Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Hundratals bränder får sin början från eldstäder varje år – såhär kan du minska brandriskerna i hemmet

2.12.2020 - Säkerhet

Under den kalla årstiden sprakar det hemtrevligt i eldstäder, spisar och kakelugnar och även olje-, pellets- och flispannorna värms upp. Men utöver värmen ansluts även många brandrisker till eldstäder och skorstenar. Enligt räddningsväsendets statistik orsakar dessa årligen hundratals bränder, av vilka många skulle kunna förhindras genom regelbunden sotning. Vi sammanställde tips för en trygg användning av eldstad.

Räddningsverken mottar varje år cirka tretusen larm om bränder som antänts i bostads- och fritidsbyggnader. De vanligaste antändningsorsakerna 2018–2019 relaterade till matlagning samt till maskiner och elektrisk utrustning. Det uppstår också totalt cirka 500 bränder och farosituationer i anslutning till eldstäder och skorstenar. Detta framgår av de larmuppdrag som registrerades i Pronto-olyckssystemet.

- Vi varnar ofta för farorna med levande ljus under den mörka årstiden, men i verkligheten orsakar eldstäderna mycket oftare bränder i de finländska hemmen. Nu när vädret blir kallare värms eldstäder, spisar och pannor allt mer och det är viktigt att komma ihåg brandriskerna och även risken för kolmonoxidförgiftning, säger brandingenjör och utvecklingschef Antti Määttänen från LokalTapiola.

Den mest betydande brandrisken som är förknippad med eldstäder och skorstenar är sotbränder. Till räddningsväsendet rapporterades förra året mer än 200 sotbränder i bostads- och fritidsbyggnader. Andra vanliga antändningsorsaker i samband med eldstäder är otillräckligt säkerhetsavstånd från brännbart material, glödande vedträ, gnistor och aska samt skador på eldstäder och skorstenar. Årligen inträffar dessutom cirka två hundra bastubränder och en del av dessa ansluter sig till värmningen av bastuugnen.

- Tiotals, om inte hundratals bränder kunde undvikas genom regelbunden och rättidig sotning. Sotaren tar bort sot och skräp som samlats i eldstäder och skorstenar, vilket förebygger sotbränder och samtidigt inspekterar sotaren eldstadens skick, varvid man i tid kan upptäcka fel som kan orsaka brandrisk. I finländska förhållanden utsätts eldstäder och skorstenar för hård belastning och de varar inte för evigt. Korrekt sotade och fungerande skorstenar antänder inte sotbränder, säger Määttänen.

Man ska nu komma ihåg att beställa sotningen själv

Förra året ändrades lagstiftningen om sotningen vilket innebär att fastighetsägaren själv måste beställa och välja sotare till hemmet och fritidsstugan. Tidigare ordnades sotningstjänsterna genom att räddningsverken ansvarade för dem på sina områden, men detta så kallade distriktssotningssystem slopades och branschen blev fri för konkurrens.

Enligt räddningslagen måste eldstäder i en stadigvarande bostad sotas minst en gång om året och i ett fritidshus minst vart tredje år. Sotningsintervallen ska dock motsvara sotningsbehovet och detta påverkas av både användningsmängden och bränslet som används. En eldstad som inte används behöver inte sotas.

- Om man nu under coronaepidemin tillbringar mer tid än vanligt på stugan – till exempel jobbar därifrån på distans året runt – lönar det sig att verkligen fundera på om man borde låta sota oftare. Även i uthyrningsstugor ska sotningen göras årligen om eldstaden används regelbundet.

Enligt inrikesministeriets beräkning finns det totalt cirka 1,3 miljoner fastigheter med totalt cirka 3,5 miljoner eldstäder i Finland som ska sotas. Sotning får endast utföras av en person som har behörighet dvs. av en person som har avlagt yrkesexamen för sotare.

Inverkan av sotningsreformen kommer att följas av den uppföljningsgrupp som inrikesministeriet tillsatt och dess arbete kommer att fortsätta till slutet av detta år. Räddningsverken övervakar fortfarande att sotningsskyldigheten förverkligas. Sotaren är till exempel skyldig att rapportera alla allvarliga brister som upptäckts utöver till fastighetsägaren även till räddningsmyndigheten.

Tips för trygg eldning

Sotningens enda syfte är inte bara att förebygga bränder, utan sotningen främjar också effektiv användning av värmeenergi och kan förebygga nackdelarna med förbränning. En skorsten med bra drag för tryggt ut rök och rökgaser.

- När man till exempel värmer en eldstad eller en spis med ved ska veden alltid vara torr. Eldstaden ska tändas på toppen av brännveden och man ska påbörja värmningen med måtta. Om eldstaden genast fylls helt full eller om man bränner våt ved eller skräp kommer förbränningen att vara ofullständig och då uppkommer mera mikropartiklar och sot.

Med tanke på brandsäkerheten är det viktigt att ta hand om askan som uppkommer i samband med förbränningen. I värsta fall kan den ännu pyra ett par dagar efter att man har eldat. Därför ska man flytta askan till exempel till en metallbehållare med lock. Gnistor och glödande vedträ som flyger ur eldstaden kan man skydda sig mot med golvskydd och genom att ha brandfarligt material tillräckligt långt från eldstaden.

Såhär kan du minska brandrisken för en eldstad

  • Beställ en sotare som rengör och inspekterar eldstaden och skorstenen regelbundet och alltid vid behov. Sotningstjänsterna kan överbelastas i början av uppvärmningsperioden, så det kan vara bra att sköta det redan på våren. Du kan söka lokala sotningsföretag till exempel på Nuohousalan Keskusliittos webbplats eller i lokala annonser.
  • Sotningsintyg är ett papper som uppgjorts av sotaren, där utöver vidtagna åtgärder även framgår eventuella fel och brister i eldstaden. Reparera dem snarast möjligt. Spara intyget till nästa sotning och för myndighetskontroll.
  • Om eldstaden inte har använts på mer än tre år, ska den inspekteras och sotas före den igen tas i bruk.
  • Se till att luften cirkulerar under tiden du eldar. Öppna spjällen i tid och stäng dem först när glöden har brunnit ut helt. Detta hindrar att os och små partiklar tar sig ut i rummet. Os dvs. kolmonoxid i stora mängder är en livsfarlig gas för människor som vi inte kan upptäcka med sinnen.
  • Fungerande brandvarnare och kolmonoxidvarnare larmar när fara hotar. Det lönar sig att placera en kolmonoxidvarnare i alla rum där det finns en eldstad. I denna artikel kan du läsa mera om brandvarnarnas funktion och underhåll.
  • Lämna aldrig levande eld utan uppsikt. Om du upptäcker en begynnande brand, kan du försöka släcka den t.ex. med en brandfilt eller en handbrandsläckare. Du kan beställa brandskyddsredskap för hemmet från LokalTapiolas Turvakauppa.

Källor: Inrikesministeriet, Nuohousalan Keskusliitto, Räddningsväsendet