Gå rakt till innehåll Gå rakt till sidfoten

Fästingen är det mest skrämmande djuret i Finlands natur

27.11.2018 - Säkerhet

Finländarna är bland annat rädda för björnar, huggormar och vargar i naturen men av alla djur är de mest rädda för kvalster dvs. fästingar. Detta framgår av undersökningen Vardagsgranskning som Kantar TNS gjort för LokalTapiola. Var tredje berättar att de anser att fästingen är det mest skrämmande djuret i Finlands natur.

Det finns hundratals fästingar i världen och i Finland finns några olika arter. De mikrober som orsakar sjukdomar sprids i Finland av två olika kvalsterarter, av fästingar, dvs. av kvalster och av taiga- dvs. sibirisk kvalster. Samma kvalster kan bära på både bakterien borrelia och TBE-viruset som orsakar allvarlig fästingburen hjärninflammation. Cirka en tredjedel av fästingarna bär åtminstone på en sjukdomsalstrare och två procent bär på flera än en.

Under de senaste åren har 40-60 personer insjuknat i fästingburen hjärninflammation i Finland. I riskområdena bär högst några procent av kvalstren på TBE viruset. Borrelia dvs. Lyme-sjukdom är betydligt vanligare än fästingburen hjärninflammation. Årligen rapporteras om några tusen borreliafall.

Genom att vaccinera dig kan du skydda dig mot allvarlig fästingburen hjärninflammation men det finns inga mediciner för dess vård. Mot borrelia kan du inte skydda dig genom vaccinering men den kan vårdas med antibiotika.

Varför är man så rädd för fästingar?

Aalto-universitetets forskare Mikko Lähteenmäki säger i en intervju i tidningen Länsiväylä att rädslan för djur hör till de mest allmänna rädslorna. Till exempel lider var annan kvinna och var tionde man i världen av spindelskräck. Enligt undersökningen som LokalTapiola låtit göra berättar var tredje finländare att denne är rädd för fästingar. Av finländarna är 16 procent rädda för både björnar och huggormar. Endast sju procent är rädda för vargar eller älgar som fanns mycket i rubrikerna under hösten.

Både Trafikskyddet och försäkringsbolagen varnar mycket för älgfara speciellt när kvällarna mörknar, men få finländare är ändå rädda för älgen. Har bilisternas attityder gentemot älgar ändrats?

- Jag tycker att bilisternas attityder gentemot älgar inte har ändrats. Bilisterna anser att en älg som hoppar framför bilen fortfarande är ett hot och detta är det man i allmänhet är mest rädd för i trafiken, speciellt på hösten i skymning och mörker. Bilförare upplever hjortdjuren som något man inte kan förutse och som man inte nödvändigtvis själv kan påverka genom sitt agerande. För det mesta är det så, men vi bilister kan dock till all lycka påverka genom att vara uppmärksamma och genom körhastighet samt också genom effektiv användning av billyktorna, säger Markus Nieminen som är LokalTapiolas ledande specialist inom trafiksäkerhet.

Med effektiv användning av billyktorna avses att man på obelysta vägar under skymning och mörker minimerar användningen av halvljus och använder helljus så mycket som möjligt.

- Förstås måste man vid mötande trafik byta till halvljus för en stund. Har man fortlöpande mötande trafik, kan man inte använda helljusen för då bländar man. Att sänka hastigheten är enda sättet att öka säkerheten i en sådan situation, fortsätter Nieminen.

Mer rädd för en liten fästing än en älg. Varför så?

- Människornas svar vad gäller älgar och fästingar påverkas väsentligt av hur frågan har ställts. På sommaren när man rör sig i naturen är fästingen det som orsakar mest rädsla men när man rör sig med bil i trafiken är det älgar. Man ska dock komma ihåg att en älgkrock inte är den kollisionstyp som mest sannolikt orsakar allvarliga följder. Till exempel frontalkrockar, omkörningskrockar, avkörningar och kollisioner i korsningar är betydligt vanligare kollisionstyper med allvarliga påföljder, säger Nieminen.

Forskare Lähteenmäki poängterar att rädsla inte är en psykisk störning utan en normal grundkänsla som psykiskt friska människor upplever i en situation som potentiellt är farlig. Rädslan är också en nyttig känsla - dess centrala uppgift är att få oss att undvika föremålet för rädslan.

Rädslan för fästingar hjälper alltså människor att klara sig i farosituationer och styr oss att fästa uppmärksamhet på det väsentliga såsom till exempel på en fästing som kryper på huden. Enligt statistiken är rädslan för fästingar rationell, eftersom åtminstone 4 000 finländare årligen får borrelia till följd av fästingbett. Enligt Anu Jääskeläinen som är forskare på Helsingfors Universitet behöver finländarna ändå inte vara speciellt rädda för fästingar, bara man är medveten om och kan förbereda sig på dem.

HälsoHjälpen ger råd även i fästingfrågor

Helsingforsbon Thomas var med sin dotter på stugan i den österbottniska skärgården under sommaren. Efter hemkomsten upptäckte han en stor fästing bakom örat på sin fyraåriga dotter.

- Jag har fästingpincetter hemma och jag lovade min dotter att hon skulle få glass som belöning bara hon satt stilla så länge att jag kunde vrida loss fästingen med huvudet och allt. Det lämnade just inga spår på huden men nog rullade alla möjliga scenarier genom mitt huvud, berättar Thomas.

- Jag öppnade chatten i HälsoHjälpen och frågade där om jag borde vara orolig och vad jag borde göra härnäst. De svarade jättesnabbt att jag inte ännu behöver vara orolig men att det lönar sig att hålla ett öga på bettet under några veckor. Sköterskan bad mig vara i kontakt igen ifall det syns förändringar på huden.

Det vanligaste tecknet på borreliasmitta är ett rodnande utslag runt bettet vilket är cirka fem centimeter eller större i diameter och yppar sig cirka 1-4 veckor efter fästingbettet. Om rodnaden är större än 5 cm eller om man får andra symptom efter fästingbettet, ska man uppsöka läkare.

- Sakkunnigheten och det snabba svaret lugnade mig nog även om jag inte kunde vara helt säker på att dottern inte hade fått någon smitta. Jag brände sedan fästingjäveln med en tändsticka, för jag var så arg på mig själv för att jag inte hade hittat den trots fästingkollen på kvällen. Till all tur fick dottern inga andra symptom senare, så vi lyckades antagligen ta loss fästingen i tid.

I undersökningen Vardagsgranskning som LokalTapiola låtit utföra deltog 1 043 finländare i september-oktober. Respondenterna var i åldrarna 15–74 år. Undersökningen verkställdes av Kantar TNS.

Källor (på finska):
YLE (2018)
Potilaan lääkärilehti (2015)
Punkkiklinikka (2018)
Länsiväylä (2017)

HälsoHjälpen hjälper dig varje dag