Olavi Lumes försvarade Finlands självständighet från Stadiontornet
I slutet av vinterkriget under början av våren 1940 ordnade medlemmarna i Finlands Luftvärnsförbund en utställning av krigsbyten i Mässhallen i Helsingfors, där verksamhet och materiel presenterades. I samband med utställningen samlades varje kväll klockan 18-21 en modellflygplansklubb, där helsingforspojkarna byggde modellflygplan. Dessa modellflygplan drog man dagtid nytta av på flyguppvisningar, där de skickliga unga pojkarna visade upp sina modellflygplanskunskaper. Som belöning fick pojkarna en kopp kaffe och en pepparkaka som var mycket sällsynta under krigstiden.
En av pojkarna som deltog i modellflygplansklubben var 15-åriga Olavi Lumes. Han hade ända sedan liten varit intresserad av flygplan och modellflygplan och inhämtat upplysningar om olika flygplanstyper och om flygning i böcker. I och med intresset ökade kunskapen och kunnandet. Utställningen fungerade som en ypperlig plats för att finslipa och visa sina färdigheter. Som en följd av detta bad luftvärnsskolan i Sandhamn att modellflygplanspojkarna skulle flyga måltavlor vid skolans skjutövningar.
Sommaren 1941 kom den dåvarande Luftvärnsskolans chef major Eino Tuonpo på att de kunniga pojkarna som sysslade med modellflygplan också på grund av sitt intresse känner till olika flygplanstyper mycket bra. Således skickades Olavi Lumes, som nyss fyllt 17 år, på cykel till grottan i Vik där han 7.7.1941 rekryterades till soldatgosse. Han fick ingen dagpenning, men sju cigaretter och sju sockerbitar hörde till dagsransonen. Dessutom räknades rekryteringstiden senare som tjänstedagar i militärtjänstgöringen.
Olavis uppgift var att vid larm identifiera fiendens flygplan på basis av luftvärnslottornas observationer. Arbetet gjordes i både dag- och nattskift och det fanns inga andra i identifieringsuppgiften. Därför bodde Olavi i praktiken i Stadiontornet. Mat och toalett fanns där nere, men Olavi lyckades med tornets hiss transportera upp två bänkar och en brottarmatta till väntrummet där han sov mellan larmen. Då iakttagelser gjordes klättrade lottorna ner från tornets utsiktsavsats för att väcka Olavi så att han skulle kunna identifiera flygplanstyperna.
- Jag kommer ihåg en dimmig morgon, när det enda som syntes från tornet var Berghälls kyrka och Johanneskyrkan. Vi är ovanpå molntäcket, sa jag åt lottorna. Då det blev varmare lyfte dimman och samtidigt började det bildas en öppning över staden. I samma ögonblick hördes ett surr från väster, minns Olavi.
- Luftvärnet riktade med hjälp av lottornas anvisningar 37 kanoner mot hålet i dimman. Sedan väntade vi. Plötsligt dök sex bombplan ner i öppningen bara några hundra meter från Stadiontornet. Nu ner på alla fyra, ropade jag till lottorna, men jag såg att även om bomberna föll så for de över. Stadion träffades inte, men däremot tog Aleksis Kivi -skolan emot en fullträff.
Observationerna i skift fortsatte i flera månader. En gång när bomberna föll nära Olavis hem, fick han lov att springa hem mitt i dagen för att se att allt var bra. Bomberna hade fallit bara några hundra meter från Olavis hus.
Fotografeb Reino Tenkanen ritade från Himmelsberget 26.-27.2.1944 utsikten över Helsingfors. Luftvärnet satte stopp för hundratals bombflyg och räddade Helsingfors från förödelse.
- Långtidspasset i tornet var naturligtvis tungt, och lyckligtvis fick jag senare rätt att värva 10 pojkar som hjälp för samma uppgift. Alla pojkarna var förstås under militärtjänstgöringsålder, men marskalk Mannerheim gav ett specialkommando på basis av vilket även skolpojkar uttryckligen fick delta i luftvärnet. Jobbet fungerade bra förutom att någon fick för sig att pojkarna inte kunde bete sig soldatmässigt. För detta ändamål fick vi till Stadion en aspirant för att övervaka och undervisa i militärt agerande.
80 år av finländsk idrottshistoria
Olympiastadions mest imponerade element, det 72 meter höga tornet, är inte bara en symbol för Helsingfors, utan också ett viktigt nationellt uttryck för finskheten samt ett nationellt monument. Byggnaden färdigställdes inför OS 1938 och borde ha varit i användning år 1940. Kriget ändrade dock planerna.
I fortsättningskriget användes Stadiontornet för luftbevakning. I tornet finns ännu 2 centimeter tjocka metallskivor, som skyddade lottorna och soldatgossarna.
LokalTapiola och Olympiastadion undertecknade i augusti 2018 ett avtal om omfattande samarbete. Livstrygghetsbolaget LokalTapiola vill understöda denna viktiga del av finsk idrottshistoria och främja finländarnas intresse för idrott, motion, historia och kultur.
Som ett kundägt ömsesidigt livstrygghetsbolag vill LokalTapiola dra sitt strå till stacken för det gemensamma bästa. LokalTapiolas 20 regionbolag hjälper invånarna inom sin region att må bättre och att vara trygga. År 2017 var LokalTapiolas kunder med och stödde många samhälleligt viktiga projekt och donationer med över en miljon euro på gruppnivå och mångfaldigt via regionbolagen.
Olavi Lumes som fyller 95 år på våren är en finländsk påverkare inom flygbranschen. Han sköter ännu modellflygplansaffären Suomen Lennokki Ky i Krämertsskog i Helsingfors. Lumes tilldelades 2014 förläningen flygkapten för mer än 70 års aktivt arbete för den finländska luftarts- och modellflygplansverksamheten. Han har också varit aktiv inom de finländska segelflygplans- och luftfartshistoriakretsarna. Under fortsättningskriget var Lumes först en av dem som från Olympiastadions torn identifierade flygplan och sedan verkade han som radiotelegrafist i Helsingfors luftvärnsbataljon Käpylän Käpy.