Hur orka med osäkerheten och stressen under coronatiden? Den förra medlemmen i Björngruppen ger råd för sinneskontroll

15.5.2020 - Hälsa

Coronavirusepidemin har drivit hela samhället till ett undantagstillstånd där oro, rädsla eller åtminstone osäkerhet är närvarande i vardagen för många människor. Harri Gustafsberg som har övergått från polisens Björngrupp till forskningsvärlden ger tips för stresshantering. Han har genom sitt arbete djupdykt i människans sinneslandskap.

Man borde inte träffa sina närmaste. Arbetet ska utföras vid sidan av barnskötseln. Man kan förlora sitt jobb. Det blir avbrott i distansförbindelsen under mötet. Semesterplanerna ändrades helt - om man nu ens har någon semester. Coronaepidemin har inneburit oväntade förändringar och oro i vardagen för många. Och med detta nya virus vet vi inte ens hur länge undantagstiden kommer att fortsätta. Hur orkar man med det utdragna stresstillståndet och lyckas ta hand om sin välmåga och hälsa?

Forskare, tränare Harri Gustafsberg uppmuntrar oss till att tackla en stressituation åt gången. Om man klarar av detta, hopar sig inte stressen och bördan blir inte alltför tung.

- Ingen av oss vet vad som kommer att hända i världen och vartåt coronasituationen vänder sig. Därför är det onödigt att stressa över den, eftersom vi inte ensam kan lösa problemet. Själv kan man satsa på hur den egna kroppen och det egna sinnet fungerar och vad man just nu ska koncentrera sig på.

Gustafsberg vet hur det är att verka under press eftersom han under tjugo års tid jobbade inom polisens beredskapsstyrka Björngruppen. Beredskapsstyrkan kallas på plats i de mest utmanande situationerna. Där blev han intresserad av människans sinne och hur det presterar i svåra situationer. Han började forska och träna i mental prestationsförmåga.

Gustafsbergs egna metoder för att klara coronatiden är dagliga andningsövningar och daglig motion – samt nyheter bara en gång om dagen.

- Även vid distansarbete är det viktigt att hålla pauser och att besluta när man slutar. Då loggar man ut från datorn och svarar inte längre i telefon. Det är det enda sättet att ha kontroll över belastningen av dataarbetet för närvarande.

Sinnet styr oss – men vi kan även styra sinnet

Människan har en tendens att reagera på impulser på ett visst, inlärt sätt. Vi kan snäsa, känna ångest eller till och med frysa till. Gustafsberg tröstar oss dock med att det inte behöver vara så. Vi kan lära oss att styra hur vårt sinne och vår kropp fungerar i obekväma, överraskande situationer.

Det är inte lätt att kontrollera det egna sinnet. Det finns också mycket som inte ens vetenskapen vet om människosinnet. Men det är klart att kroppen och sinnet påverkar varandra och vårt sinne fungerar på både medveten och omedveten nivå.

Enligt Gustafsberg är det just denna tudelning av sinnet som erbjuder möjligheter till att lära sig och att utveckla sina reaktioner.

- Den medvetna delen innebär att vi precis som en dirigent i en symfoniorkester kan styra vårt tänkande: minnas det förflutna och planera det kommande. Vårt sinne har å andra sidan också en omedveten del som automatiskt reagerar på olika impulser och situationer. I slutändan är det denna omedvetna del som styr vår vardagliga verksamhet, den är mycket effektivare än den medvetna delen. För att vi medvetet ska kunna programmera vårt sinne, måste vi förstå hur detta system fungerar.

Vid en impuls kan människan ha lärt sig från tidigare och reagerar därmed på ett nytt sätt. Om vi tillräckligt snabbt tar tag i situationen, kan vi påverka kroppens verksamhet, tänkande, känslor.

- Vi har förmåga och resurser att motstå en negativ förändring. Men ibland måste man godkänna en förändring och då har vi också förmåga att anpassa oss och förmåga till flexibilitet. Denna coronatid är ett bra exempel på detta: vi har till exempel ändrat våra arbetssätt.

- Därtill har vi en förmåga att lära oss i rörelse. När ändringen har skett, kan vi hela tiden lära oss nya sätt och bättre metoder för att klara oss.

Du behöver inte vara en Björn för att klara dig – bespara dig från stressen

I svåra situationer dyker alltid upp människor som även under press kan fungera iskallt, genast är ájour och till och med lyckas sprida positivitet runt sig. Det verkar som om de skulle ha fått dessa särdrag med modersmjölken.

Men Harri Gustafsberg påminner oss om att vem som helst kan börja utveckla sin funktionsförmåga. Även han började, som polis i Björngruppen, sätta sig in i hur människosinnet fungerar för att han skulle kunna vara en bättre ledare och tränare. Han ville förbereda sig på olika situationer.

Det minsta som var och en av oss kan göra för sig själv är att undvika onödig stress.

- Människan har en förmåga att stressa ihjäl sig även om ingen verklig fara föreligger. Om man till exempel i ett tjatar om att man har bråttom, då programmerar man sig omedvetet till att tro att så är fallet. När tanken är tillräckligt kraftig kan den ändras till känslor och få till stånd en stressreaktion, säger Gustafsberg.

Expertens tips för upprätthållande av funktionsförmåga i undantagstider

Harri Gustafsberg berättar om fem sätt att stöda sin mentala ork under coronaepidemin.

  • Överväg information – var på alerten! Försök aktivt bli medveten om vilka ärenden som påverkar dig och hur det egentligen är med dem. Försök att skilja på sanning och egna föreställningar. ”Om man vill förstå saker, lönar det sig att gå till informationskällan, och inte fästa sig vid den första tanken som vår hjärna lätt erbjuder oss.”
  • Lugna dig medvetet – andas! Redan en kort andningsövning hjälper dig att utestänga övriga världen. Blunda, andas djupt och koncentrera dig en stund bara på detta. Andningsövningar lugnar hela autonomiska nervsystemet och kan få hjärnan att frigöra lyckohormon.
  • Skapa en kraftgivande mental modell – var hoppfull. ”När kroppen är i ett lämpligt återhämtningstillstånd, kan människan medvetet programmera sig själv och lära sig goda tankemönster. När de mentala modellerna finns färdigt, kan de fungera automatiskt under de svaga stunderna.”
  • Tänk efter vad du fäster uppmärksamhet på. Från medier får man för tillfället enormt mycket negativa impulser så det lönar sig inte att sluka nyheter. En gång om dagen räcker. Fundera däremot ut vilka viktiga, för dig väsentliga saker du kan koncentrera dig på.
  • Skapa kraftgivande kamratstöd! ”Förvänta dig inte att omgivningen aktivt ska stöda dig i denna utmanande situation, utan var den som stöder omgivningen. Att ge, ger tillbaka på lång sikt: vi omger oss med människor som vi kan lita på i svåra situationer.”