknadernas räntenivå. Allmänt kan man säga att avkastningen från ränteinvesteringar består av två delar: 1) av räntenivån i början av investeringsperioden, som i föregående exempel var 5,3 procent (=4,0%+1,3%), och 2) av ändring i räntenivån som orsakats av värdeförändring, som kan räknas på basis av ränteinvesteringarnas duration. Durationen på korta ränteinvesteringar är låg, i exempelfallet 0,7 år, vilket innebär att en plötslig räntehöjning med en procentenhet orsakar en värdeminskning på 0,7 procent. I den förväntade avkastningen använde jag inget antagande om ändring i räntenivån utan jag antog att räntorna hålls på samma nivå i ett år. Räntehöjningscykeln har förmodligen redan hunnit mycket långt, så inom en horisont på 1-2 år skulle jag tro att räntorna kommer att sjunka, så det är möjligt, men inte säkert, att ännu få högre avkastning än min förväntade avkastning på 5 %.
Under normala omständigheter kan fondandelarna lösas in varje bankdag, så de lämpar sig även när man sparar för sämre tider. Det lönar sig dock att komma ihåg att det kan ta 2-3 bankdagar innan pengarna finns på ditt bankkonto.