Högre räntor oroar särskilt högt skuldsatta - LokalTapiolas ekonom: "Den populära skyddsmetoden mot stigande räntor kan visa sig vara alltför effektiv"
Högre räntor väcker redan oro, särskilt för dem som har stora skulder och en ansträngd ekonomi. Enligt LokalTapiolas enkät är ett lån med jämna rater det populäraste sättet att skydda sig mot ränterisker. LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro vill ändå påminna oss om att ett lån med jämna rater även har en baksida.
De finländska gäldenärerna är redan något oroade över de högre räntorna. När det gäller den egna skuldsituationen oroar man sig särskilt för högre räntor enligt enkäten LokalTapiola beställt. Knappt hälften av respondenterna tycker inte att det är viktigt att skydda sig mot stigande räntor.
Under våren har euriborräntorna, som ligger till grund för räntebetalningen av de flesta skulderna, vänt uppåt. Den vanligaste referensräntan för bostadslån, 12 månaders euribor, steg över noll i slutet av april och har fortsatt att stiga. Räntan steg med över en procent i mitten av juni. Senast räntan var över en procent var i juli 2012.
I LokalTapiolas enkät var en tredjedel av de 540 gäldenärerna som svarade något oroliga över högre räntor. Åtta procent av respondenterna var mycket oroliga över ökningen.
- Enligt enkäten kan finländarna delas in i tre läger när det gäller skuldens ränterisk. Hälften av finländarna har inga skulder, så deras budget är immun mot stigande skuldhanteringskostnader. Tre av tio har skulder, men ränterisken oroar dem inte. Antingen är deras skuld liten i förhållande till betalningsförmågan eller så är de tillräckligt förberedda på stigande räntor. Två av tio har däremot skulder och en högre räntenivå oroar dem. Inflationen är nu så omfattande att ingen kan undvika den, men för dessa gäldenärer blir de ökade ränteutgifterna en budgetutmaning i den egna ekonomin, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro.
Ränteuppgången är en ny företeelse och många har redan hunnit vänja sig vid låga räntor. Även om räntorna stiger är nivån ännu måttlig. Därför förhåller sig fortfarande majoriteten av gäldenärerna lugnt till ränteuppgången. 57 procent av respondenterna anser inte att uppgången är ett bekymmer.
I LokalTapiolas enkät hade mer än hälften av gäldenärerna som svarade en skuld på högst 50 000 euro. Många klarar bra av de ökade låneskötselkostnaderna.
- Brytningspunkten har ganska länge legat kring 50 000 euro per hushåll, vilket gör att hälften har högre skulder och hälften har lägre skulder. De stora skulderna har dock ökat. 13 procent har en skuld på mer än 200 000 euro och mer än 5 procent av gäldenärerna har en skuld på över 300 000 euro. Med sådana belopp kan de högre räntorna ha en stor inverkan på vardagsutgifterna. Till exempel med en skuld på 300 000 euro skulle två procentenheter högre ränta öka de årliga ränteutgifterna med sex tusen euro per år, dvs. 500 euro/månad.
Enligt Statistikcentralens uppgifter var de finländska hushållens skuldsättningsgrad i slutet av mars 134 procent av de tillgängliga årsinkomsterna.
Förberett sig på ränterisker på många sätt
Många gäldenärers lugna inställning till ränteuppgången förklaras också av att många av dem har skyddat sig mot ränterisker. I LokalTapiolas enkät var det populäraste sättet att använda ett lån med jämna rater, där lånets månadsrat förblir oförändrad, men lånetiden förlängs när räntorna stiger.
-Baksidan av ett lån med jämna rater är att när räntorna stiger kraftigt så amorteras lånet betydligt långsammare, varvid både den ökade skuldhanteringen och den högre räntenivån ökar lånets totala kostnader. Nu när inflationen slår till lite på varje utgiftspost kommer ett fast lån med jämna rater nog att göra det lättare att hålla ekonomin, men när inflationstrycket lättar kan vissa tycka att skyddet är alltför effektivt och försöka återgå till en snabbare låneamortering genom att omförhandla lånevillkoren.
Enligt Finlands Banks statistik var 11 procent av de nya bostadslånen förra året fasta lån med jämna rater. Under de tre senaste åren har andelen minskat.
Många sparar också för eventuella högre räntor. Det är också populärt att välja ett lån med fast ränta eller att skydda sig mot en räntehöjning med ett räntetak. Enligt Nummiaro är sättet vettigt. Han rekommenderar att redan i början av lånetiden anpassa den egna ekonomin till en räntenivå på två procent för skötseln av lånet och att spara mellanskillnaden.
- Räntetaket nämns först som det fjärde sättet, även om detta har fått mest spaltutrymme i media. Ett räntetak kan jämföras med en försäkring, dvs. vid en stor risk kan det vara ett säkrare sätt att förbereda sig än att spara. Enligt Finlands Banks statistik över nya bostadslån har populariteten för ränteskydd ökat de senaste åren.
Däremot ansåg 45 procent av de skuldsatta respondenterna att de inte ansåg det vara nödvändigt att skydda sig. 22 procent av respondenterna sa att deras ränterisk är så liten att det inte finns något behov av att förbereda sig på en uppgång i räntorna. Många förlitar sig också på sin betalningsförmåga. Åtta procent har inte ens funderat på att de även borde förbereda sig på en ränteuppgång.
LokalTapiolas enkät genomfördes av Kantar TNS. Frågorna besvarades 27.5-3.6.2022 av totalt 1 085 finländare i åldrarna 15-79 år. Felmarginalen för enkäten är cirka +/- 3,0 procentenheter.