Enkät: Inflationen oroar särskilt de som sparar i madrassen – nu söker folk lönsammare placeringsobjekt

Enligt Statistikcentralen steg konsumentpriserna i Finland i genomsnitt 7,1 procent förra året. En liknande ökning har skett senast under de första åren på 1980-talet.

Den kraftiga prisökningen orsakar huvudbry för många placerare. Enligt enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt säger 32 procent av respondenterna att de gjort eller övervägt att göra ändringar i sina placeringar på grund av den ökande inflationen. Majoriteten av respondenterna, det vill säga 61 procent, har inte gjort ändringar endast på grund av inflationen. Sju procent svarade inte alls.

–Förra året var mycket exceptionellt på grund av kriget, inflationen och en snabb åtstramning av finanspolitiken. Den reala avkastningen på både aktie- och ränteplaceringar var -20 procent. I en krissituation är det normalt med en dylik fluktuation på aktiemarknaderna men på räntemarknaderna var avkastningen rekordlåg. År 2023 har å andra sidan börjat i helt andra tecken. Med tiden stabiliseras realavkastningen och förbättrar köpkraften, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.

Den höga inflationen har särskilt fått de med pengarna liggande på ett brukskonto att fundera. Även om de som sparar på konto nuförtiden kan få en liten ersättning för insättningarna, är ersättningen inte närapå tillräcklig för att kompensera den minskade köpkraften inflationen orsakar.

Enligt LokalTapiolas enkät har 25 procent av respondenterna överfört eller funderat på att överföra pengar från brukskontot till placeringsobjekt som ger bättre avkastning. Unga respondenter i åldrarna 15–24 och respondenter som är äldre än 55 år är mest angelägna om att hitta placeringsobjekt som ger bättre avkastning än brukskonton.

– De som vill ta lite större risker har gått in för två olika alternativ: placeringar på aktiemarknaderna där möjligheterna till hög avkastning är större eller tidsbundna insättningar som är stabila vad gäller det nominella värdet. Högre räntor gör även räntefonder lockande.

Många överväger dock ett sparkonto. Att skaffa ett sparkonto är på mångas inköpslista eller så har de redan öppnat ett sparkonto då de fått bra ränteerbjudanden på långsiktiga konton.

Kända placeringsobjekt, till exempel aktier eller räntor, lockar cirka var sjätte och var tionde respondent. Däremot är det få sparare som överväger fastigheter, guld eller kryptovaluta.

För många placerare innebär den kraftiga inflationen inte bara letande efter nya placeringsobjekt, utan även att de måste göra ändringar i vardagsekonomin. I enkäten berättade var sjätte att de övervägt eller gjort extra amorteringar. Deras tanke är att minska effekten från de stigande räntekostnaderna.

För vissa har den kraftiga inflationen lett till att de varit tvungna att använda av sina sparbelopp. I enkäten berättade lite fler än var sjätte placerare som övervägt ändringar att de varit tvungna att använda placeringar till vardagliga utgifter eftersom det inte längre blir pengar över.

–Belopp som sparats under coronapandemin har nominellt varit nedåtgående redan ett halvt år, men med beaktande av inflationen, har köpkraften hos dem troligtvis eliminerats helt efter vintern. Av de som svarat på enkäten berättade 18 procent att de varit tvungna att använda besparingar till vardagliga utgifter. Sjutton procent säger att alla inkomster går till utgifterna. I år borde inflationen minska och ligga kring 4–5 procent, vilket torde göra det möjligt för den här dryga tredjedelen av finländare att fortsätta spara, få en ekonomisk buffert eller börja spara.

LokalTapiolas enkät gjordes av Kantar Public. Frågorna besvarades 6–16.1.2023 av sammanlagt 1 043 finländare som fyllt 18 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,1 procentenheter.