Teknikstress och ensamhet i arbetet – känner du igen de här riskerna för arbetsförmågan?

Upp till 40 procent av beslutsfattarna i små och medelstora företag är oroliga för hur arbetstagarna ska orka. Det här framgår ur enkäten om arbetslivet som LokalTapiola och Arbetspensionsbolaget Elo beställt*. Enligt enkäten upplever 37 procent av företagarna i små och medelstora företag stress särskilt på grund av teknikanvändningen.

– Digitaliseringen och den tekniska revolutionen har förändrat arbetet och arbetsuppgifterna kräver ofta att flera digitala applikationer och system används samtidigt. Tekniska applikationer förmedlar även information som behandlas, omfattas och bearbetas. Olika kommunikationsmedium kan även orsaka avbrott i arbetet. I bästa fall gör tekniken arbetet smidigare men ett dåligt ledarskap när det gäller teknikanvändningen kan öka arbetsbelastningen på grund av så kallad teknikstress, säger forskningsanalytiker Mikko Nykänen vid Arbetspensionsbolaget Elo.

Enligt honom visar sig teknikstressen som utmattning och cynism till följd av stor användning av teknik, störningar i användningen eller uppdateringar – grundorsakerna kan vara många.

– Det lönar sig för företagen att se till att vissa grundläggande saker är i sin ordning. När tekniken uppdateras är det är viktigt med bra ledarskap och att personalen inskolas. Antalet kommunikationsmedier borde vara skäligt, spelregler för lagring av information samma för alla och delningen av information riktad. Det kan vara tungt för arbetstagaren om hen inte kan avskilja sakerna som har att göra med de egna arbetsuppgifterna från informationsflödet, säger Nykänen.

– Nya redskap i sig är inte en lösning. När tekniken uppdateras är det viktigt att fundera på hur man kan göra arbetet smidigare med nya redskap, till exempel att minska avbrotten i arbetet och förhindra ett för stort informationsflöde. Teknik kan då användas som en styrka, säger han.

Fyrtiotvå procent av beslutsfattarna i små och medelstora företag upplever att tidsbristen gör det svårt att lära sig ny teknik.

– Om företaget i en allt snabbare takt tar i bruk nya arbetsredskap som lanseras på marknaden måste man komma ihåg att reservera tid för utbildning i redskapet, se till att anvisningarna är tydliga och säkerställa att stödet är samma för hela arbetsgemenskapen, säger Nykänen.

Utbildning och att lära sig behärska nya saker tar tid men att satsa på det kan främja tillväxten av verksamheten på lång sikt.

– Det lönar sig att göra upp en målinriktad utbildningsstrategi för företaget och arbetsgemenskapen. När människan lär sig nya saker upplever hon en känsla av att hon är duglig och har kontroll. Det lönar sig att fundera på utvecklingen med fokus på både den individuella arbetstagarens karriär och på företagets framtida behov av kunskaper. Att prata med arbetstagarna bygger även upp en tro på den gemensamma framtiden. Hur kan till exempel artificiell intelligens vara till hjälp i vardagen, vem kan ha hjälp av den och vad har den för potential för hela företaget?

Under coronapandemin kom det fram att långa perioder av distansarbete försämrade arbetshälsan särskilt hos unga vuxna som bor ensamma.

– Till exempel hos de som distansarbetar mycket kan ensamhet i arbetet leda till att betydelsen av arbetet fördunklas, säger Nykänen.

Distansarbete kan vara en prövning för det viktiga psykologiska grundläggande behovet att känna social gemenskap som även är viktigt för den psykiska hälsan.

– Människan vill bli sedd och hörd. Vid distansarbete är det inte lika vanligt med spontana möten och diskussioner, vilket kan försvaga både responskulturen och den sociala gemenskapen. Social gemenskap och socialt stöd är särskilt viktigt för unga arbetstagare. Det lönar sig för företagen att fundera på betydelsen och effekten av gemensamma möten. Ofta är även nyskapande lättare när man träffas personligen än när man träffas online, säger Nykänen.

– Ett annat viktigt psykologiskt grundläggande behov är känslan av autonomi. Känslan av autonomi förstärks när människan kan påverka sitt arbete, till exempel var och när hen arbetar. Möjligheten till distansarbete stöder det här grundläggande behovet.

Betydelsen av ett högklassigt arbetsförmågaledarskap framhävs både när det gäller teknikstress och ensamhet i arbetet.

– Olika undersökningar visar att ett tjänande ledarskap som fokuserar på att lyssna på arbetstagarna, respektera dem och främja deras krafter förbättrar arbetsförmågan och produktiviteten. Arbetsförmågaledarskap består slutligen av relativt enkla grundläggande saker: var närvarande, bemöt, lyssna, ge respons och möjliggör, säger Nykänen.

Nästan hälften (49 %) av beslutsfattarna i små och medelstora företag berättar att de inte mäter kvaliteten på ledarskapet med regelbundna enkäter till personalen.

– Det är en överraskande hög siffra. Att regelbundet mäta personalens välbefinnande är alltid viktigt men likaså är det viktigt att mäta kvaliteten på ledarskapet, oberoende av storleken på företaget, säger Nykänen.

Långa enkäter om välbefinnandet i arbetet har fortfarande sin plats men enligt Nykänen har även kortare enkäter för att ”känna på pulsen” blivit populära i företag.

– Vi hjälper våra företagskunder i välbefinnandemätningar och chefsbedömningar men även i att analysera resultaten och planera fortsatta åtgärder. Kunskapsbaserad ledning är effektiv riskhantering.

Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo och LokalTapiola gjorde en arbetslivsundersökning av små och medelstora företag i form av en e-postenkät 16.5–31.5.2024. Sexhundra av Elos och LokalTapiolas företagskunder runtom i Finland svarade på enkäten. Över hälften av de svarande (51 %) representerar små och medelstora företag med färre än 5 arbetstagare. Över 90 procent av finländska företag sysselsätter färre än fem personer.

Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo är LokalTapiolas samarbetspartner inom arbetspensionsförsäkringar. LokalTapiola och Elo arbetar för finländska företags och företagares välbefinnande och stöder tillväxten i deras affärsverksamhet. Den här artikeln har skrivits som en del av samarbetet.