Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Berusningsmedel upplevs vara den största risken i trafiken – redan varannan rattfyllerist åkte fast för annat än alkohol i början av året

2.9.2020 - Säkerhet

Finländarna upplever droger vara en nästan lika stor riskfaktor i trafiken som alkohol. Oron återspeglar den allmänna utvecklingen eftersom droger redan ansluter sig till cirka hälften av rattfyllerifallen. Enligt polisen förklaras situationen delvis av den exceptionella coronatiden men främst beror det på utvecklingen under åren.

Finländarna anser körning under påverkan av alkohol eller droger vara den främsta riskfaktorn i trafiken. 66 procent av finländarna är oroade över förare som druckit alkohol och 62 procent över förare som använt droger. Det här framgår av enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola beställt.

De näst största riskfaktorerna efter berusningsmedel anses vara mobilanvändning under körning (56 %), förarens dåliga attityd (50 %) och alltför höga situationshastigheter (48 %).

- Alkoholanvändningen har minskat något men användningen av droger har samtidigt ökat. Antalet trafikfyllerier återspeglar den allmänna samhälleliga utvecklingen. Människornas oro över berusade förare kan förklaras med att den som möter en berusad förare ofta är maktlös: vi kan med vårt eget beteende påverka många trafikrisker men om en rattfyllerist kommer över i mötande fil finns det lite man kan göra, säger Markus Nieminen som är LokalTapiolas chefspecialist inom trafiksäkerheten.

Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter fick myndigheterna kännedom om totalt 10 300 rattfyllerifall under januari-juni. Av dessa fall misstänktes föraren för drograttfylleri eller alkoholrattfylleri i nästan lika många fall. Under vissa månader var ”annat berusningsmedel” till och med en vanligare orsak till att man åkte fast än vad alkohol var. En liten del av förarna misstänktes dessutom för blandbruk av alkohol och droger.

Vid sidan av användning av alkohol och droger kan förarens körförmåga också vara nedsatt till följd av missbruk av mediciner såsom sömn- eller lugnande mediciner.

Ökad polisövervakning under exceptionella tider

Det finns många faktorer som förklarar den ökade andelen drograttfyllerier. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har det ända sedan 1990-talet blivit allt vanligare att prova och använda droger i Finland. Enligt den nyligen genomförda avloppsvattenundersökningen vände trenden inte heller under den exceptionella coronavåren eftersom man under början av året till exempel i huvudstadsregionen använde rekordmycket amfetamin. Amfetamin är den vanligaste drogen som upptäcks i rattfyllerifallen.

Enligt polisen kan den förbättrade övervakningen också förklara det ökade antalet drograttfyllerier i år.

- Polisen har under coronatiden kunnat övervaka trafiken mera, när man på grund av pandemin annullerade alla interna utbildningar och personalen har haft färre förkylningar än vanligt eftersom försiktighetsåtgärderna ökade till följd av coronaviruset. Pandemisituationen har också minskat trafikmängderna så det har varit lättare att upptäcka förare som betett sig avvikande i trafiken, säger polisinspektör Heikki Ihalainen från Polisstyrelsen.

Polisen har också årligen ökat användningen av sk. snabbtester vid trafikövervakningen. I Finland har man nolltolerans mot droger i trafiken dvs. man kan åka fast för drogfylleri även för små mängder. Utöver salivtestet tas även blodprov på en förare som misstänks för berusningsmedel och dess resultat avgör om föraren gjort sig skyldig till ett rattfylleribrott.

Berusningsmedel kräver många offer

Även om antalet drograttfyllerier har ökat, anser polisinspektör Ihalainen fortsättningsvis att alkohol utgör en större risk i trafiken.

- I det avseendet kan alkohol fortsättningsvis anses vara ett allvarligare problem att enligt statistiken är alkohol oftare inblandad i olyckor där människor dör eller skadas. Alkohol påverkar också föraren en längre tid än många droger så alkoholen kan ännu följande dag försvaga körförmågan, säger Ihalainen.

Vad gäller berusningsmedel är den finländska trafiksäkerheten i något slags brytningsskede. Ihalainen vill påminna oss om att även om antalet drograttfyllerier har ökat under en längre tid, har antalet alkoholrattfyllerier sjunkit med nästan hälften sedan början av årtusendet.

- Denna höst kan man se att riskerna ansluter sig till den fortsatta exceptionella tiden. Om människorna fortsättningsvis undviker att använda kollektivtrafik och i stället för att träffas på restauranger till exempel träffas hemma hos varandra, kan frestelsen vara större att använda den egna bilen i berusat tillstånd. Man ska ändå aldrig köra bil om körförmågan är nedsatt.

LokalTapiolas undersökning Vardagsgranskning besvarades sammanlagt av 5 243 finländare i mars 2020. Deltagarna representerar den finländska befolkningen i åldrarna 15–74 år. Enkäten genomfördes av Kantar TNS och dess felmarginal är cirka 1,4 procentenheter.

Man kan åka fast för rattfylleri för många olika berusningsmedel

  • Enligt strafflagen kan en person, vars alkoholhalt i blodet under eller efter färden är minst 0,5 promille (0,22 mg/l i utandningsluften) eller som har en verksam beståndsdel narkotika i blodet, dömas för rattfylleri. Även nedsatt körförmåga till följd av berusningsmedel kan överskrida gränsen för rattfylleri.
  • För grovt rattfylleri kan dömas en person vars alkoholhalt i blodet under eller efter färden är minst 1,2 promille (0,53 mg/l i utandningsluften) eller vars körförmåga är kännbart nedsatt till följd av användning av berusningsmedel och kan äventyra någon annans säkerhet.
  • För droger har man inte i lagen ställt några gränser lik promillegränserna för alkoholen, utan för deras del gäller nolltolerans. Vissa mediciner innehåller också ämnen som klassas som droger men deras användning leder inte till rattfylleri om föraren har ett recept på dem och de inte försvagar körförmågan.
  • De flesta misstänkta rattfyllerifallen, av förare som kör under påverkan av berusningsmedel, registreras som sk. grundform av rattfylleri dvs. deras dom är lindrigare än vid grovt rattfylleri. I början av året berodde 75 procent av de vanliga rattfyllerifallen på användning av berusningsmedel.

Källa: Strafflagen, Trafikskyddet, Statistikcentralen