Såhär fördelas utgifterna i de finländska familjerna - finländarna fördelas tydligt i två grupper

7.2.2019 - Talous

LähiTapiola LokalTapiola

I de finländska familjerna finns åsiktsskillnader om hur familjens vardagsutgifter borde fördelas mellan makarna. Det finns inga betydande skillnader i synsättet mellan män och kvinnor. Däremot inverkar åldern och inkomstnivån på åsikten. Enligt enkäten som LokalTapiola låtit utföra delas utgifterna i de finländska familjerna antingen lika eller enligt inkomsterna eller så har familjen en gemensam hushållskassa.

Jämn fördelning är inte det enda sättet att sköta utgifterna i de finländska familjerna. Enligt enkäten Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra sade 24 procent av dem som svarade att det bästa sättet att fördela familjens gemensamma utgifter är en jämn fördelning mellan makarna. Men lika många svarade att den av makarna som förtjänar mera borde ta ett större ansvar för utgifterna.

En femtedel hade en gemensam hushållskassa och 21 procent använde andra alternativ. 12 procent av dem som svarade kunde inte välja något alternativ.

Åsiktsskillnaderna förklaras inte enbart av kön, eftersom de svar männen och kvinnorna gav mellan de olika alternativen var nära varandra. Däremot påverkar inkomsterna och utkomsten åsikterna för dem som svarade.

Av låginkomsttagarna dvs. av dem som förtjänar under 20 000 euro per år, ville 27 procent att den med högre inkomster tar större ansvar för utgifterna. 16 procent av låginkomsttagarna ville ha en jämn fördelning. Däremot ville en tredje del av höginkomsttagarna dvs. av dem som förtjänar över 85 000 euro per år, ha en jämn fördelning och 27 procent ville att den som förtjänar mera bär ett större ansvar.

Samma syns även i svaren för dem som arbetar och dem som inte är i arbetslivet. Av dem som arbetar ville 27 procent ha en jämn fördelning medan 18 procent av dem som står utanför arbetslivet var av samma åsikt.

- En familj är som en fusion av två hushåll som bildar en ny ekonomisk helhet. Det finns några randvillkor för arrangemangen kring familjens inkomster och utgifter. Inom ett äktenskap har man underhållsskyldighet dvs. inkomsterna ska enligt lag vid behov utjämnas. Å andra sidan ger en viss ekonomisk självständighet till exempel egna pengar, som de andra inte har tillgång till, skydd mot missbruk. Men i praktiken är dessa saker inte så svartvita, man hittar säkert alla gråa nyanser i familjernas ekonomiska arrangemang, säger LokalTapiolas privathushållsekonom Hannu Nummiaro .

- Om inkomsterna är ungefär samma, är en jämn fördelning av inkomsterna en ganska självklar och rättvis lösning. Däremot, när inkomsterna skiljer sig, är det fråga om rättvisa inkomstöverföringar.

Överraskande många i åldern 45-54 år anser att den med högre inkomster har skäl att bära ett större ansvar för utgifterna. I denna åldersgrupp skulle till och med 34 procent ge ett större ansvar till den som förtjänar mera. I samma åldersgrupp föredrog 26 procent en jämn fördelning.

Många anser att gemensam hushållskassa är en bra lösning

För många finländare är också en gemensam hushållskassa ett bra sätt att täcka de gemensamma utgifterna. Av de över tusen finländare som svarade på enkäten Vardagsgranskning understödde var femte en gemensam hushållskassa. En hushållskassa är lite populärare bland låginkomsttagare än bland höginkomsttagare. Vi frågade inte hur pengarna till kassan skulle intjänas.

- Inverkan av inkomstfördelningen på hushållskassan beror på i vilket förhållande pengar ska betalas till kassan. I fördelningen kan man följa en jämn fördelning eller någon slags proportionell fördelning. Genom att använda hushållskassa kan det vara lättare att följa med vad familjens nödvändiga utgifter består av. Den kan stöda budgeteringen av vardagen säger Nummiaro.

Majoriteten av de finländska familjerna har dock en klar åsikt om att man i fördelningen av utgifterna borde samspela. Bara en procent av dem som svarade ansåg att den ena av makarna ska ta ett klart större ansvar för skötseln av utgifterna.
Många planerar sin ekonomi

Att planera sin ekonomi är vardag för största delen av finländarna. Enligt enkäten Vardagsgranskning sade fyra av fem som svarade att de minst varje månad planerar sin ekonomi. Det populäraste var att planera varje vecka. Så gör var tredje av dem som svarade på enkäten.

Endast två procent av dem som svarade sade att de aldrig planerar sin ekonomi.
Flera än genomsnittet sade att de åtminstone planerar finansiering av större anskaffningar till hushållet. Även planering av utgifter i anslutning till boende och mat är allmänt.

Vid planeringen av ekonomin glömmer däremot många att beakta utgifterna som gäller de egna och barnens hobbyer.

- Det skulle vara naturligt att vardagsbudgeten skulle vara en månad lång, eftersom inkomsterna också oftast fås månatligen. Det finns dock också sporadiska kostnader. Sådana är till exempel servicekostnaderna för bilen för vilka det är bra att spara till en buffert för framtida behov. Bufferten borde vara nettolönen för två eller tre månader. Större anskaffningar såsom renoveringar kan i budgeten delas i månadsrater varvid man så småningom betalar renoveringskostnaderna. Samma gäller semestrar och sådant som man drömmer om, ger Nummiaro som råd.

- När månadsbudgeten börjar vara uppanvänd före följande lönedag, kan planeringen av de nödvändiga kostnaderna bli dagligare. Därför är det skäl att ha en buffert.

I undersökningen Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra deltog 1 043 finländare i oktober. Respondenterna var i åldrarna 15–74 år. Undersökningen verkställdes av Kantar TNS. Felmarginalen för undersökningsresultaten är +/- 3,1 procentenheter.

Tutustu säästämisen ja sijoittamisen palveluihimme

Asiakkaanamme pääset sijoittamaan rahasi kohteisiin, joihin uskomme ja itsekin sijoitamme. Kansainvälinen rahastoluokittaja Lipper valitsi meidät vuonna 2018 Pohjoismaiden parhaaksi varainhoitajaksi pienten yhtiöiden sarjassa.

Lue lisää