Hushållskostnaderna har ökat med tusen euro på grund av prishöjningar – tre sätt att anpassa sig till inflationen
Den tydliga stegringen i konsumentpriserna känns i varje finländares plånbok. Särskilt oroliga är de som redan nu har en snäv budget. Hannu Nummiaro som är privathushållsekonom i LokalTapiola, beräknar att inflationen har höjt de genomsnittliga årskostnaderna för ett hushåll med nästan 2 500 euro.
Enligt förhandsuppgifterna från Eurostat har konsumentpriserna i Finland stigit i mars med klart över fem procent jämfört med året innan. Den våldsamma prishöjningen beror främst på den tydliga höjningen i energipriserna, när de flesta inflationskomponenterna har stigit under året.
Mätt i euro är inflationens inverkan på hushållens plånböcker stor. Enligt beräkningar som gjorts av Hannu Nummiaro som är privathushållsekonom i LokalTapiola har den årliga kostnadsökningen för hushållen med en inflation på 4,5 procent i genomsnitt varit nästan 2 000 euro i februari. Med de stigande inflationssiffrorna i mars är inverkan redan närmare 2 500 euro.
- Det är normalt för ekonomin att priserna stiger. Den statliga myndigheten med namnet Centralbanken har grundats för att säkerställa att så sker. Om man antar att konsumentpriserna i Finland skulle stiga i takt med Europeiska centralbankens mål på två procent per år, skulle hushållens genomsnittliga utgifter stiga med cirka 780 euro per år. Jämfört med det känns 2 500 euro som en stor summa, säger Nummiaro.
-Å andra sidan har inflationen de senaste åren legat långt efter 2-procentsmålet och till och med varit negativ under en längre tid. På grund av två stora utbudschocker, dvs. pandemin och kriget, har prisnivån på en gång stigit till den nivå där den borde vara. Om den egna ekonomin har anpassats till den evigt låga inflationsvärlden och inga buffertar finns, är det att finna sig i en nedgång i levnadsstandarden.
Alla upplever inflationen olika beroende på var och hur man bor samt hur man konsumerar varor och tjänster. Enligt Nummiaros beräkningar, som baserar sig på Statistikcentralens beräknade konsumtionskorg år 2016, är inflationens inverkan i euro på den femtedelen med de högsta inkomsterna nästan 3 000 euro, medan den femtedelen med de lägsta inkomsterna påverkas knappt tusen euro per år.
-Inflationscykeln började med en hård återhämtning efter coronapandemin, men fortsätter med en inflation som skapats av rent geopolitiska val. Rysslands anfall trasslade till råvarumarknaderna, vilket blev en chock för hela världen. Nu beror inflationsutsikterna på EU:s politiska beslut om energiimporten. När det gäller det ekonomiska kriget lider båda: Ryssland skulle inte längre få euro och konsumenternas energifakturor skulle fortsätta att stiga. Högre inflation är ett politiskt val som i bästa fall har en stor mänsklig beröring.
Särskilt oroliga är låginkomsttagare
Den kraftiga prisökningen drabbar särskilt dem som redan har en stram ekonomi. I december förra året frågade LokalTapiola om finländarnas syn på inflationen. Enligt enkäten är de, som är tvungna att pruta på mycket, verkligt oroliga över inflationens inverkan på de nödvändiga utgifterna. Rädslan är att priserna kommer att vara höga under en lång tid.
Redan i december kände många finländare av prisökningen. Enligt enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra säger drygt en tredjedel av de över tusen respondenterna att de har varit tvungna att dra ner på sina utgifter till följd av den allmänna prisökningen.
Av dem vars ekonomi tidvis har varit snäv redan från tidigare, svarade nästan 80 procent att de har varit tvungna att dra ner åtminstone på vissa utgifter.
Tre sätt att skydda sig enligt Nummiaro
Stigande konsumentpriser kommer oundvikligen att påverka alla, men det finns också sätt att delvis skydda sig mot inflation. Hannu Nummiaro ger tre sätt att agera. Om inkomsterna inte ökar i samma takt som utgifterna, krävs ytterligare åtgärder.
1. Buffertar. De stigande priserna gör ekonomin stram för många, vilket leder till att det blir svårare att spara. Hushållen möter inflationen från varierande utgångspunkter. De som normalt har mycket pengar kvar för regelbundet sparande, har kanske nu mycket mindre. Många har kunnat spara under coronatiden och dessa besparingar kan nu användas för de högre kostnaderna.
2. Anpassning. Den egna ekonomin borde anpassas om man vill behålla sparandet oförändrat och använda coronabesparingarna till andra ändamål. De nödvändiga utgifterna är nu dyrare, så man måste dra ner på andra utgifter. Även här är det behovshierarkin för var och en som bestämmer vad man prutar på. Att äta ute och att resa är vanligen sådana konsumtionsposter. Detta kan bromsa återhämtningen av dessa konsumtionsposter efter pandemin.
3. Beredskap. Vissa hushåll nöjer sig inte enbart med att anpassa sin ekonomi till de redan förverkligade prisökningarna, utan förbereder sig också för eventuella framtida prishöjningar. Bensinpriset kan ännu stiga, om energikrisen förvärras. De högre priserna på lantbruksprodukter är redan en verklighet på råvarumarknaderna, men hela pristrycket har kanske ännu inte nått ända fram till kundkorgen, utan konsumentpriserna på livsmedel kan förväntas stiga under de närmaste månaderna. Dessutom kommer konsumenterna sannolikt att märka av att åtminstone en del av prisökningen blir bestående, vilket leder till att man i flera år blir tvungen att vänta på att lönen ska stiga för att täcka de högre priserna. I en inflationsmiljö är pengarna inte längre gratis, så gäldenärer kan redan nu börja förbereda sig på en räntesats på till exempel 2 procent.
LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning gjordes av Kantar TNS. Enkäten verkställdes 24.11-2.12.2021. Frågorna besvarades av totalt 1 014 finländare i åldrarna 15-74 år. Felmarginalen i enkäten är +/- 3,1 procentenheter.