Arbetsliv8.12.2021
Juristen varnar: I företagen kan dölja sig en risk för avtalsbrott vid klimat- och miljölöften.
Vid ansvarsskador kan man tala om några hundra euro upp till miljoner euro. Skadorna blir dyra till exempel när man genom oaktsamhet orsakar någon annan en stor sakskada, till exempel en brand, då det utöver materiella skador även orsakas avbrott i företagets verksamhet. Å andra sidan kan även personskador vara omfattande eftersom de kan leda till långvarig vård och inkomstförlust. Till exempel vid produktansvarsskador kan ersättningsbeloppen stiga till flera miljoner euro. Företaget kan dessutom drabbas av en allvarlig anseenderisk.
- Styckemässigt finns det antagligen fler sådana skador där till exempel gårdsplanen till företaget har sandats dåligt på vintern och någon råkar ut för en halkningsolycka, varvid företaget som fastighetsägare blir ansvarigt för skadan. Olika personskador är säkert de mest typiska ansvarsskadorna. Riskerna i anslutning till företagets egentliga affärsverksamhet är ändå de som det lönar sig att fästa speciell uppmärksamhet på i företagets egen riskhantering och när man funderar på försäkringsskyddets omfattning. Många branscher har speciella risker som det lönar sig att också diskutera med försäkringsbolaget säger LokalTapiolas ansvarsriskchef Hannu Ritamäki.
En hållbar verksamhet och miljövärden är i dag viktiga för allt flera företag. De kan fördelas på företagets interna och externa ansvar. Hållbarhetsfrågorna kan därför bindas till avtalen, då även de omfattas av ansvarsskadorna. Företagets försäkringar omfattar dock inte i regel till exempel försummandet av miljölöften.
- Företagen är idag redo att införa hållbarhetsfrågor till och med på strateginivå och många företag ger olika miljölöften. Vissa löften kan till och med tas med i företagens bilaterala avtal, berättar ansvarsjurist Minna Virtanen på LokalTapiola.
- En av de mest typiska är de produktionsmässiga ansvaren. Företaget har alltså i praktiken till exempel berättat att det i sin produktion använder råmaterial och metoder, vilka miljömässigt är hållbara och detta hållbarhetslöfte blir en del av affärsavtalet. Om det sedan framkommer att löftet som antecknats i avtalet inte har kunnat hållas, kan det innebära ett avtalsbrott.
När ärendet har antecknats i bilaterala avtal som har brutits, kan den andra avtalsparten kräva ersättningar. Då blir det att utreda om ärendet har orsakat en skada som skulle omfattas av försäkringsskyddet eller om ärendet annars avgörs mellan parterna till exempel genom ett avtalsvite.
Försäkringsbolagets ansvarsjurister får ärendet på sina bord, när företaget har skyddat sina avtal genom försäkringar.
- Olika ansvarsförsäkringar och avtal, genom vilka man skyddar affärsverksamheten, är ett levnadsvillkor för många företag. Om man efter ett grundligt utredningsarbete konstaterar att ersättningsskyldighet existerar och skadan som orsakats omfattas av försäkringsskyddet, ersätts skadan från företagets försäkring. Skadan ersätts från försäkringen för det företag som konstateras ha orsakat skadan, berättar Virtanen.
- Dessa frågor berör även Finland, vi är ingen separat holme. Å andra sidan har vi ännu inte haft motsvarande fall och åtminstone inte behandlingar i tingsrätten. Jag tror att situationen kan se mycket annorlunda ut om några år. Man ska dock beakta att samhällsansvarsfrågorna sällan omfattas av försäkringar med basnivå. De omfattas sällan av försäkringsvillkoren, berättar Virtanen.
- I företagen borde man alltså fundera över på vilka sätt som hållbarhetskriterierna uppfylls. Man ska vara speciellt uppmärksam, om dessa antecknas i avtalen. Och å andra sidan är det också viktigt att känna sin samarbetspartner och kräva genomskinlighet samt att överhuvudtaget komma överens om ärenden skriftligt. I och med internationaliseringen kan det vara krävande att känna varje underleverantör i produktionskedjan, men riskerna ökar.
Det är bra att komma ihåg att försäkringarna inte omfattar alla böter eller sanktioner som företaget döms att betala. Företagen borde därför se till att de kan förbinda sig till avtalen som de ingått.
- Man måste alltså överväga vilket som kostar mera: att man tar hand om verksamheten för avtalsenliga kedjor eller att företaget måste gottgöra sitt prestationsfel till exempel genom att betala avtalsböter. Och i ärenden av denna typ måste man hela tiden också fundera på företagets anseende.
Efter att en skadeanmälan har lämnats in börjar utredningsarbetet i försäkringsbolaget där man strävar efter att få en täckande bild av vad som har hänt och vilken skada som orsakats samt vem som är parter i ärendet.
Alla parter har upplysningsplikt dvs. både den som lidit skada och den försäkrade; allt material, alla handlingar och avtal som behövs för att avgöra ärendet ska lämnas in till försäkringsbolaget.
Utöver utredningen av egentliga händelser, går man även igenom avtalen och lagstiftningen samt förstås de försäkringsvillkor, som eventuellt tillämpas på ärendet. Om ärendet så kräver, kan man också till exempel behöva olika tekniska utredningar eller juridiska utlåtanden.
Slutligen får man en bild av om det har uppstått en skada som ersätts, om skadan omfattas av försäkringsskyddet och om någon är skyldig att ersätta skadan. Ärendet avslutas med att man ger ett ersättningsbeslut.