Många litar endast på förmågan att ta hand om den egna ekonomin – Privathushållsekonomen: ”Finländarna har tydligen ett dåligt självförtroende när det gäller ekonomiskt kunnande”
En stor del av finländarna tror att deras bästa ekonomiska kunskap är att ta hand om den egna ekonomin. Det framgår av enkäten som LokalTapiola beställt. Enligt finländarna borde kunskapen i fråga läras ut i skolorna eftersom den är en så viktig del av livet.
Vilken ekonomisk kunskap anser du dig behärska åtminstone måttligt? En klar majoritet av finländarna anser att de åtminstone kan göra upp en budget, balansera ekonomin och spara när det gäller den egna ekonomin. Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning anser 65 procent att de här delområdena är den kunskap de behärskar bäst när det gäller att ta hand om ekonomin.
Fler än två av tre av de kvinnliga respondenterna anser att de åtminstone har måttliga kunskaper att ta hand om den egna ekonomin. Av de manliga respondenterna var motsvarande siffra 62 procent.
Kompetensen att ta hand om den egna ekonomin verkar öka fram till småbarnsåren. Enligt enkäten var de flesta av de som behärskar kunskapen 35–44 år. Överraskande är att endast 57 procent av de äldsta, över 65 år gamla respondenterna, berättar att de har kunskaper att ta hand om den egna ekonomin. Andelen är endast lite högre än de yngsta respondenterna i enkäten.
– Finländarna har tydligen ett mycket dåligt självförtroende när det gäller ekonomiska kunskaper. Av de fjorton ekonomiska kunskaperna som enkäten omfattar anser över hälften av finländarna att de endast behärskar två kunskaper måttligt. De här kunskaperna är mycket aktuella och många har varit tvungna att finslipa dem under det senaste året, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.
Överraskande i enkäten är att hela 57 procent av respondenterna bedömer att de har måttligt bra kunskaper i att jämföra elavtal och elbolag. När elpriserna steg kraftigt förra året var många finländare tvungna att gå igenom sina elavtal, ingå nya avtal och konkurrensutsätta elbolag. Vad gäller övriga avtal så var hyresavtalen de mest bekanta avtalen för respondenterna.
– Inflationen har gjort det svårare att spara och tvingat många att hålla bättre koll på utgifterna. En annan kunskap som majoriteten anser sig behärska är att ingå elavtal (57 % av respondenterna). Människorna har säkert satt sig in i olika sätt och avtal att köpa el när det på hösten fanns farhågor om att vintern kan rasera ekonomin.
Enligt Nummiaro visar enkäten Vardagsgranskning att finländarnas tro på sina ekonomiska kunskaper går hand i hand med de aktuella behoven i livet. De som är föräldralediga känner till föräldraförmånerna medan studerande och arbetslösa känner till de offentliga förmånerna såsom studiestöd och arbetslöshetsersättningar.
– Kunskaperna om arv och testamente ökar naturligtvis med åldern (43 % av respondenterna i åldrarna 55–64) och kunskaperna om företagande är givetvis störst bland företagare (82 % av respondenterna). I takt med att inkomsterna ökar, ökar även tron på investeringskunskaperna, vilket inte är så överraskande. När man har mer pengar kan man investera mera och få erfarenheter av investeringar.
Var sjätte respondent berättade att hen inte har någon av de ekonomiska kunskaperna som ingick i enkäten eller kunde inte svara på om hen har kunskaperna eller inte.
Lönar det sig att lära ut ekonomiska kunskaper?
Även om många finländare tycker att de har ganska bra grundläggande kunskaper om den egna ekonomin, vore det inte till skada att få lära sig ekonomiska kunskaper i skolan. Av respondenterna i enkäten Vardagsgranskning anser 78 procent att budgetering, balansering av ekonomin och sparande vore ett bra läroämne i skolan.
Av de yngsta respondenterna anser 70 procent att kunskaper för att ta hand om den egna ekonomin borde läras ut i skolan, medan motsvarande siffra bland respondenterna i åldrarna 45–54 var 82 procent.
– Man har länge försökt skjuta över lärandet av ekonomiska kunskaper på skolan. Motiveringen har varit att alla inte får sådana kunskaper hemma och att alla måste få kunskaper i hur de kan undvika ekonomiska problem, till exempel snabblån, samt råd i hur man kan förbereda sig och öka sin förmögenhet. I dagens läge är dock inlärningsproblemen ett stort diskussionsämne då det till och med finns elever som har svårigheter att läsa och skriva. En hel del ekonomiska kunskaper kräver förstås läs- och skrivfärdigheter. Kanske det är bäst att låta skolan fokusera på sina grunduppgifter och att låta andra aktörer i samhället ge understöd i ekonomiska kunskaper, ta fram högklassigt studiematerial och kommunicera kunskaperna till ungdomarna på deras språk, säger Nummiaro.
– Jag har via mina egna barn märkt att det ingår en hel del ekonomiska ämnen i grundskolans läroplan, till exempel i form av utbildning om hur samhället är uppbyggt ekonomiskt, matematiska uppgifter och företagsbyar.
Nästan två av tre respondenter anser att det vore bra om skolan skulle ge utbildning i arbetsavtal och lön. Åsikterna går mer i sär när det gäller utbildning om andra ekonomiska kunskaper. Minst understöd får utbildning om pensionsförmåner, intressebevakning eller livförsäkring.
– Jag tycker att man borde fokusera på det som ungdomarna helst vill lära sig. Enligt ungdomarna är de fem intressantaste ämnena balansering av den egna ekonomin och sparande (70 % av respondenterna i åldrarna 15–24), arbetsavtal (64 %), studiestöd och övriga stöd (56 %), investering (51 %) och bostadslån (47 %).
LokalTapiolas enkät gjordes av Kantar Public. Frågorna besvarades 6–16.1.2023 av sammanlagt 1 043 finländare som fyllt 18 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,1 procentenheter.