Arbetsliv15.10.2020Hör långa sjukledigheter till historien? Allt fler återvänder till arbete som partiellt arbetsförmögna När en arbetstagare råkar ut för ett olycksfall i arbetet eller på fritiden och det krävs en operation, blir man inte längre i regel utskriven från operationsbordet med en flera månader lång sjukledighet. Rehabiliteringen av arbetstagaren stöds nuförtiden hela vägen och man försöker redan i ett tidigt skede hitta ett sådant arbete på arbetsplatsen som arbetstagaren kan göra som partiellt arbetsförmögen. Man känner allt bättre till riskerna för långa sjukfrånvaron och en snabb återgång till arbete är till fördel för alla.

Enligt undersökningar vet man att en snabb återgång till arbetet är bra främst för själva arbetstagaren. Att återgå till arbetet kan till och med främja rehabiliteringen av skadan. Det viktigaste är dock att man ser till att en arbetstagare, som återvänder från sin sjukledighet till arbetet, hittar ett arbete som är tryggt att utföra med beaktande av begränsningarna till följd av skadan.

- Nuförtiden gynnar man detta genom att en patient som återhämtar sig efter ett olycksfall ordineras en kort sjukledighet under det akuta skedet. Under eller efter denna tid bedömer man dennes arbetsförmåga i förhållande till arbetsuppgifterna. Det är till ingens fördel att arbetstagaren direkt till exempel ordineras en sjukledighet för flera månader, berättar rehabiliteringsspecialist Essi Manner från LokalTapiola.Myten om att arbeta under sjukledighet lever ihärdigtAv en eller annan anledning har det länge i Finland levt en myt om att arbetsolycksfallsförsäkringen inte skulle gälla när man arbetar under sjukledigheten.

- Detta stämmer inte. Sjukledighetspappret är ju bara ett slags intyg som inte påverkar giltigheten för den lagstadgade arbetsolycksfallsförsäkringen, berättar Manner.

En annan ihärdig myt om arbetslivet är, enligt Manner, att man tänker att människan antingen är helt arbetsförmögen eller helt arbetsoförmögen. För att bryta myten skulle det vara viktigt att koncentrera sig på människans kvarvarande arbetsförmåga.När en arbetstagare skadar sig i ett olycksfall, har en yrkeskunnig företagsläkare, som känner till arbetsbeskrivningarna på arbetsplatsen, en central position. Denne kan tillsammans med patientens chef bedöma hurdant arbete konvalescenten kunde utföra.

Vid bedömning av ett lämpligt tillfälligt arbete ska man främst beakta begränsningarna till följd av skadan. Arbetet kan omformas på olika sätt, till exempel genom kortare arbetsdagar eller genom att byta arbetsuppgifter så att de bättre passar för den tillfälliga situationen.

- Till exempel kan en som utför ett fysiskt arbete flyttas till kontorsarbete under konvalescenstiden eller en som fyllt på butikshyllor flyttas till kassan. En öppen kommunikation är viktig för att man ska hitta en lämplig lösning för alla parter.

Det är ändå patientens rehabilitering som är det viktigaste, inte själva arbetet. De fysiska begränsningarna till följd av skadan och till exempel den psykiska inverkan av eventuella mediciner ska beaktas.

- Till exempel efter en operation ska man naturligtvis först vila och återhämta sig i lugn och ro. Efter det akuta skedet lyckas en återgång till arbetet i allmänhet delvis.

Tillfälliga arbetsarrangemang har redan under flera år speciellt gjorts för arbetstagare som återhämtar sig efter ett olycksfall men enligt Manner skulle modellen även kunna bli vanligare när det gäller andra sjukdomar. En utmaning är dock ofta fördomarna, praxisen eller avtalen både vad gäller arbetstagare och arbetsgivare. Att slappa främjar inte återhämtning efter ett olycksfallEn snabb och rättidig återgång till arbete har flera positiva inverkningar.  Redan bara att arbetstagarens ekonomiska situation återställs, när denne återgår till sitt förvärvsarbete. Men det viktigaste är att redan en liten ökning av aktivitetsnivån förbättrar människans funktionsförmåga. Detta påskyndar bland annat läkningen av den skadade extremiteten.

- Stillasittande främjar inte återhämtning. Men man ska inte heller återgå till arbetet för tidigt för att det inte ska komma bakslag. I återhämtningsskedet är det till exempel vid vissa skador viktigt med rehabiliterande rörelser många gånger om dagen och då ska en sådan möjlighet också finnas vid sidan av arbetet.

Manner berättar att redan efter en frånvaro på två månader börjar det bli svårare att återgå till arbetet. För vissa personer kan arbetsplatsens sociala nätverk ha relativt stor betydelse och därför kan ensamhetskänslan och att känna sig onyttig förlama en.

- Strax blir tröskeln för att träffa andra högre. Om aktiviteten och motionen minskar börjar det inaktiva livet påverka den allmänna orken och rehabiliteringen. Detta påverkar också sömnkvaliteten. Sakerna kan upprepa sig på många olika sätt och till sist har man ett antal andra problem utöver den ursprungliga skadan. I stora företag har arbetsbeskrivningar omformats i förvägFöretagshälsovårdens tidiga ingripande samt specialisternas kunnande är viktiga faktorer för att förkorta antalet frånvarodagar.

- Till exempel genom vår case manager -tjänst har vi lyckats minska våra kunders sjukledighetsdagar efter ett kirurgiskt ingrepp från 107 dagar till 69 dagar dvs. med cirka 35 procent, berättar Manner.Arbetsgivaren måste kunna erbjuda möjlighet till att omforma arbetet. Speciellt i större företag har man redan färdigt funderat ut olika sätt hur arbetstagarna i olika arbetsuppgifter kan hjälpas vid en tidig återgång till arbete.

- Arbetstagarens egen attityd är viktig det kan också vara väsentligt med lite uppmuntran och stöd från företagshälsovårdens sida. Det kan till en början kännas roligt att vara hemma. Men efter några veckor kan känslan ändras och man känner att det ändå skulle vara roligt att göra något. Vi vet av erfarenhet att när en arbetstagare som skadat sig i ett olycksfall får höra att för denne, i stället för en lång sjukledighet, skulle finnas ett meningsfullt och tryggt arbete, återvänder denne ofta hemskt gärna till arbetet, konstaterar Manner.

Aktuell

Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euroFinländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.Hälsa28.11.2024Två av fem är oroliga för sitt eller en närståendes drogbruk – ”ett svårt ämne på arbetsplatserna”Hälften av dem som utsatts för drogproblem säger att användningen av rusmedel ibland har påverkat orken i arbetet eller i vardagslivet. Enligt LokalTapiolas iakttagelser tas problemen oftast upp för sent på arbetsplatserna. Ju tidigare en person får hjälp, desto bättre är möjligheterna att återhämta sig, säger specialisten.Arbetsliv26.11.2024Undersökning: Belöningarna till personalen får ett dåligt vitsord av finländarnaEn tredjedel av finländarna anser att belöningarna till personalen är orättvisa. Finländarna är mest nöjda med arbetsmiljön och minst nöjda med ekonomiska belöningar. Alla åldersgrupper vill ha personligare resultatlön men främst generation Z.

Se fler aktuella ärenden