Överraskande få förbereder sig på att isen kan vara svag – ”Utan isdubbar eller hjälp är det svårt att ta sig upp ur vaken”

Hälsa13.2.2023

Enligt LokalTapiolas enkät har endast cirka en tiondel säkerhetsutrustning med sig när de rör sig på isen. Ändå har cirka var fjärde själv råkat ut för eller känner någon som råkat ut för en farlig situation på isen. De som drunknar i olyckor på isen är ofta till åren komna män, vilket betonar vikten av att vara förberedd på svaga isar även i en bekant omgivning, säger experterna.Läs mera

Trots att vi redan som barn varnas för riskerna med att gå ut på svag is, dör det varje vinter ett flertal finländare när de går igenom isen. Enligt Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund (FSL) drunknar det varje år 10–30 människor i olyckor ute på isen. Antalet farliga situationer är betydligt fler.

I LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning efterfrågades finländarnas upplevelser av farliga situationer ute på isen. Enligt enkäten har 23 procent personligen råkat ut för en farlig situation på isen eller känner någon som gjort det. I cirka vart tionde (9 %) fall har det varit frågan om en situation där respondentens närstående eller vän gått igenom isen när hen promenerat eller till exempel skrinnat på isen. Fem procent av respondenterna har själv gått igenom isen i en sådan situation. De övriga upplevelserna har varit situationer där personen nästan gått igenom isen eller i några enstaka fall gått igenom isen med ett fordon.

– Att röra sig på isen på sjöar, älvar och hav är en härlig naturupplevelse men det lönar sig att komma ihåg riskerna. Iskallt vatten kan lamslå även sportiga personer. Om du går igenom isen och inte har till exempel isdubbar eller en annan person med dig som kan hjälpa, kan det vara mycket svårt att ta sig upp ur vaken, säger projektdirektör Antti Määttänen vid LokalTapiola.

Endast var tionde har säkerhetsutrustning – Olycksutredningscentralen: ofta till åren komna män som drunknar

I LokalTapiolas enkät undersöktes även hur ofta finländarna förbereder sig för riskerna med svag is. Av de som rör sig ute på naturliga isar säger endast cirka var tionde (12 %) att de alltid har med sig säkerhetsutrustning, till exempel isdubbar, visselpipa eller ispik. Var femte anser sig kunna rädda sig själv om hen går igenom isen.

Aleksandr Efimov, som planerar livräddningsutbildning vid FSL, är lite överraskad av hur få slutligen är förberedda ifall de går igenom isen. Han påpekar att farliga situationer ofta sker i en bekant omgivning nära stranden där det inte nödvändigtvis finns någon annan i närheten.

– Alla borde ha isdubbar hängande runt halsen. Utan ett vasst hjälpmedel är det extremt svårt att ta sig upp ur vaken. Det lönar sig även att på förhand fundera på hur hjälpmedlen används. Ta också med dig något som flyter som kan hjälpa dig att hållas på ytan. Du kan till exempel packa ryggsäcken med byteskläder som du lägger i en plastpåse som du knyter igen så att den är vattentät. Då flyter ryggsäcken, tipsar Efimov.

Olycksfallscentralen (OTKES) publicerade år 2022 en omfattande temaundersökning om drunkningar i Finland. Utredningen visade att sammanlagt 25 människor drunknande år 2021 när de gick igenom isen, alla män. De flesta av de drunknade var till åren komna och rörde sig ofta på bekanta platser.

– Hög ålder eller en dålig allmänkondition kan göra att du inte orkar ta dig upp ur vaken med hjälp av ispikarna. Därför är det viktigt att till exempel följa med isläget och undvika platser med hög risk. Vid mån av möjlighet är det bra att ha med en kompis och det lönar sig även att berätta hemma vart du tänker gå. Om du till exempel ofta går ut på isen och pilkar, rekommenderar jag att du överväger att skaffa en flytoverall och ispik. Med ispiken kan du känna efter hur hållbar isen är, säger Määttänen.

Många går ut på isen när de ser att andra gör det – spår på isen berättar inte hur tjock den är

Enligt enkäten Vardagsgranskning går nästan varannan finländare aldrig ut på isen ensam (48 %). Många (27 %) följer även med isläget via väderleksrapporter och andra källor. En dryg tredjedel berättar att de tittar om någon annan varit eller är ute på isen före de själv går ut. Det sistnämnda gör Määttänen fundersam.

– Att andra är ute på isen är tyvärr ingen garanti för att isen håller. Bärigheten kan variera överraskande mycket i samma område. Isen kan till exempel vara svagare på platser där det strömmar, botten har en viss form eller där det funnits vakar tidigare. Det lönar sig alltså att ha ögonen öppna när du rör dig på isen.

På våren är till exempel isens tjocklek inte någon garanti för att den är säker att röra sig på, påminner Aleksandr Efimov.

– Under tidig vår kan temperaturen variera mycket och vara tidvis på plus och solen kan göra att isen smälter inifrån på ett förrädiskt sätt. Det minskar bärigheten rejält och gör det även svårt att bedöma hur hållbar isen är, säger Efimov.

Det finns många källor för att följa med isläget. Information om isläget i sjöarna finns på Finlands miljöcentrals webbplats och om isläget på haven på Meteorologiska institutets webbplats. Du kan även läsa om myndigheternas och allmänhetens observationer i tjänsten Järvi-meriwiki.
Kärnisen är den bästa mätaren på isens bärighet. Kärnisen som växer till nedåt och bildas i gränsskiktet mellan is och det underliggande vattnet har störst bärighet. Den borde vara minst 5–10 cm för att hålla för en vuxen som går ensam. Isen måste vara minst 15 cm tjock för att hålla för en snöskoter eller en fyrhjuling och rör man sig med bil på isen borde det ske endast på utmärkta isvägar.
Känn till farliga platser. Isen kan vara svagare på platser med strömmande vatten, till exempel i älvar, vid smala sund och vid grynnor. Även platser där avlopp rinner ut och platser bredvid broar och bryggor samt till exempel vassruggar kan vara riskfyllda.
Utrustningen ger säkerhet och hjälper i en nödsituation. Håll isdubbarna runt halsen redo att användas. Med en ispik kan du känna efter hur hållbar isen är samtidigt som du går. Med hjälp av en kastlina eller ett rep fäst i ryggsäcken kan du vid behov hjälpa en person som gått igenom isen. Med en visselpipa eller telefonen kan du kalla på hjälp. Håll telefonen nära dig i något vattentätt (t.ex. i en liten plastpåse i jackfickan).
Närmare anvisningar om hur du tar dig upp ur vaken och hur du räddar finns till exempel på FSL:s webbplats.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 020 finländare 7–13.10.2022. De representerar befolkningen i Finland som fyllt 18 år (exklusive de som bor i landskapet Åland). Enkäten genomfördes av Kantar Public och dess felmarginal är cirka +/- 3,1 procentenheter.

LokalTapiola är Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbunds (FSL) långvariga samarbetspartner. Med vårt stöd har FSL till exempel utarbetat utbildningsmaterialet i projektet Vesi- ja jääturvallisuus som är ämnat för skolorna. Materialet som finns på nätet kan fritt användas av alla.

Läs mer på webbplatsen Vesi- ja jääturvallisuus tutuksi.

HälsoHjälpen hjälper dig varje dag

Läs mera

Aktuell

Livstrygghet11.12.2024Från början av året kan Green Card även visas digitalt

Från 1.1.2025 kan Green Card dvs. gröna kortet visas antingen på papper eller direkt från skärmen på en mobil apparat såsom en mobiltelefon. Reformen ger flexibilitet för transportföretag och de som reser med eget fordon utanför Finlands gränser.

Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euro

Finländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.

Hälsa28.11.2024Två av fem är oroliga för sitt eller en närståendes drogbruk – ”ett svårt ämne på arbetsplatserna”

Hälften av dem som utsatts för drogproblem säger att användningen av rusmedel ibland har påverkat orken i arbetet eller i vardagslivet. Enligt LokalTapiolas iakttagelser tas problemen oftast upp för sent på arbetsplatserna. Ju tidigare en person får hjälp, desto bättre är möjligheterna att återhämta sig, säger specialisten.

Se fler aktuella ärenden