I Finland inträffar årligen över 600 bränder som startar från eldstäder och regelbunden sotning är en av de viktigaste brandsäkerhetsfaktorerna för hushållen. Enligt räddningslagen ska eldstäder och rökkanaler i byggnader som används för stadigvarande boende sotas med minst ett års mellanrum, och i byggnader som används som fritidsbostad med minst tre års mellanrum.

När hösten kommer och vädret blir kallare ökar uppvärmningsbehovet. Efter sommaruppehållet ska uppvärmningen påbörjas sakta, med torr ved och med beaktande av brandsäkerheten eftersom en alltför snabb uppvärmning av en skorsten, som varit oanvänd länge, skadar rökkanalens konstruktioner och kan i värsta fall orsaka en okontrollerad sotbrand.

- Enligt vår statistik orsakar eldstäder årligen över 600 bränder. De vanligaste brandorsakerna är att brännbart material finns för nära eldstaden, att det finns sprickor i den öppna spisen och att golvet inte har skyddats. Många av de årliga bränderna kunde undvikas genom regelbunden sotning säger LokalTapiolas utvecklingschef, brandingenjör Antti Määttänen.

Sotarens arbete är en dans på lina

Sotaren rengör rökkanalerna och avlägsnar askan som samlats. Samtidigt kontrolleras eldstädernas och rökkanalernas skick och funktion. I sotarens arbete ingår en del riskfaktorer av vilka många är på fastighetsägarens ansvar.

- Våren och hösten är de mest brådskande perioderna för sotarna. Om vårarna färdigställer man stugorna för sommarbruk och om höstarna hemmen för uppvärmningen under vintern. Riskfaktorerna är ändå samma under båda perioderna. Fastighetsägaren ska se till att det i fastigheten finns fasta stegar till taket och vid behov en takbrygga till skorstenen. Det räcker inte med en enkelstege. Stegen som går till taket är absolut den största riskfaktorn och i samband med sotning inträffar årligen onödiga fallolyckor, säger Cervis sotare Janne Ilvonen.

Du kan påverka mikropartikelutsläpp från brasan

Vedeldning är den vanligaste källan för mikropartiklar. Mikropartiklarna är de mest skadliga partiklarna eftersom giftiga tungmetaller eller kolväte kan bindas i dem och orsaka hälsoproblem i lungorna. Mikropartikelmängden kan påverkas genom att elda rätt och att bara använda torr och obehandlad brännved.

- Uppvärmningen kan påbörjas när man säkerställt sig om att eldstäderna är säkra att använda och sotade. En eldstad ska alltid tändas på toppen av brännveden genom att till exempel använda björknäver och spinkved. Ren och torr brännved orsakar mindre småpartikelutsläpp och sot i rökkanaler. Om eldstaden överfylls med ved och man tänder med papper och annat skräp under brännveden, brinner det ofullständigt och det ryker in. Genom att ändamålsenligt återvinna papper, papp och annat skräp kan man minska de skadliga klimat- och hälsopåverkningarna samt förlänga eldstadens bruksålder, säger Antti Määttänen.

Tips inför uppvärmningsperioden

1. Sköt om sotningen
2. Låt luften cirkulera. Öppna spjällen i tid och hjälp luften att cirkulera.
3. Förvärm eldstaden och rökkanalerna.
4. Undvik undertryck i lägenheten, vilket minskar draget. Stäng av ventilationen eller använd funktionen för braständning och stäng av spisfläkten och centraldammsugaren. Öppna fönster vid behov.
5. Ta in brännved i tid.
6. Säkerställ dig om att brand- och osvarnarna fungerar.