Familjepensionen som en samhällsförmån vid dödsfall ändrar – änkans och änklingens ställning försvagas, sambons förbättras
Familjepensionen som samhället erbjuder barnen samt änkan eller änklingen till en avliden ändrar 1.1.2022. I fortsättningen beviljas familjepensionen som tidsbegränsad, slutåldern för barnpensionen stiger och sambons skydd förbättras. Särskilt det att änkans och änklingens ekonomiska ställning försvagas ökar ytterligare betydelsen av att själv skapa ekonomisk beredskap.
Förmånen samhället erbjuder familjen till en avliden person, det vill säga familjepensionen, förnyas vid årsskiftet. Familjepensionen som grundar sig på pensionen den avlidne intjänat under sin arbetskarriär består av efterlevandepension till änkan eller änklingen och barnpension till barnen.
- Den kanske väsentligaste ändringen, som även väckte mest diskussioner under beredningen, är att efterlevandepensionen blir tidsbegränsad. Efter ändringen är efterlevandepensionen ännu tydligare än tidigare en förmån som ska hjälpa den efterlevande att anpassa sig till den nya situationen, och det är bra att komma ihåg att den är tidsbegränsad, säger direktör Veera Lammi vid LokalTapiola Livbolag.
Lagändringen som träder i kraft vid årsskiftet innebär att efterlevandepensionen i fortsättningen beviljas som tidsbegränsad för tio år eller tills det yngsta barnet fyller 18 år. Ändringen gäller för personer som blir änka eller änkling efter 1.1.2022 och är födda 1975 eller senare. Slutåldern för barnpensionen stiger däremot med två år till 20.
Du kan förbereda dig på ändringarna med en försäkring
Familjepensionen bestäms utifrån pensionen den avlidne intjänat under arbetskarriären. I likhet med andra inkomstanknutna förmåner kommer storleken på pensionen ofta som en överraskning. För att undvika tråkiga överraskningar borde man se till att ha en tillräcklig beredskap för olika livssituationer. Ändringarna i efterlevandepensionen innebär att det är allt viktigare att individen själv skapar en beredskap.
- Finländarnas livförsäkringsskydd i förhållande till det ekonomiska ansvaret om familjens vårdnadshavare eller maken eller makan avlider är ofta för litet. Denna obalans märks särskilt i metropoler där bostadslånen är stora. Det är alltså viktigt att se till att familjens uppehälle är tryggat vid ett dödsfall eller till exempel försäkra sig om att bostadslånet kan betalas tillbaka, säger Lammi.
Samboende gynnas mest av lagändringarna
Ändringarna gynnar mest samboende eftersom samboende tidigare inte alls fått familjepension. I fortsättningen är sambon till en avliden person berättigad till efterlevandepension om de har ett gemensamt barn, gemensam ekonomi och haft ett gemensamt hushåll minst 5 år. Även då betalas efterlevandepensionen högst fram till att det yngsta gemensamma barnet fyller 18 år.
- Det har blivit allt vanligare med samboförhållanden och att samboende är berättigade till efterlevandepension förbättrar de samboendes ömsesidiga skydd och utvidgar därmed det samhälleliga skyddet som erbjuds via pensionssystemet. Det lönar sig dock att ta i beaktande att definitionen av samboförhållande och ett gemensamt hushåll är mycket strikt, konstaterar Lammi.