Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Många skulle sätta fast sin kompis för rattfylla – ”Även trötthet är en stor risk i trafiken”

25.11.2020 - Säkerhet

Enligt en enkät skulle var fjärde finländare anmäla till polisen om en berusad närstående eller en berusad bekant tänker sätta sig bakom ratten. Många skulle även försöka hindra en mycket trött närstående att köra men inte riktigt lika enträget. Enligt polisen kan en trött förare vara lika farlig i trafiken som en berusad förare. Det är viktigt att alltid fundera på om man är i körskick före man sätter sig bakom ratten.

Skulle du ingripa om en närstående eller en bekant tänker köra alkoholpåverkad eller drogad? Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning svarar var fjärde respondent, det vill säga 26 procent, jakande och att de även skulle anmäla det till polisen. Majoriteten av respondenterna, 90 procent, säger att de skulle försöka hindra personen att köra. Benägenheten att göra en polisanmälan verkar vara lite större i städer än på landsbygden men oberoende är det få som inte skulle ingripa eller som inte hade ett svar på frågan (3 %). Respondenterna representerar befolkningen på fastlandet i Finland i åldrarna 15–74 år.

- Man ska alltid försöka hindra en berusad person att köra eftersom personen inte bara är en fara för sig själv utan även för andra. Coronaviruset gör att vi lever i en exceptionell tid och då kan det hända att människorna träffas mer hemma hos varandra än ute på stan och i restauranger varvid det är viktigt att fästa uppmärksamheten vid färdmedlet. Firar man lillajul på en restaurang tar man ofta en taxi hem men om lillajulsfesten firas på något ställe i byn kan frestelsen att ta bilen hem vara stor. Kort sagt, om man ska köra så dricker man inte alkohol, säger Tapani Alaviiri som är direktör med ansvar för trafiksäkerheten vid LokalTapiola.

I år har antalet rattfyllerier ökat något i jämförelse med förra året. Enligt Statistikcentralen registrerade myndigheterna i januari-september sammanlagt 15 700 rattfyllerier vilket är en ökning på cirka en tiondel från ifjol. Beaktansvärt för i år är att antalet rattfyllerier som beror på narkotika ökat: i början av året var antalet förare som blev fast för narkotika nästan lika många som de som blev fast för alkohol.

Läs mer: Berusningsmedel upplevs vara den största risken i trafiken – redan varannan rattfyllerist åkte fast för annat än alkohol i början av året

Även trötthet försämrar körförmågan

Utöver berusningsmedel kan många andra saker påverka förarens körskick. Körskicket kan tillfälligt försämras av en sjukdom, en stark känsla eller av trötthet.

I enkäten Vardagsgranskning ställdes även frågan om respondenterna skulle ingripa om en mycket trött person tänker köra. Majoriteten, det vill säga 80 procent, svarade att de skulle försöka hindra en mycket trött närstående eller mycket trött bekant att sätta sig bakom ratten. Andelen är dock inte riktigt lika stor som vid berusning (90 %). Av respondenterna ansåg 9 procent att de sannolikt inte skulle ingripa om en trött närstående tänker köra och 11 procent hade inget svar. En anmälan till polisen fanns inte som ett svarsalternativ i denna fråga.

- Att köra trött är lika farligt som att köra berusad. Om polisen till exempel upptäcker en förare som har svårigheter att hålla bilen i egen fil och konstaterar att det beror på trötthet, kan följden vara böter. En trött förare uppmanas alltid att sova före hen fortsätter färden. Ibland kan en kort tupplur på cirka en halv timme göra föraren tillräckligt pigg för att åter köra, säger polisinspektör Heikki Ihalainen vid Polisstyrelsen.

- Trötta förare utsätter i allmänhet inte avsiktligt andra för fara men de är nödvändigtvis inte alltid medvetna om att de utgör en fara i trafiken, säger Ihalainen.

Enligt olycksfallsutredningar bidrog trötthet på ett eller annat sätt till cirka var femte fordonsolycka med dödlig utgång under åren 2014–2018. I LokalTapiolas undersökning berättade många finländare att de kört farligt trötta eller att de nästan somnat bakom ratten.

Läs mer: Var fjärde förare har varit nära att somna bakom ratten – ”Trötthet ligger bakom många kollisioner med dödlig utgång”

En kombination ökar riskerna

- Resultaten av enkäten vittnar kanske om att vi inte ser trötthet som en lika stor risk i trafiken som vi borde. Det här kan igen bero på att man varnat för farorna med rattfylleri i tiotals år och det inte anses vara socialt klandervärt att köra trött. Samtidigt är det lättare för alla att uppfatta gränserna för berusningsmedel: lagen innehåller tydliga promillegränser för alkohol och vad gäller narkotika i trafiken så råder nolltolerans, säger Alaviiri.

Enligt Trafikskyddet har man i undersökningar upptäckt att trötthet kan försämra körförmågan precis som alkohol. Effekterna av att vara vaken över ett dygn kan jämföras med en fylla på en promille. En kombination kan vara särskilt farlig: körförmågan hos en person som druckit bara lite alkohol och är mycket trött kan vara sämre än hos en person som har en halv promille alkohol i blodet.

- Den egna körförmågan är alltid en summa av många olika faktorer. Är man trött ska man inte alls dricka alkohol före man kör. Den här tiden på året kan även mörker och halka göra körandet svårare. Därför lönar det sig alltid att fundera på riskernas sammanlagda inverkan, säger Alaviiri.

LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning besvarades av 1 070 finländare under perioden 25.9–1.10.2020. Respondenterna representerar Finlands befolkning i åldrarna 15–74 år, med undantag av Åland. Enkäten genomfördes av Kantar TNS och dess felmarginal är 3,1 procentenheter.

Berusningsmedel och trötthet i lagen och bakom ratten

  • Enligt vägtrafiklagen får fordon inte föras av den som på grund av sjukdom, men, skada, trötthet eller berusning eller av någon annan motsvarande orsak saknar behövliga förutsättningar för detta. Det här betyder att polisen kan ingripa om en trött förare framför fordonet så att det till exempel orsakar fara i trafiken.
  • Användningen av berusningsmedel kan övervakas med till exempel alkometer, snabbdrogtest och blodprov. För trötthet finns förstås inga liknande mätare.
  • Enligt strafflagen kan en person vars alkoholhalt i blodet under eller efter färden är minst 0,5 promille (0,22 mg/l i utandningsluften) eller som har en verksam beståndsdel narkotika i blodet dömas för rattfylleri. Även nedsatt körförmåga till följd av rusmedel kan överskrida gränsen för rattfylleri.
  • För grovt rattfylleri kan dömas en person vars alkoholhalt i blodet under eller efter färden är minst 1,2 promille (0,53 mg/l i utandningsluften) och vars körförmåga är kännbart nedsatt till följd av användning av rusmedel och som äventyrar någon annans säkerhet.
  • Lagen har inte begräsningar för narkotika lik promillegränserna för alkohol utan för narkotika gäller nolltolerans. Vissa mediciner innehåller också ämnen som klassas som narkotika men deras användning leder inte till rattfylleri om föraren har ett recept på dem och de inte försämrar körförmågan.

Källa: Vägtrafiklagen, Strafflagen, Trafikskyddet, Polisen