Företagare, vad skulle du göra om din partner avlider? Vi sammanställde olika sätt att förbereda sig
När man grundar ett företag finns det många saker att ta itu med under den första tiden. Många låter bli att ingå ett aktieägaravtal eller inbillar sig att partnerns aktier kan lösas in till ett överenskommet pris. Det stämmer inte.
Ett aktieägaravtal behövs när en av ägarna i ett företag som ägs av två eller flera partners avlider. I värsta fall kan det uppstå en situation där personer som inte är insatta i företagsverksamheten, till exempel delägarna i den avlidnes dödsbo, sitter i styrelsen tillsammans med den kvarvarande ägaren och fattar beslut om affärsverksamheten. Om den avlidne dessutom hade aktiemajoritet i företaget, övergår beslutanderätten om företagets ärenden direkt till delägarna i den avlidnes dödsbo.
– Det är mycket vanligt att ägarföretagarna inte ingått ett aktieägaravtal. Att avtalet saknas märker de först när man frågar dem hur de förberett sig på att verksamheten ska fortsätta ifall den ena partnern avlider. Företagets storlek spelar ingen roll, både stora och små företag glömmer att ingå ett avtal, berättar kundrelationschef Lassi Haatainen vid LokalTapiola Savo. Lassi arbetar med försäkringslösningarna i hundratals företag.
Varför blir avtalet inte av?
Det finns många orsaker till att aktieägaravtal inte ingås. Ofta är det fråga om ovetskap, tror Haatainen. En felaktig bild av vad det kostar att inlösa aktierna och en allmän ovetskap om företagets ekonomiska värde kan även ligga i bakgrunden.
- Till en början tror man kanske att företagets skattemässiga värde är så litet att ett aktieägaravtal inte behövs. Ägarna borde dock hålla i minnet att företagets värde kan öka flerfaldigt på några år. Det lönar sig alltså för företagarna att hela tiden ha koll på företagets verkliga värde. Många inbillar sig också att värdet på företagets aktier kan bestämmas med ett ömsesidigt avtal, det vill säga att aktierna kan inlösas till ett pris som fastställts på förhand oberoende av deras verkliga värde. Det här stämmer inte och i sådana fall tar skattemyndigheten tag i saken, säger Haatainen.
I aktieägaravtalet borde man alltså bland annat fastställa hur värdet på aktierna beräknas och vad det händer med aktierna om någon av ägarna avlider.
– Om ett avtal saknas övergår aktierna till dödsbodelägarna och eventuellt även beslutanderätten, säger Haatainen.
En försäkring för affärspartner kan rädda från konkurs
En försäkring för affärspartner kommer till pass när man beräknar företagets värde och funderar på hur man ska få pengar till att inlösa den avlidne partnerns aktier. Om företaget är värt till exempel en halv miljon euro, har företagaren inte nödvändigtvis råd att inlösa dem, än mindre att betala den arvsskatt för aktierna som orsakas de anhöriga. Med ett avtal kan alltså även de anhöriga få pengar att betala arvsskatter. En försäkring kan vara räddaren i en ekonomiskt svår situation. Haatainen förklarar:
– Den återstående ägaren i företaget kan med ersättningen som betalas utifrån försäkringen för affärspartner betala marknadspriset på den avlidne partnerns aktier till de anhöriga och således försäkra sig om att aktierna och bestämmanderätten stannar i företaget och att de anhöriga får en lämplig ersättning för aktierna. Det är alltså fråga om en livförsäkring som tjänar delägarnas personliga intresse och i vilken företaget fastställs som förmånstagare.
Kontanterna i kassan är kanske inte en bra lösning
En företagare tänker kanske att man kan använda företagets tillgångar om aktierna måste inlösas. Enligt Haatainen är det dock i de flesta fall en dålig lösning med tanke på företagets framtid. Ofta har företaget ett behov att använda tillgångarna till något annat.
– Om en företagare i en situation, som redan i sig är psykiskt tung, måste använda till exempel kontanta medel avsedda för företagets investeringar till att betala dödsbodelägarna för en inlösen av aktierna, kan det hända att företagets framtid blir något helt annat än planerat. Situationen kan förvärras ytterligare om företagaren blir tvungen driva företaget tillsammans med delägarna i den avlidnes dödsbo, vilka kanske inte har något större intresse att driva företaget.
Haatainen har hört om situationer då delägarna i dödsboet med stöd av aktiemajoriteten till exempel beslutat att sälja företaget till en konkurrent.
– Om företagets grundare har andra planer för företagets framtid kan sådana situationer vara mycket tråkiga, i synnerhet då man kunnat förbereda sig för dem på förhand. Jag rekommenderar att man kontaktar sin lokala advokatbyrå och ingår ett aktieägaravtal.
Hur tryggar ni att företagets verksamhet fortsätter om något händer en partner?
Med vilka medel inlöses aktierna?
Vill ni själv bära en del av risken? Det går att välja ersättningsbeloppet i försäkringen för affärspartner vilket betyder att man själv kan bära en del av risken.
Behöver ni annat skydd? En försäkring för affärspartner kan utökas med bland annat skydd vid bestående arbetsoförmåga, skydd vid allvarlig sjukdom eller dagpenningskydd.