Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Sjuttio procent av plantbestånden och unga gallringsskogar i Finland har kvalitetsproblem – skogsägarna förlorar tiotals miljoner varje år

18.3.2022 - Lant- och skogsbruk

Det finns stora brister i skicket på plantbestånden och unga skogar i Finland. Statistiken visar att en stor del av plantbestånden och unga gallringsskogar i vårt land vårdas dåligt eller att deras kvalitet försämras av andra orsaker. En låg nivå på skogsvården och försummad skogsvård påverkar avkastningen skogsägarna får på sina skogar. På lång sikt kan virke av dålig kvalitet även bli ett problem för skogsindustrin.

Enligt LokalTapiolas statistik går skogsägarna varje år miste om tiotals miljoner euro i finländska skogar och en av de största orsakerna till det är försummad skogsvård. I hela landet förlorar skogsägarna varje år avkastning på cirka 20 miljoner euro* enbart på grund av att skogen är i underproduktion. När man räknar med skogar vars kvalitet är försvarlig eller nöjaktig uppgår skogsägarnas förlust på avkastning till minst hundra miljoner euro varje år.

– Finska skogsägare borde reagera på att endast 30 procent av plantbestånden och unga gallringsskogar är av bra kvalitet och välvårdade. Då efterfrågan på virke samtidigt ökar inom industrin så är det inte alls säkert att vår skogsindustri får tillräckligt med inhemskt virke i framtiden. Det är alarmerande, säger Marika Makkonen som är chefspecialist inom skogsbruk vid LokalTapiola.

En vanvårdad skog belönar inte sin ägare ekonomiskt

Allt som allt finns det i Finland lite över sex miljoner hektar plantbestånd och unga gallringsskogar vars kvalitet är sämre än genomsnittet. Med dålig kvalitet på skogen avses trädbestånd som skulle kunna ge betydligt högre avkastning än vad det ger för närvarande.

Det finns regionala skillnader i på vilka platser det finns mest skog av dålig kvalitet. Lappland och Norra Österbotten är i toppen av listan vad gäller mängden och mätt i euro är den årliga avkastningsförlusten i dessa landskap störst. I till exempel Lappland är den årliga förlusten av avkastning över 12 miljoner euro, i Norra Österbotten under det. Minst är avkastningsförlusten i skogarna i Mellersta Österbotten i vilka den försämrade kvaliteten orsakar skogsägarna förluster på under två miljoner euro.

Uppgifterna om hur väl skogarna vårdas grundar sig på den senaste riksskogstaxeringen (RST13) som gjorts av Naturresursinstitutet (Luke) och LokalTapiolas beräkningar på årliga avkastningsförluster grundar sig på denna taxering.

– I en skog av dålig kvalitet är det fråga om att skogsbeståndets avkastning är lägre än vad det skulle gå att uppnå på ståndorten i fråga. Orsakerna till detta är många men en av dem är att skogen inte vårdats eller att vården fördröjts. Särskilt att försumma vården är dålig förvaltning av egendomen.

Försummad skogsvård är en belastning för skogsägarna

Enligt Skogscentralens bedömning spelar den försummade vården en stor roll i avkastningen på skogen och i en vanvårdad skog är avkastningen cirka 30 procent lägre än i en välvårdad skog.

– I en vanvårdad skog blir trädbeståndet inte tillräckligt grovt och mängden timmerträd är betydligt mindre än i en välvårdad skog. Om till exempel vården av plantbeståden försummas växer trädbeståndet långsammare och plantorna kan till och med dö. När trädbeståndet gallras blir trädbeståndet grövre och håller högre kvalitet.

– Lyckligtvis kan varje skogsägare själv påverka skogsvården. En bra och tidsenlig skogsvård är även det lättaste sättet att spara på arbetskostnaderna för skogsvården. Till exempel kan redan ett års fördröjning av plantbeståndsskötseln öka kostnaderna för plantbeståndsskötseln med nästan tio procent. Kostnadsökningen beror bland annat på att gallringen av plantbestånden sker långsammare ju lummigare och svårframkomlig skogen är. Skogsvård lönar sig alltid oberoende av vilka de personliga målen med skogsägandet är och olika mål är inte i strid med vårdåtgärderna, säger Makkonen.

Om man inte vill engagera sig i skogsvård men ändå äga skog kan det vara bra att fundera på olika sätt och möjligheter att äga skog. Alternativen är många. Ett sätt är till exempel att ansluta sin skogsfastighet till en samfälld skog som vårdas av en expert eller att gå med i en skogssammanslutning.

– Den sämsta skogsvården är att inte göra något och inte heller fundera på olika skogsägarformer som kunde lämpa sig för den egna skogen.

* bedömningarna grundar sig på uppgifterna i Lukes RST 13 om mängden plantbestånd och unga skogar i Finland och deras skogsvårdskvalitet. I beräkningen av värden per hektar har använts Skogscentralens statistik för år 2021 (Hannun hintaseuranta). Procentuella förluster av avkastning grundar sig på Lukes antagande att en vårdad skog avkastar cirka 33 % mer än en vanvårdad skog. Ur detta har härletts förlust av årsavkastning enligt en omloppstid på 50 år: i underproduktion (1 %/år), försvarlig (0,5 %/år) och nöjaktig (0,3 %/år). Den förväntade avkastningen på välvårdade skogar är 4 %/år.

LokalTapiola Samfälld skog - Ansvarsfull skötsel av din skog utan skogsägarens bekymmer

LokalTapiola Samfälld skog är ett alternativ för skogsägare som inte har tid, kunskap eller intresse att själv sköta sin skog på ett lönsamt sätt.

Läs mer