Säkerhet2.9.2019Vanligt att mobbning i sociala medier inte kommer fram – skolorna saknar medel att ingripaMobbning är åter ett aktuellt tema då skolorna börjat. Samtidigt har nätmobbning blivit allt vanligare. Enligt Suvi Uski som forskar i sociala medier har skolorna svårt att förhindra nätmobbning även om metoderna för att ingripa är många. Uski har listat några råd för föräldrar och unga om hur man kan minska mobbning och trakasserier.

I augusti började cirka 60 000 förstaklassister skolan och många av dem har fått sin första mobiltelefon. Med en egen telefon kan barnet vidga vyerna men telefonen kan även fungera som en kanal för mobbning. Enligt Suvi Uski som forskar i sociala medier och är verkställande direktör vid Someturva är barnens digitala kunskaper viktiga medborgarkunskaper som eleverna och deras föräldrar borde sätta sig in i.- Mobbning i sociala medier är tyvärr en trend som blir allt vanligare. I många fall kommer nätmobbning inte fram och skolorna har inte samma resurser att ingripa i nätmobbning som i den traditionella formen av mobbning, säger Uski.För att förebygga mobbning i skolan har man i Finland utvecklat KiVa Skola och VERSO Kamratmedling men enligt Uski finns det inte lika bra metoder att ingripa i mobbning som sker i sociala medier.- Vid mobbning som sker i sociala medier kan följderna ofta vara värre än vid mobbning ansikte mot ansikte. När man laddar upp något på nätet går det inte längre att radera. Mobbning i sociala medier kan man inte fly från efter skoldagen och publiken är stor. I sociala medier har mobbningen ofta en snöbollseffekt över vilken mobbaren tappar kontrollen och som kan växa till större proportioner än mobbaren ursprungligen tänkte.Vanliga former av mobbning i sociala medier är elaka kommentarer, t.ex. kommentarer om bilder på Instagram, att sprida lögner, att avslöja andras hemligheter och att utesluta personer ur en grupp. I värsta fall är det fråga om sexuella trakasserier eller andra brott.Barnen berättar sällan om nätmobbning eller -trakasserierEnligt Uski har det kring sociala medier uppstått en tankevärld att det som sker i sociala medier måste man bara tåla.- Grov mobbning och brott är dock vanliga i sociala medier och ingen behöver tåla sådant. Finlands strafflag kan mycket väl tillämpas på det som sker på nätet. Det är även lätt att skaffa bevis på mobbning eller brott som sker i sociala medier.Uski leder företaget Someturva som erbjuder rättshjälp till personer som är aktiva i sociala medier. I de meddelande och samtal som Someturva får märks det tydligt att mobbning i sociala medier och grova brott är allt vanligare.- Vi har lärt oss att barnen sällan berättar om mobbning eller grova brott till föräldrarna. Ett barn förstår inte alltid hur allvarlig en handling kan vara eller så är skammen att berätta om händelsen för stor. Det är även beklagligt att barn ofta har svårt att skilja mellan grova och lindriga brott i sociala medier. Föräldrarna måste uppmuntra sina barn till öppenhet och göra klart för dem att barn kan utsättas för hemskheter på nätet men att man alltid kan berätta om dem.Enligt Uski står föräldrarna ofta rådlösa då inte heller skolan aktivt ingriper i mobbning i sociala medier.- För lärarna är situationen frustrerande eftersom det ofta är oklart om mobbning i sociala medier hör till skolans ansvarsområde. Föräldrar råder jag att göra på samma sätt som vid all annan mobbning: utreda situationen och kontakta föräldrarna till de involverade. I mer allvarliga fall kan man be skolan om hjälp. Föräldrar ska föregå med exempel och visa att mobbning inte är okej och att det alltid går att ingripa. Det kan räcka med en polis- och brottsanmälan för att få bort något från nätet, säger Uski.Uskis lista på digitala medborgarkunskaper för barn och unga:1. Fundera på vad du publicerar i sociala medier. Allt som publiceras på nätet och i sociala medier finns där för alltid. Det går att ta skärmbilder i sociala medier och innehållet kan sparas på olika servers.
2. Berätta inte ditt namn. På nätet är det lätt att hitta länkningar till ditt eget namn. Med en Google-sökning kan man hitta allt innehåll som publicerats om dig en lång tid efter publiceringen.
3. Var noggrann med sekretessen. Gå till inställningarna och gör dina Instagram- och Snapchat-konton samt andra konton i sociala medier till privata. Med ett offentligt Instagram-konto finns det risk att du får osakliga kommentarer och meddelanden från okända människor.
4. Överväg om du vill ha din ansiktsbild på offentliga nätsidor. Med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik och namndata på nätet går det lätt att koppla ihop din bild, ditt namn och din aktivitet på nätet. Bilder på Instagram och Snapchat är i princip offentliga.
5. Be om tillstånd att publicera bilder på andra personers ansikte. Du kan i misstag kränka en annan persons integritetsskydd. Publicera inte andra personers bilder på Instagram eller Snapchat utan personernas tillstånd. Publicera inte bilden ifall du är osäker på om du fått tillstånd eller inte.
6. Satsa på formen. Samma sak kan skrivas på många olika sätt. Lär dig att skriva så att du kan effektivt framföra din åsikt utan att såra. Det är tillåtet att vara av olika åsikt på nätet men man behöver inte gå in på personligheter. Att säga att någon är fet, full eller homo och andra liknande kommentarer berättar snarare om skribentens dåliga självkänsla.
7. Försvara. Det händer mycket i sociala medier och ibland kan man stöta på grova kommentarer eller hot. Kom ihåg att man också kan agera i rollen av åskådare: rapportera störande eller kränkande innehåll direkt till den som ansvarar för plattformen. Om du eller din vän trakasseras, hotas eller mobbas i sociala medier kan du be om juridiska råd och anvisningar av Someturva (www.someturva.fi).
8. Berätta om det du stöter på. Hemskheter och saker som man ser på nätet och börjar fundera på har både en mental och fysisk inverkan. Det lönar sig att berätta för vuxna om störande innehåll man sett på nätet. Kom även ihåg att alla bilder och filmer man ser i sociala medier inte är verkliga utan bara show.
9. Ha kul! Sociala medier är utmärkta forum att njuta av vänskapsförhållanden. Att uppmuntra och sporra andra skapar en god cirkel som även påverkar hur du behandlas.Läs mer på Mannerheims Barnskyddsförbund och sidan Lapsi sosiaalisessa mediassa.LokalTapiola-gruppen investerar i tjänsten Someturva som erbjuder digital rättshjälp vid mobbning, trakasserier och hot i sociala medier. Via tjänsten får man anvisningar och en juridisk bedömning samt hjälp att förstå problemsituationen.

Aktuell

Talous29.11.2024Var fjärde tänker klara julen på en hundring – julbudgeten i genomsnitt 420 euroFinländarnas julbudget har sjunkit med 17 procent på tre år. Allt fler hushåll tänker använda mindre än hundra euro på julen. Barnfamiljer har ett ”barntillägg” på cirka 180 euro.Hälsa28.11.2024Två av fem är oroliga för sitt eller en närståendes drogbruk – ”ett svårt ämne på arbetsplatserna”Hälften av dem som utsatts för drogproblem säger att användningen av rusmedel ibland har påverkat orken i arbetet eller i vardagslivet. Enligt LokalTapiolas iakttagelser tas problemen oftast upp för sent på arbetsplatserna. Ju tidigare en person får hjälp, desto bättre är möjligheterna att återhämta sig, säger specialisten.Arbetsliv26.11.2024Undersökning: Belöningarna till personalen får ett dåligt vitsord av finländarnaEn tredjedel av finländarna anser att belöningarna till personalen är orättvisa. Finländarna är mest nöjda med arbetsmiljön och minst nöjda med ekonomiska belöningar. Alla åldersgrupper vill ha personligare resultatlön men främst generation Z.

Se fler aktuella ärenden