Stress gör att man hamnar i en ond cirkel av dåliga matvanor och även hjärnan lider

21.2.2019 - Terveys

Man pratar mer än någonsin om hjärnan och dess välbefinnande. Och på grund av en bra orsak, konstaterar en specialist inom näringsvetenskap. Inom den vetenskapliga forskningen har det under de senaste åren skett mycket när det gäller att förstå sambandet mellan hjärnans välbefinnande och kosten. Och nu börjar forskningsresultaten synas även på våra tallrikar.

Även om man nu pratar om mat och ätande, påminner Fazers näringsspecialist och doktor inom näringsvetenskaper Marika Laaksonen att människans välbefinnande består av en helhet. Motion, vila, sömn, sociala relationer och näring är alla byggklossar för ett bra liv. Deras påverkan på hjärnans välbefinnande, aktivitet och ork har man under några års tid forskat i Fazers Brainhow® -forskningsprogrammet.

- Allt fler har ett mycket belastande arbetsliv men minst lika viktigt är det att notera hur belastande fritiden har blivit. Många är mycket ambitiösa när det gäller hobbyer. Å andra sidan är även ribban hög för många när det gäller föräldraskap. När man dessutom sköter sociala relationer under hela dagen och kvällen i sociala medier, blir även nattsömnen kort och det blir just ingen tid över för återhämtning under dygnet, konstaterar Laaksonen som jobbar på Fazers forsknings- och innovationsenhet Fazer Lab.

Känslan av otillräcklighet i förhållande till förväntningarna och kraven orsakar enligt Laaksonen stress som för sin del direkt påverkar vårt ätande.

- Många känner att de stressäter. Aptiten ökar när vi är stressade och vi väljer lättare mat som innehåller mycket fett och socker. Också matrytmen försämras lättare. Man ersätter huvudmålen med rikliga mellanmål när man inte hinner och orkar koncentrera sig på kvaliteten. Det är typiskt att man gör mindre hälsosamma val såsom till exempel att man äter mindre grönsaker, berättar Laaksonen.

Att ersätta huvudmålen med mellanmål ger en uppfattning om att man äter mindre trots att det totala energiintaget till och med kan vara högre. Till följd av stressen kan man hamna i ett ekorrhjul där även näringen, motionen och sömnen lider. Alla dessa påverkar varandra. Enligt undersökningar har långvarig stress en negativ påverkan på ämnesomsättningen och leder till hjärt- och kärlsjukdomar.

Ändringar i livsstilen kräver mer planering än självdisciplin

Enligt Laaksonen talar man ofta om livsstilsförändringar som hjältemodiga bevis på självdisciplin. Detta är enligt henne också en orsak till varför förändringar i sätten att äta eller att börja motionera ofta stupar genast i början.

- I stället för självdisciplin borde man satsa mera på planenlighet. Att planera måltiderna är ett bra sätt att ta hand om det egna ätandet. Det lönar sig att i kalendern reservera tid för lunchpauser och vid behov ha med sig matsäck, berättar Laaksonen.

- Under de senaste tiderna har man för ätandets del talat om medvetet ätande. Att äta i lugn och ro och att koncentrera sig på ätandet hjälper en att göra förnuftiga val och att identifiera känslorna som hör ihop med hungern och mättnaden. Mat kan ofta vara ett begär som inte hör ihop med hungern utan beror på stressen. När man stannar till, blir måltiden också en återhämtande vilopaus, fortsätter Laaksonen.

Utöver en regelbunden måltidsrytm är det också skäl att se till att måltiden komponeras enligt tallriksmodellen och fästa uppmärksamhet på grönsaker, fettkvalitet, goda kolhydrater och proteiner. En lunch i rimlig storlek som komponerats enligt tallriksmodellen hjälper dig att undvika eftermiddagströttheten. Det är skäl att också komma ihåg samma principer när man väljer mellanmål: fullkorn, produkter från växtriket, goda fetter och rimligt med protein.

- Många vet nog hur man borde äta men det är en större utmaning att anpassa informationen till den egna livsrytmen. Du kan påverka dina egna matvanor bara om du först har identifierat dem, konstaterar Laaksonen.

Hjärnans välbefinnande betonas

I en värld med jäktig vardag och fortlöpande impulser är välbefinnandet allt mera beroende av hjärnans välbefinnande. Fazer Brainhow välbefinnandetjänst styr dig att dagligen göra val som stöder hjärnans välbefinnande. Tjänsten ger information om hjärnvänlig näring med hjälp av material, uppgifter och meddelanden.

- Näringens inverkan på hjärnans välbefinnande är stor och en hälsosam kost minskar risken för många sjukdomar. Via våra samarbetspartner inom Smart livförsäkring har våra kunder tillgång till innehåll i olika delområden inom välbefinnande. Samarbetet med Fazer Brainhow ger våra kunder information om hjärnvänlig kost och stöder positiva livsstilsförändringar, kommenterar specialist Jenna Keto på LokalTapiola Livförsäkringsbolag.

- Hjärnan använder ungefär en femtedel av den totala energin men hjärnan har inte likadana energilager som till exempel musklerna har. Det lönar sig att mata hjärnan jämnt under dagen genom att äta mat som påverkar blodsockret långvarigt såsom fiberrika grönsaker och fullkornssäd. Ett rikligt kvällsmål ger hjärnan energi för att återhämta sig under natten så att hjärnan under sömnen ska orka sortera det man lärt sig under dagen och rena sig från slaggprodukter, berättar Fazers Laaksonen.

LokalTapiolas Smart livförsäkring kombinerar förebyggande välbefinnandetjänster och ekonomiskt skydd i form av livförsäkring, skydd vid arbetsoförmåga eller skydd vid allvarliga sjukdomar. När kunden tecknar en Smart livförsäkring får denne tillgång till uppföljningsverktyg, träningsprogram och stöd i anslutning till stresshantering, motion, vila och näring.

Tips för nya matvanor

1. Ställ realistiska mål. Försök inte ändra allt på en gång. Att skriva upp saker är ett bra steg mot livsstilsförändringar.
2. En matdagbok med bilder har väckt många att inse de egna matvanorna. Den konkretiserar det egna ätandet. Att förstå de egna vanorna är nyckeln till förändring.
3. Skapa dig en regelbunden måltidsrytm. Planera måltiderna och skapa genom planenlighet förutsättningar för att lyckas.
4. Ät i lugn och ro. Medvetet ätande hjälper dig att hantera portionernas storlek och göra förnuftiga val.
5. Fäst uppmärksamhet på portionsstorleken. De vanligaste utmaningarna gäller huvudmåltidernas storlek och mellanmålens kvalitet. Många äter för lite på morgonen.

Trygga det viktigaste men glöm inte en: Dig själv

Är någon beroende av din inkomst? Har du någon gång tänkt, hur dina närmaste skulle klara sig ekonomiskt, om något skulle hända dig?

Läs mer